Stockholms universitet

Danielle Ekman LadruUniversitetslektor

Om mig

Universitetslektor, Avdelningsföreståndare

Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap

Danielle Ekman Ladru är föreståndare för avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap, lektor i Barn- och ungdomsvetenskap samt docent i kulturgeografi.

Nyckelord

Rumslighet, mobilitet, vardagsliv, offentliga rummet, stadsplanering

Danielle undervisar på masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap samt handleder doktorander.

Hennes huvudsakliga forskningsintresse ligger inom barndomsgeografin, i skärningspunkten mellan barndomsstudier och social och urban geografi med ett särskilt fokus på barns, ungdomars och familjers vardagliga mobilitet, boende och delaktighet i det urbana rummet samt i institutionella kontexter som förskolan. 

Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om konsekvenser av stadens förtätning. Projektet Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsboende och barns mobilitet och lek (Formas 2019-01913) handlar om konsekvenser av vertikalt boende för barnfamiljers organisering av barns vardagsmobilitet och lek. Projektet Hela staden som förskolegård? Möjligheter och utmaningar för innerstadsförskolors mobilitet och plats för lek i täta urbana miljöer (Formas 2019-01929) handlar om hur förskolor utan egen gård i Stockholms innerstad organiserar och förhandlar barns mobilitet och lek.

Undervisning

Danielle undervisar på masterprogrammet i Barn- och ungdomsvetenskap samt handleder doktorander.

Handledning av doktorander

Johanna Wallin (huvudhandledare)

Linda Fridén Syrjäpalo (huvudhandledare)

Karin Litsner (bihandledare)

Carina Berkhuizen (disputerade 2021, bihandledare)

Sara Forsberg (disputerade 2018, bihandledare) 

Forskning

Senaste publikationer

Ekman Ladru, D., Gustafson, K., & Joelsson, T. (2021). Children’s prosthetic citizenship as ‘here-and-now’,‘not-yet’and ‘not-here’. the case of the mobile preschool. Social & Cultural Geography, 1-19.

Joelsson, T., & Ekman Ladru, D. (2021). Cracks in the well-plastered façade of the Nordic model: reflections on inequalities in housing and mobility in (post-) coronavirus pandemic Sweden. Children's Geographies, 1-9.

Joelsson, Tanja och Ekman Ladru, Danielle (2021), «Den flertydiga tryggheten: risker, platser och mobilitet i barns och ungas vardagsliv». I (O)tryggt. Texter om makt, plats och motstånd, (red. Rönnblom, M., Sandberg, L. och Linander, I.), Premiss förlag.

Gustafson, K., Ekman Ladru, D., & Joelsson, T. (2020). Säkerhet samt upplevelsebaserat lärande i en variation av lärmiljöer–två centrala policyer i mobila förskolor. Nordic Studies in Education40(3), 229-248.

Ojala, M., Ekman Ladru, D., & Gustafsson, K. (2020). Parental reasoning on choosing the mobile preschool: Enabling sustainable development or adjusting to a neoliberal society?Early Childhood Education Journal.

Gustafson, K. & Ekman Ladru, D. (2020): Children’s socialization into the mobile preschool: a priming event collectively performed by novice children, ‘oldtimers’, and pedagogues, European Early Childhood Education Research Journal, DOI: 10.1080/1350293X.2020.1755496

Ekman Ladru, D, Gustafson, K. Children's collective embodiment—Mobility practices and materialities in mobile preschools. Popul Space Place. 2020;e2322. 

Harju, A., Balldin, J., Ekman Ladru, D. & Gustafson, K. (2020). Children’s education in ‘good’ nature: Perceptions of activities in nature spaces in mobile preschools. Global studies of childhood.

Ladru, Danielle Ekman, & Katarina Gustafson. "‘Yay, a downhill!’: Mobile preschool children’s collective mobility practices and ‘doing’space in walks in line.Journal of Pedagogy 9.1 (2018): 87-107.

