Margareta AspanUniversitetslektor

I förskollärarprogrammet har jag bland annat undervisat inom kursen Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag, (7.5 hp ), samt haft handlednings- och examinatorsuppdrag i kursen Självständigt arbete inom förskollärarutbildningen.

Jag medverkar och har kursansvar inom masterkurserna Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område samt Barnets bästa i barnkulturen, som ges vid Centrum för barnkulturforskning vilka kan läsas inom Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap eller som fristående kurser på avancerad nivå. 

Under 2021-2022 undervisar jag även på grundnivå, då främst inom Centrum för barnkulturs kursutbud; inom Barnkultur 1, delkursen Kultur i barns vardagsliv och  för delkurs 4 Barnkultur som rättighet och skyldighet är jag delkursansvarig.

Våren 2022 ges med mig som delkursansvarig Receptionsstudier av barnkultur inom Barnkultur 2. Ett studentarbete från Receptionsstudier, finns publicerat här, en examination som diskuterar intervjuer med barn via zoom, och barns tankar om den animerade filmen Holly Hallonsten.

Min licentiatuppsats (Aspán 2005) liksom min avhandling (Aspán 2009) berör frågan om barns möjligheter att vara delaktiga i skolvardagen. Med utgångspunkt i olika projekt och riktade insatser i skolan – både kring elevinflytande, antimobbningsarbete och undervisning för socioemotionellt lärande – studeras vuxnas och barns positioner, och därutifrån förutsättningar för barn att i skolan bli tagna på allvar.

Under perioden hösten 2017 till våren 2020 arbetar jag med en studie kring hur Kungliga Operans avdelning Unga på Operan erbjuder alla elever inom en F-9-skola möjligheter att erfara estetiska uttryck och estetiskt lärande. Studien fokuserar lärandeprocesser samt samspel och förhandlingar mellan elever, lärare och de konstnärliga utövarna/pedagogerna. Elevers möjlighet till delaktighet är en viktig aspekt i studien.

• Varför är drottningens rum mindre än kungens?
• Hur ofta är kungen på Operan?
• Hur ofta är Stefan Löfven på Operan?

Detta är frågor som elever ställt under besök på Kungliga Operan inom Unga på Operans projekt i Smedshagsskolan i västra Stockholm. Unga på Operan är den avdelning som har särskilt uppdrag att skapa föreställningar och verksamheter riktade till barn och unga, vissa direkt mot enskilda skolor. Smedshagsskolan erbjuds, genom särskilda medel under tre år, en mängd konstnärliga aktiviteter: till skolan kommer Unga på Operans pedagoger och håller workshops i scenografi, drama och opera; musiker och sångare besöker skolan med musikaliska framträdanden och för samtal med eleverna; elever åker till Operahuset för att uppleva föreställningar på plats. En återkommande del har varit Unga Guidar Unga, där eleverna i årskurs 5 guidar årskurs 2 runt i huset. De berättar då om Operans historia, Gustav III, de många rummen, teknik, musik, balett, kostym och om hur många olika yrkeskunskaper som krävs för en uppsättning.

En recpetionsstudie inom projektet kommer att presenteras vid årets Scenkonstbiennal för barn och unga Medverkan vid BIBU Helsingborg maj 2022  

Kungliga Operans film om samverkansprojektet finns här

Läs rapporten "Att växa genom skapande"

Här finns rapporten Unga på Operan - konstnärlig verksamhet i skola att ladda ner. Den sammanfattar projektets workshoparbete bland annat inför besöket till Orlando samt omfattar även en receptionsstudie av När då då av Pija Lindenbaum. Ett samtal om projektet finns på Kulturrådet från Kulturskoledagarna mars 2021.

Dessa länkar nås även via Kungliga Operans hemsida under fliken Unga på Operan.

