I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Fifty-five years of managerial shared leadership research

  2021. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Leadership

  Artikel

  Managerial shared leadership is a practice that goes beyond traditional ways of organising leadership functions. It is an organisational phenomenon where a few individuals share responsibility for the tasks of a managerial position. This paper reviews 67 empirical papers published in scientific journals. The review covers 55 years (1965 – 2019). The aim is to contribute knowledge about managerial shared leadership as a research field and offer some relevant theoretical concepts. No review to date has specifically focused on managerial shared leadership and this paper intends to close this knowledge gap. The paper details the start of managerial shared leadership as a research field, presents a bibliometric analysis and the methodological approaches used, and describes the structural characteristics of managerial shared leadership. The paper includes a thematic content analysis of its necessary and enabling antecedents and outcomes. Historically, the imprecise use of concepts has hampered managerial shared leadership’s development into a cohesive research field, so this paper develops and uses theoretical concepts to form a theoretical construct for the entire field. This construct is briefly discussed in relation to general shared leadership theory and critical leadership studies. In practice, managerial shared leadership may provide leadership solutions where there is an imbalance between demands and resources while managing complex situations.

  Läs mer om Fifty-five years of managerial shared leadership research

• Kollektiva ledningsformer i skola och förskola

  2020. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Att leda mot skolans mål, 177-190

  Kapitel

  I detta kapitel redogör vi för övergripande slutsatser från två forskningsprojekt om delat ledarskap i skola och förskola.[1] Avsikten med projekten var att få kunskap om hur och varför rektorer arbetar i kollektiva ledningsformer. Att inte vara ensam på toppen ger stabilitet och ofta också utveckling, under förutsättning att samarbetet mellan dem som delar ledarskapet fungerar väl. Att som rektor dela ledarskap i någon form är ett sätt att klara av uppdragets ofta svåra och komplexa arbetsuppgifter. Men, varken singelledarskap eller delat ledarskap är enkelt eller blir bra med automatik. Ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande för delat ledarskap. Det behövs kunskap om vilka förutsättningar som krävs, men också om möjliga vinster. Detta kapitel vill lyfta fram och synliggöra sådan kunskap. Så, vad är det för olika former av delat ledarskap som såväl huvudmän som rektorer själva utvecklar? Vilka kvaliteter kan utvecklas i välfungerande fall? Vilka förutsättningar gynnar att det sker?

  [1] De empiriska studier och teoretiska resonemang som kapitlet främst bygger på finns redovisade i boken Delat ledarskap i förskola och skola. Om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar (Wilhelmson & Döös 2019).

  Läs mer om Kollektiva ledningsformer i skola och förskola

• Delat ledarskap i förskola och skola

  2019. Lena Wilhelmson, Marianne Döös.

  Bok (red)

  Delat ledarskap avser ett förtätat samarbete mellan chefer som tar gemensamt ansvar för en organisatorisk helhet. Fenomenet finns i alla branscher i arbetslivet, så också bland rektorer i förskola och skola. Kunskap om delat ledarskap är det däremot ont om i samhället, det är en så kallad omogen företeelse.

  Denna bok synliggör delat ledarskap i förskola och skola utifrån aktuell empirisk forskning och teori. Fokus ligger både på förutsättningar för och svårigheter kopplade till sådant ledarskap. Exempel på frågor som tas upp är: vilka krav som ställs på relationen mellan chefer som delar en ledningsfunktion; hur ledarpar rekryteras; juridiska begränsningar i förskola och skola för ett gemensamt organisatoriskt ansvar; samt olika former av delat ledarskap och hur de visat sig fungera i praktiken.

  Boken riktar sig till rektorer, huvudmän och andra intresserade av förskolors och skolors ledning, och är användbar i ledarskapsutbildning. Den pekar på möjligheterna i kollektiva former av ledarskap, men skriver inte fram delat ledarskap som en universallösning på alla problem. Istället ses delat ledarskap som en möjlig väg fram till en mer hållbar arbetssituation för rektorer vars uppdrag ofta är omfattande, komplicerade och krävande.

  Läs mer om Delat ledarskap i förskola och skola

• Changing Organizational Conditions

  2020. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Leadership and Policy in Schools

  Artikel

  This paper deals with organizational change and contributes knowledge about the experiences of a local educational organizer when introducing and putting managerial shared leadership into practice in some schools and pre-schools. The organizer’s aim with the change was to achieve better results by means of improved pedagogical leadership, better health and use of resources. The study builds on recorded meetings and interviews with the organizer’s top management group in a Swedish municipality that introduced managerial shared leadership in the specific form of functionshared leadership. Valuable knowledge is now available for future organizers’ quest for knowledge when introducing managerial shared leadership.