Forskningsprojekt

Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsboende och barns mobilitet och lek, finansierad av Formas (dnr. 2019-01913). Projektledare: Danielle Ekman Ladru. I projektet studeras förtätningens konsekvenser för barnfamiljer. Förtätning ses som en viktig del i stadsplanering för att åstadkomma smartare städer och detta har bland annat resulterat i att fler familjer bor i flerbostadshus. Forskning visar samtidigt att det finns samband mellan förtätning, tung trafik, brist på öppna gröna ytor och minskning av barns mobilitet i termer av resor till fots och med cykel samt utomhuslek, som i sin tur är knutet till en ökad oro för barns hälsa och välbefinnande. Trots detta utesluts fortfarande barns och familjers erfarenheter i den urbana planeringen och kunskapen om hur familjer med barn upplever flerbostadsboende är ytterst sparsam. Särskilt familjers vardagliga organisering av barnens rörlighet och lek är ett underbeforskat område. Hur påverkar "vertikala liv” organiseringen av barns vardagsmobilitet och lek? Behovet av kvalitativ kunskap om hur familjebakgrund, mångfald i stadsdelar och områdesstruktur påverkar familjers organisering av barns rörlighet och lek är stort.


Hela staden som förskolegård? Utmaningar och möjligheter för innerstadsförskolors mobilitet och plats för lek i täta urbana miljöer (2019-01929). Projektledare: Katarina Gustafson


Mobilitet, informellt lärande och medborgarskap i mobila förskolor, finansierad av Riksbankens Jubileumsfond, 2015-2019 (dnr. P15-0543:1). Projektledare: Danielle Ekman Ladru. 
Barns levnadsvillkor och mobilitet har förändrats i våra städer samtidigt som utrymmet för barn minskar. Ett aktivt deltagande i staden är dock väsentligt för barn och då inte enbart utifrån att vara fysiskt aktiva utan även för att kunna få tillgång till staden och erhålla rumslig kompetens genom att navigera i stadens olika delar och lära sig att möta såväl olika människor som platser. Detta är särskilt viktigt eftersom den ökade skol- och boendesegregationen har lett till delade städer där barn från olika bakgrunder sällan möts. Numer erbjuder lokala skolmarknader ytterligare ett nytt fenomen och valmöjlighet vid val av förskola, nämligen den mobila förskolan. Hittills finns emellertid lite kunskap om förskolebarns mobilitet samt om hur yngre barn erfar och kan utöva sin medborgerliga rätt till staden. Den mobila förskolan är en verksamhet på en buss som dagligen åker till olika platser i och kring staden, där nya lärmiljöer erbjuds. För att förstå barns mobilitet i offentliga miljöer, lärande och medborgarskap är projektets syfte att kartlägga och granska de sätt på vilket den mobila förskolan erbjuder barn möjligheter att navigera, delta i och lära från stadens olika miljöer. Utifrån teorier om mobilitet, lärande och medborgarskap har vi genomfört en etnografisk studie med multipla metoder, inklusive en nationell enkätundersökning.

Lärande i staden: tidsrumsliga aspekter av en mobil förskola, finansierad av Vetenskapsrådet, 2015-2020 (dnr. 2015-01260). Projektledare: Katarina Gustafson

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Inte än, inte där, bara här: Osynliggjorda, kringskurnaoch villkorade medborgarskapsgeografier

    2024. Danielle Ekman Ladru. Sammanhållning eller splittring? Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige, 93-111

    Kapitel

    Vad betyder ungas rörelsefrihet för deras känslor av platstillhörighet och delaktigheti stadsrummet? Och hur hänger negativa bilder av ”förorten” sammanmed hur unga ser på sig själva och sitt egna rörelseutrymme? Mot bakgrund avpolitiska förslag till införande av geografiskt avgränsade ”säkerhetszoner” ärdet viktigare än någonsin att rikta uppmärksamheten mot ungas rörelsefrihetoch platstillhörighet. Utifrån barndomsgeografisk forskning och med hjälp avteoretiska begrepp som urbant medborgarskap och ungas medborgarskapsgeografierhar jag i detta kapitel diskuterat hur barns och ungas geografiska rörlighethänger samman med känslor av tillhörighet och delaktighet i stadsrummetoch lokalsamhället. Kapitlets första del behandlade hur 15-åriga Karamslekfulla utforskande av stadsrummet med en Voi (elscooter) är ett exempel påett urbant medborgarskap, och hur Voi-en kan förstås som en medborgarskapsprotessom hjälper Karam att få tillgång till olika platser och sammanhang.Därefter beskrevs hur barn och unga ofta begränsas i sin rörelsefrihet i det vuxenkodadestadsrummet eftersom de ses som ”out-of-place” där. För barn ochunga som bor i stigmatiserade förorter är det negativa ryktet något som formarderas vardagsliv och geografiska rörlighet. Med hjälp av 13-åriga Naims berättelsediskuterade jag hur detta gäller särskilt unga killar i förorten vars självbildoch ”plats” i samhället påverkas negativt av territoriella stigman. Jag menaratt både säkerhetszoner och territoriella stigman kan ses som anti-proteser, ioch med att de begränsar ungas rörelsefrihet och försvårar utövande av urbantmedborgarskap och känslor av delaktighet i samhället i stort.

