Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Linn HolmbergForskare

Om mig

Jag är forskare och lärare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik på Stockholms universitet samt Pro Futura Scientia XIV Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala. Jag sitter även i styrelsen för det svenska Sällskapet för 1700-talsstudier.

        Jag disputerade vid Umeå universitet 2014 med avhandlingen The Forgotten Encyclopedia: the Maurists’ Dictionary of Arts, Crafts and Sciences, the Unrealized Rival of the Encyclopédie of Diderot and d’Alembert. Den belönades med Kungliga Vitterhetsakademins pris för förtjänt vetenskapligt arbete 2015, och Johan Nordström och Sten Lindroths pris för framstående vetenskapligt arbete 2016. En bearbetad version av avhandlingen utkom senare i Voltaire Foundations bokserie ”Oxford University Studies in the Enlightenment”, under titeln The Maurists’ Unfinished Encyclopedia (2017). 

        Mellan 2015–2016 var jag anställd som forskare på Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet. Jag började jobba på Stockholms universitet 2016 – först som postdoktor med inriktning mot kulturhistoria, sedan som forskare och lärare i idéhistoria (2017–). År 2019 blev jag nominerad och antagen till Pro Futura, ett femårigt spetsforskningsprogram inom humaniora och samhällsvetenskap finansierat av Riksbankens jubileumsfond.  

 

Undervisning

Jag undervisar på alla nivåer inom den idéhistoriska grund- och forskarutbildningen, från antiken till den franska revolutionen. De delkurser jag hållit i på Stockholms universitet behandlar bl.a. det tidigmoderna Europa (från renässansen till upplysningen), upplysningens idéhistoria, svenskt 1700-tal, kunskapshistoria, kulturhistoria, källtextstudiets metodik, samt idéhistorisk teori och metod. Jag handleder för närvarande två doktorander.   

 

Forskning

Min forskning kretsar kring kunskapshantering i det tidigmodern Europa (ca. 1450–1800) med fokus på uppslagsverk, upplysningskultur, och processer av att sprida, popularisera och demokratisera kunskap under det långa 1700-talet. Jag intresserar mig särskilt för hur nya medier som ordböcker och tidskrifter bidrog till förändrade beteenden, attityder och känslor kring olika former av specialiserat vetande, kunnande och lärande. 

        Mina forskningsprojekt befinner sig ofta i gränsland mellan idéhistoria, bokhistoria, kulturhistoria och kunskapshistoria, med ett transnationellt och kritiskt historiografiskt perspektiv.  Vad gäller källmaterial så jobbar jag framförallt med uppslagsverk och ordböcker av olika slag (och på flera språk), samt periodisk press (lärda tidskrifter och dagstidningar) från 1660-talet och framåt. Vid sidan av detta har jag en lång erfarenhet av att arbeta med handskrifter som lämnats ofullständiga, vilket medfört ett intresse för texter som artefakter, vars tillkomsthistorier jag utforskat med hjälp av materiella ledtrådar. Jag har även argumenterat för att just ”strandade”, ofärdiga, och opublicerade texter kan bidra med nya, oväntade perspektiv på idé- och lärdomshistorien.

        Nyckelord: Alfabetiskt ordnade uppslagsverk, ordböcker, encyklopedier, kunskapshantering, upplysningskultur, popularisering och demokratisering av kunskap, bokhistoria, kulturhistoria, kunskapshistoria, det tidigmoderna Europa, det långa 1700-talet, transnationell historia, klosterhistoria, mikrohistoria, känslohistoria, ofärdiga texter, textliga artefakter, textlig materialitet.

 

Pågående forskningsprojekt

Mitt pågående forskningsprojekt, Dictionary Craze: Transforming Knowledge across Early Modern Europe, utforskar den transnationella process då det alfabetiskt ordnade uppslagsverket fick sitt breda genombrott i det tidigmoderna Europa, och de intellektuella, praktiska och känslomässiga reaktioner som följde i dess spår. Idag reflekterar vi ofta över hur Internet, sociala medier och smartphones förändrar vår hantering, konsumtion och begreppsliggörande av kunskap och lärande. På 1600- och 1700-talet uppstod liknande diskussioner kring uppslagsverk – eller ordböcker, som de då kallades. Jag intresserar mig särskilt för idéen om ordboken som ”genväg” till kunskap (shortcut to knowledge) och de förhoppningar, farhågor och hån som detta gav upphov till i flera länder. Undersökningen baseras på en stor mängd uppslagsverk, tryckta ca. 1450–1800, men även opublicerat handskriftsmaterial samt tidningsmaterial (ca. 1665–1800) från Frankrike, Tyskland, England, Holland, Danmark och Sverige. 

     Projektet utförs inom ramen för Pro Futura Scientia-programmet vid Swedish Collegium for Advanced Study och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond under fem år.

 

 

Valda publikationer

 

2021. Linn Holmberg & Maria Simonsen (eds.), Stranded Encyclopedias, 1700–2000: Exploring Unfinished, Unpublished, Unsuccessful Encyclopedic Projects (London: Palgrave Macmillan).

2021. L. Holmberg, ”Why Study Stranded Encyclopedias?”, in Stranded Encyclopedias, 1700–2000, 3–34.

2021. L. Holmberg, “Stranded Encyclopedias in Eighteenth-Century Sweden: Exploring the Rise of Alphabetical Encyclopedism”, in Stranded Encyclopedias, 1700–2000, 99–135.

2020. L. Holmberg & Staffan Bergwik, “Standing on whose Shoulders?: A Critical Comment on the History of Knowledge”, in Forms of Knowledge: Developing the History of Knowledge. red. Johan Östling, David Larsson Heidenblad, & Anna Nilsson Hammar (Lund: Nordic Academic Press), 283–299.

2020. L. Holmberg, “Encyklopedisten: Striden om Upplysningen”, i Historiska typer, red. Peter Josephson & Leif Ruenfelt (Vilnius: Gidlunds), 99–120. 

2017. L. Holmberg & AnnaSara Hammar, “Varför mikrohistoria? Om teckentydningens dragningskraft och historievetenskaplig transparens”, Historisk tidskrift 137:3, 437–447.

2017. L. Holmberg, The Maurists’ Unfinished Encyclopedia, Oxford University Studies in the Enlightenment (Oxford: Voltaire Foundation).

2016. L. Holmberg, ”Texten som artefakt: historisk rekonstruktion och det kreativa fältarbetet’, i Humanister i fält: metoder och möjligheter, red. Åsa Arping, Christer Ekholm & Katarina Leppänen (Göteborg: LIR.skrifter), 49–57.

2014.  L. Holmberg, The Forgotten Encyclopedia: The Maurists’ Dictionary of Arts, Crafts, and Sciences, the Unrealized Rival of the Encyclopédie of Diderot and d’Alembert (Umeå: Umeå universitet).

2014. L. Holmberg, “Traquer les lettres absentes: stratégies pour retrouver des sources afin de reconstruire l’histoire d’une oeuvre inconnue des mauristes’, in La correspondance: le mythe de l’individu dévoilé?, ed. Philippe Martin (Leuven: Presses universitaires de Louvain), 101–112.

2013. L. Holmberg, “The Unknown Rival of the Encyclopédie: the Maurists’ Abandoned Dictionary of Arts, Crafts, and Sciences”, Frühneuzeit-Info 24, 81–89.

2013. L. Holmberg, “Att återupptäcka handskrifters tysta öden: En forskarberättelse om arkivets roll i produktionen av historisk kunskap”, Lychnos, 107–128.