Profiles

Christer Langström, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Christer Langström

Universitetsadjunkt

View page in English
Arbetar vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Telefon 08-120 763 79
E-post christer.langstrom@edu.su.se
Besöksadress Frescativägen 54
Rum 2614
Postadress Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm

Undervisning

Min yrkesmässiga bakgrund ligger inom kunskapsområdet karriärutveckling och vägledning. Efter att ha arbetat som praktiker under 10 år började jag som lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet 2001. Mitt undervisningsområde har främst rört sig inom vägledningens teori och metod med fokus på det professionella samtalet, vägledning/gruppvägledning, coachning och karriärutveckling på grund- och masternivå. Inom området professionella samtal har jag varit kursansvarig för flera olika fristående kurser och valbara kurser inom lärarprogrammet. Jag har deltagit i och varit kursansvarig för uppdragsutbildningar initierade av b.la. Skolverket, kommuner, skolor och andra institutioner. Deltagit i ett utbytesprogram via SIDA, finansierat av Linnéus/Palme mellan Stockholms universitet och Universitetet i Dodoma, Tanzania. Jag har kursansvar för fristående kurser inom området: t ex vägledning och coachning, grupprocesser, professionella samtal mm. Därutöver har jag genom åren genomfört en mängd uppdragsutbildningar som utbildare och föreläsare inom studie- och yrkesvägledning: metod- och verksamhetsutveckling, men även om samtal och kommunikation för lärande och utveckling i en vidare mening som exempelvis ledarskap, mentors och handledande samtal,. Uppdragsgivare är bl. a skolor, kommuner, verksamheter och myndigheter som t ex Skolverket, Konsthögskolan, Uppsala universitet, m fl. Jag deltar i nationella och internationella forskningsnätverk. KAV (Karriärutveckling och vägledning) mellan Stockholms Universitet, Malmö Högskola och Umeå Universitet vars syfte är att utveckla forskningen inom karriärvägledning. Hösten 2017 genomfördes en internationell konferens vid Stockholms universitet. Jag deltar också i internationella nätverk inom karriärvägledningsområdet. NICE (Network for innovation in career guidance and counselling in Europe). ECADOC (European doctoral program in career guidance and counselling)

Forskning

Jag disputerade i oktober 2017 på avhandlingen "Lärande i professionellt samtalsstöd. Villkor för vuxna arbetssökandes karriärprocesser". I mitt avhandlingsarbete undersökte jag karriärvägledande och karriärcoachande samtal i ett lärandeperspektiv. Jag intresserar mig i synnerhet för relationellt och dialogiskt lärande i mellanmänsklig kommunikation i institutionella sammanhang. Min studie tog sin utgångspunkt i frågan hur professionellt samtalsstöd i form av karriärvägledande och karriärcoachande samtal bidrar till vuxnas lärande i deras karriärutveckling. Avhandlingen tar de arbetssökandes perspektiv i syfte att öka kunskapen om de lärprocesser som försiggår i professionellt samtalsstöd. Studiens teoretiska perspektiv grundas i teorier om lärande, erkännande, dialog, relationer och karriärutveckling. Med karriär-begreppet avses här individens möjligheter att lära och påverka sitt liv genom samtal om utbildning, arbete och yrke. Dessa professionella samtal karaktäriseras av komplexa relationer mellan förexisterande, organisatoriska, och samtalsrelaterade villkor. 16 intervjuer och sex uppföljande intervjuer med arbetssökande utgör avhandlingens empiriska underlag. Intervjuerna analyserades genom reflekterande tolkning utifrån avhandlingens teoretiska perspektiv. I avhandlingen identifierades fyra lärprocesser: Den positiva, vändande, anpassande och negativa.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Christer Langström (et al.).

    The aim of this thesis is to contribute knowledge to how professional conversations such as career guidance and coaching contribute to adults’ learning in their career development. Unemployment is a topic that has recently gained much attention in the political debate as well as in society. Career guidance and coaching have largely been used as a means for supporting the unemployed in their career development. This thesis takes the adult job seekers’ perspective for increasing our knowledge of the learning-process taking place in professional conversations. The study draws on theories of learning, recognition, career development, dialogue and relationships. The thesis focuses on the following research questions:How do participants experience professional conversations?

    What learning conditions emerge from the participants’ experiences?

    How does learning take place and what meaning does this have for the participants in their career development?

    The study was conducted in two municipal labor market projects. The empirical data is based on 22 qualitative interviews with 16 long-term unemployed, 16 initial interviews and six follow-up interviews one-and-a-half year after the first interview. The interviews were conducted as reflective conversations, about participants past experiences of professional conversations in order to benefit participants’ own stories.

    The results show that:

    Learning in professional conversations is influenced by the tensions between participants’ self-image, societal demands on the outcome of conversations and how the conversations are organized.

    The participants’ previous experiences of different forms of employment measures seem to affect their experiences of the professional conversations.

    Participants’ previous experiences of professional conversations affect the participants’ learning in different ways.

    How the professionals have treated the participants affects the participants’ confidence or skepticism towards the professional helper. It opens or closes for the relationship and work alliance between them.

    The participants’ emotional experiences in their encounter with professionals appear to be an important driving force in the learning process. Small nuances such as how the professional attitude is perceived are crucial to the learning process. The dissertation shows that emotional and relational aspects, largely, influence participants’ learning process in professional conversation. Three conditions for learning were identified: Pre-existing conditions, organizational conditions, and conversation related conditions. Four learning processes have also been identified: The positive, the turning, the adaptive and the negative. These learning processes seem to affect the continuing career process in different ways.

  • 2014. Camilla Thunborg, Christer Langström.
Visa alla publikationer av Christer Langström vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 6 september 2018

Bokmärk och dela Tipsa