    Läs mer om Inte än, inte där, bara här: Osynliggjorda, kringskurnaoch villkorade medborgarskapsgeografier
  • Teaching nature and nation in the Swedish mobile preschool

    2023. Danielle Ekman Ladru (et al.). Childhood

    Artikel

    Ideas of nature, nation and childhood are intertwined in Nordic early childhood education. We explore in ethnographic data the ways nature is taught in Swedish mobile preschools. We show how everyday nationalism manifests in the teaching practices of ‘good’ pedagogy in nature. We argue that depending on who is teaching and learning, various constructions of nationhood emerge enabling the re-imagination of a single national imaginary to a plural one.

    Läs mer om Teaching nature and nation in the Swedish mobile preschool
  • Cracks in the well-plastered façade of the Nordic model: reflections on inequalities in housing and mobility in (post-)coronavirus pandemic Sweden

    2022. Tanja Joelsson, Danielle Ekman Ladru. Children's Geographies 20 (4), 478-486

    Artikel

    In this paper, Sweden’s situation in and response to the COVID-19 pandemic is discussed. Through examples of overcrowding and public transport, we argue that the pandemic has revealed, and risks reaffirming, existing aged, gendered, ethnic and socioeconomic inequalities in the housing market, and in relation to mobility and transport. The paper seeks to explore how the large scale and widespread housing segregation in Sweden contributes to the unequal spread of the COVID-19 pandemic. More specifically, we address how the COVID-19 pandemic has affected and continues to affect the mobility of children, young people and families in unequal transport systems.

    Läs mer om Cracks in the well-plastered façade of the Nordic model
  • Children living in pandemic times: a geographical, transnational and situated view

    2022. Susana Cortés-Morales (et al.). Children's Geographies 20 (4), 381-391

    Artikel

    The aim of this editorial to the Viewpoints Special Issue in Children's Geographies on ‘Children Living in pandemic Times: a geographical, transnational and situated view’ is, on the one hand, to present a transnational general picture of the COVID-19 situation for children. And on the other, to make a call for childhood researchers particularly focused on children's geographies, to collaboratively approach this unprecedented situation. The main aspects of children living in pandemic times as they are identified by the different viewpoints in this special issue are presented, highlighting key commonalities and differences across countries, discussing the aspects that emerge from this phenomenon that seem most relevant for research on children’s geographies in these times. Finally, we refer to some of the studies being conducted in different parts of the world, methodological challenges for children’s geographies research under these circumstances, and emerging research questions.

    Läs mer om Children living in pandemic times
  • Playing, living, moving – and fearing? Families’ management of risk and safety through play (and) mobility: [Spielen, leben, bewegen – und fürchten? Familienmanagement von Risiko und Sicherheit durch Spiel (und) Mobilität]

    2022. Danielle Ekman Ladru, Tanja Joelsson, Linda Fridén Syrjäpalo. Zeitschrift für Soziologie der Erziehung und Sozialisation / Journal for Sociology of Education and Socialization 42 (2), 117-132

    Artikel

    This article focuses on the everyday mobilities of families living in a disadvantaged neighbourhood in Sweden. Through the use of interview material from two ongoing qualitative research projects on families’ apartment living, and on everyday mobility in disadvantaged neighbourhoods, we analyse how families account for the organization of collective family mobilities in order to enable and support children’s play and movement. Departing from a relational understanding of mobility, the article contributes to research on children’s everyday mobilities by focusing on how these are enmeshed with collective family mobilities as well as entangled with the neighbourhood context. The findings show how family play outings to parks, playgrounds and commercial play centres are a way for families to handle risk as well as to do and display ‘togetherness’, through the creation of ‘safe family spaces’ on the move for children’s play and movement. 