Som forskare under projektperioden följer jag de yngre eleverna, från förskoleklass till och med årskurs 6, för att undersöka vad barn erfar av denna breda verksamhet. Mina frågor rör vad som händer då professionella konstutövare samverkar med skolan kring estetiska lärprocesser, och på vilket sätt estetik kan bidra till att utveckla och fördjupa skolans demokratiska uppdrag. Jag vill undersöka barns möjligheter till och upplevelser av delaktighet, vilket utgår från intentionerna i FN’s konvention om barnets rättigheter. I forskningsprojektet undersöks elevernas möjligheter till delaktighet i utforskande och skapande processer genom olika uttrycksformer.

I intervjuer har elever fått tala om vad de varit med om tillsammans med Unga på Operan. Ibland får de rita och berätta, som här då en elev i årskurs 2 visar hur barnet Bobo i föreställningen När då då, av Pija Lindenbaum, längtar efter att göra något tillsammans med pappa Papsen. Bobo ville åka till månen, men det bidde ingenting med det…

Från och med hösten 2019, skolprojektets avslutande termin, kommer olika typer av rapporter att publiceras, såväl vetenskapliga artiklar som populärvetenskapliga texter. Information kommer att finnas på min profilsida på Stockholms universitet samt på Unga på Operans hemsida. Forskningsprojektet finansieras av Wallenius Lines samt Stockholms universitet.

En delrapport finns nu publicerad i artikeln

Aspán, M. (2020). The Tale of Red Riding Hood and the Wolf as a Multi-literacy Tool for Reflection and Embodied Learning  International Journal of Education & the Arts, 21(18). Retrieved from http://doi.org/10.26209/ijea21n18

International Journal of Education & the Arts a journal of research and scholarship

Ytterligare en text om projektet är under utgivning:

"Kungliga Operan som plats för ytterstadens barn? En barndomsgeografisk analys av samspelande kontraster". 

Under utgivning är även "Janusz Korczak och Ellen Key - tankar om barnet är tankar om människan" i en antologi med Sven och Ros Mari Hartman som redaktörer.

Andra texter med relevans för barndomsforskning och barnkulturforskning är:

Aspán, M. (2020). Varje dag, en lek? Om hur Astrid Lindgren verkade för varje barns rätt till liv och utveckling i frihet från våld. I En sten i magen: Rättigheter för barn utan undantag (s. 21-41) Stockholm: Styx förlag samt Dramaqueen, Barnrättscentrum, Centrum för barnkulturforskning samt Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen/ Institutionen för kultur och estetik/ Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

Aspán, M. & Balldin J. (2017) FörUndran: Barns rätt och estetiska uttryck 
i utbildning. I Margareta Aspán, Jutta Balldin, Charlotte Engel, Anna Röing Hellberg (red.) Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning (s. 17-40). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Aspán, M. (2015) Barndomsforskning: Om barnsyn, forskningsfrågor och etiska ställningstaganden I Birgitta Qvarsell, Catharina Hällström, Annika Wallin (red.) Den problematiska etiken - om barnsyn i forskning och praktik (s. 9-29). Göteborg: Daidalos.

Aspán, M. & Elvstrand H. (2014). Delaktighet i skola. I  Eva Johansson och Robert Thornberg (red.) Värdepedagogik: etik och demokrati i förskola och skola (s. 130-151). Stockholm: Liber.

Aspán, M. (2013). Att sätta örat intill... Barns röster och vuxnas lyssnande inom värdepedagogiskt arbete i skolan. I Karin Helander (red.) Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen (s. 36-67). Stockholm: Stockholms universitets förlag. Tillgänglig via Diva

Studie med relevans för högre utbildning:

Ståhle, Ylva & Aspán, M. (2019). Teacher Students’ Experienced Challenges in the Beginning of Their Education. Journal of Education, Vol. 199, no 1, p. 3-12.  (Refereed) ISSN 0022-0574. Publisher's full text

Medverkan i referensgrupp om tillträde till högskolan Tillträdesutredningen 2016