    Läs mer om Playing, living, moving – and fearing? Families’ management of risk and safety through play (and) mobility
  • Children’s prosthetic citizenship as ‘here-and-now’, ‘not-yet’ and ‘not-here’. the case of the mobile preschool

    2021. Danielle Ekman Ladru, Katarina Gustafson, Tanja Joelsson. Social & Cultural Geography

    Artikel

    Using the case of the mobile preschool we focus on how children's prosthetic citizenship is constructed in relation to notions of mobility and place in the accounts of Swedish mobile preschool professionals. Mobile preschools are preschools in buses that visit different places in and around the city on an everyday basis. Analysis of interviews and workshop discussions with mobile preschool professionals shows how three different conceptualisations of children's 'proper' citizenship operate in parallel in these accounts - children as 'not-yet-citizens', children as 'not-here-citizens' and children as 'here-and-now-citizens'. These different conceptualisations are constructed in relation to the everyday mobility of the mobile preschool and notions of places as more or less beneficial for children's proper future and Swedish citizenship, and reveal how mobility is not only a consequence of citizenship relations but also constitutive of them. This paper contributes to knowledge on how mobility and notions of place constitute ideas on citizenship, and how forms and geographies of mobility produce subjects as more or less citizen.

    Läs mer om Children’s prosthetic citizenship as ‘here-and-now’, ‘not-yet’ and ‘not-here’. the case of the mobile preschool
  • Children's education in 'good' nature: Perceptions of activities in nature spaces in mobile preschools

    2021. Anne Harju (et al.). Global Studies of Childhood 11 (3), 242-251

    Artikel

    In the Nordic countries, there is a culturally rooted understanding of nature as a ‘good’ place for children. The aim of the article is to deconstruct this understanding by exploring how different mobile preschools – buses that bring children to different places on a daily basis – relate to nature spaces and children’s learning and well-being in them. Based on critical theorization of place and the nature/culture divide, we argue that, while there exists an idealization of nature within the mobile preschool tradition, the ways that nature is viewed as ‘good’ for children differ depending on the children’s ethnic background and residential area. The results show that compensatory ideas are especially vivid when it comes to migrant children who live in multi-ethnic neighbourhoods. Education in nature, aiming at freedom and agency, brought forward in the preschool curriculum in the Nordic countries, seems more reserved for children who already have the right kind of cultural background and language. The ‘other’ children, however, are more likely to receive an education aiming to compensate for something perceived as missing – that is, the ‘right’ kind of capital regarding ‘nature’.

    Läs mer om Children's education in 'good' nature
  • Parental Reasoning on Choosing the Mobile Preschool: Enabling Sustainable Development or Adjusting to a Neoliberal Society?

    2021. Maria Ojala, Danielle Ekman Ladru, Katarina Gustafson. Early Childhood Education Journal 49, 539-551

    Artikel

    Due to the emergence of new forms of preschools and parents' increased freedom of choice regarding early childhood education, more research on parental preschool preferences is needed. Although preschool offers a seedbed for the development of knowledge and competencies, this development matures through interaction with parents. Therefore, parental expectations and wishes are very likely to affect children's learning. The mobile preschool is a new form of educational practice in Sweden where children travel by bus to different places for play and learning. This form of preschool can potentially lay a foundation for social and ecological sustainability because children learn to meet diverse people, explore different places, and spend time in nature. We interviewed 15 parents of children in a mobile preschool, most from a middle-class background. The main aim was to explore how these parents explain their choice of this type of preschool. Another aim was to identify desirable competencies that the parents think their children will achieve through the mobile preschool. Six themes related to preschool choice were identified; of these themes, being out in nature and enlarging the children's reality were the most prominent. Two clusters of competencies were distinguished: care- and cooperation-oriented competencies, and freedom- and independence-oriented competencies. After analyzing these results in relation to two current educational discourses-education for sustainable development and entrepreneurship in a neoliberal society-we show how parents participate in reproducing these discourses. These findings add novel and important knowledge to the field of early childhood educational practices concerning parental choice and preferences.

    Läs mer om Parental Reasoning on Choosing the Mobile Preschool
  • Children's collective embodiment-Mobility practices and materialities in mobile preschools

    2020. Danielle Ekman Ladru, Katarina Gustafson. Population, Space and Place 26 (3)

    Artikel

    This article looks at young children's mobility practices in public spaces within the context of a mobile preschool practice (i.e., a preschool in a bus), with a specific focus on how materialities matter in children's mobilities. Using ethnographic data from a mobile preschool, we argue that the mobile preschool group's mobility should be understood in terms of collective embodiment and the mobile preschool should be viewed as a moving collective body in public space through which children can negotiate their own mobility practices and exercise agency. We show how this collective body is constituted through an assemblage and collaboration of children's and teachers' bodies and material objects. Collective embodiment not only enables and supports children's mobilities in public space but also helps young children to appropriate and claim their democratic right to public space through the visible copresence of bodies and things.

    Läs mer om Children's collective embodiment-Mobility practices and materialities in mobile preschools
  • Children's socialization into the mobile preschool: a priming event collectively performed by novice children, 'old-timers', and pedagogues

    2020. Katarina Gustafson, Danielle Ekman Ladru. European Early Childhood Education Research Journal 28 (3), 375-390

    Artikel

    Using video-ethnographic data from a 'try-on day' in a bus-based mobile preschool, we discuss how children with different levels of experience collaborate with one another and with pedagogues to socialize newcomers into an ongoing community. Analyses show how pedagogues create moments of collective orientation and, besides through verbal instructions, invite newcomers to participate in core activities with older children. The novices engage in the priming event by intent participation, while the older children assume, and are assigned, the role of more experienced participants - 'old-timers'. In this collective socialization, old-timers, children, and pedagogues strive to create a smooth transition for novices, particularly by stressing the specificity of participating in a preschool that is mobile and located in a bus. The results illustrate how becoming a mobile preschool child entails understanding and mastering competences such as safely riding the bus, eating meals in the bus, and walking in line in diverse spaces.

    Läs mer om Children's socialization into the mobile preschool
  • Den mångtydiga tryggheten: risker, platser och mobilitet i barns och ungas vardagsliv

    2020. Tanja Joelsson, Danielle Ekman Ladru. (O)tryggt? texter om makt, plats och motstånd

    Kapitel

    Kapitlet utgår ifrån intervjuer med barn, unga och deras föräldrar från medelklassfamiljer, där barns och ungas mobilitet, upplevelser och användning av platser på olika sätt varit i fokus. Genom barns och deras föräldrars röster kan vi både få en bild av hur trygghet förstås och skapas i olika sammanhang, men också av hur trygghet är nära förknippat med dess systerbegrepp risk. Att diskutera trygghet i relation till plats och mobilitet behöver med andra ord inbegripa hur föreställningar och upplevelser av hur trygghet hänger samman med föreställningar och upplevelser av risk. I relation till vårt intresseområde, mobilitet och rumslighet, uppfattar vi att det skett både en individualisering och en kollektivisering av risk. Med individualisering menar vi att ansvaret för att hantera vissa risker kopplade till det offentliga rummet och till mobiliteten hamnar på föräldrar och barn, och att den individualiserade riskhanteringen tenderar att få moraliska undertoner och implikationer. Kollektivisering av risk innebär å andra sidan att risk kopplas till en viss plats, ofta ett redan stigmatiserat bostadsområde, och till de grupper eller individer som bor på platsen. Detta påverkar hur barn, unga och deras föräldrar ser på och upplever både sig själva och andra, hur de upplever olika platser och sin och andras mobilitet och trygghet.

    Läs mer om Den mångtydiga tryggheten
  • Säkerhet samt upplevelsebaserat lärande i en variation av lärmiljöer – två centrala policyer i mobila förskolor

    2020. Katarina Gustafson, Danielle Ekman Ladru, Tanja Joelsson. Nordic Studies in Education 40 (3), 229-248

    Artikel

    Since about a decade there is a new phenomenon in Nordic early childhood education and care, the mobile preschool. It is an ECEC practice conducted on a bus that travels to various locations to perform everyday preschool activities and routines. With theory of policy enactment this article analyzes workshop discussions with mobile preschool professionals. The results show two main policies within mobile preschools; safety as well as experiential learning in a variety of learning environments. While discussing how to handle these policies, the professionals construct the mobile preschool simultaneously as ordinary and unique in relation to ordinary stationary preschools.

    Läs mer om Säkerhet samt upplevelsebaserat lärande i en variation av lärmiljöer – två centrala policyer i mobila förskolor

Visa alla publikationer av Danielle Ekman Ladru vid Stockholms universitet