  Läs mer om Changing Organizational Conditions

• Uncover the hidden relationships of work

  2021. Peter E. Johansson, Marianne Döös, Tomas Backström. Global business leadership development for the fourth industrial revolution, 236-261

  Kapitel

  This chapter aims to explore the possibilities of visualising work-integrated competence networks – here referred to as relatonics – and contribute to the understanding of how to support efforts of organising change. The competence generating processes of an organisation are problematic in that they are largely hidden in the midst of everyday practice. If not receiving adequate attention there is the risk of conducting too frequent, disruptive and unhealthy reorganisations. This strengthens the reason why visualisations of relatonics are of value. The demarcation line between what is hidden, and what is not, is relocated through the use of visualisations of relatonics. A conclusion is that images representing relatonics can be utilised to support informed change decisions.

  Läs mer om Uncover the hidden relationships of work

• Att förändra organisatoriska förutsättningar

  2019. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Arbetsmarknad & Arbetsliv 25

  Artikel

  Uppdraget som rektor respektive förskolechef är omfattande och inte sällan hälsomässigt belastande. Arbetet är både komplext och komplicerat. En möjlighet som kan ge chefer i samhällsviktiga verksamheter en hållbar arbetssituation är att uppdraget axlas av flera i någon form av delat ledarskap. Denna artikel handlar om ledningserfarenheter i en kommun som vid vissa av sina skolor och förskolor inför så kallat funktionellt delat ledarskap. Artikeln belyser och begripliggör frågor som ledningen brottades med i genomförandet av förändringen. Förändringen syftade till att skapa hållbara förutsättningar för rektorer och förskolechefer att koncentrera sig på att utöva pedagogiskt ledarskap.

  Läs mer om Att förändra organisatoriska förutsättningar

• The principle of singularity

  2018. Marianne Döös (et al.).

  Artikel

  This paper provides insight into the legislative process behind the current Education Act of Sweden. The aim is to shed light on how and why it came to prohibit joint leadership for principals. Joint leadership is a sub-form of shared leadership between managers characterised by complete formal authority, hierarchic equality and merged work tasks. The sharing of a principal’s position is, in previous research, identified as potentially favourable for principals and schools as it decreases principals’ often heavy workload. Five retrospective interviews were done with people involved in the legislative process. The analysis points out both distrust in the governing line and uninformed notions of leadership among legislators as explanations behind the prohibition. In the legislative work, joint leadership was at most a marginal issue. Thus the legal prohibition was an unintended side-effect, yet completely in line with traditional and uninformed notions of leadership. The principle of singularity ruled and joint leadership was extinguished for principals without considering whether this favoured or harmed the overarching aims of the Education Act: increased pedagogical responsibility and leadership with a focus on the students’ learning, results and democratic upbringing.

  Läs mer om The principle of singularity

• Shared Principalship

  2017. Marianne Döös (et al.). Leadership and Policy in Schools

  Artikel

  This paper presents a study of five schools with shared principalship. It contributes knowledge about how shared principalship is experienced by people who work closely (“close subordinates”) with the shared principalship constellations. Data consists of 20 semi-structured interviews. Close subordinates describe that the shared principalship meant a reasonable workload for their principals and welcome their level of accessibility. Confidence in the leader collaboration was heightened if close subordinates were able to witness that collaboration in action with their own eyes. The findings are discussed in relation to the conditions introduced by current school legislation in Sweden.

  Läs mer om Shared Principalship

• Going beyond “two-getherness”

  2017. Marianne Döös, Helene Vinell, Mia von Knorring. Intensive and Critical Care Nursing

  Artikel

  Objective: To explore nurse manager experiences of working in leadership constellations where more than two managers share leadership, and to compare this multilateral sharing form to what is known about experiences of working in joint leadership in pairs.

  Design and setting: A qualitative design based on semi-structured interviews with nurse managers in two multilaterally shared leadership constellations at two intensive care units at an emergency hospital in Sweden. Data were analysed using a thematic and comparative approach.

  Findings: The comparative analysis identified four aspects that differ decisively from the positive picture in the literature on joint pair leadership: the perception of mandate with reduced decision-making power and reduced access to forums, the way of working with a strict division of tasks and a rotating schedule, a need to cope with the increasing number of internal relations and a feeling of doubt concerning trust.

  Conclusion: Shared leadership between nurse managers has gone from being a tight collaboration based on a feeling of “two-getherness”, to being an organisational solution multilateral in character. In this transformation, a weakening of leadership qualities has occurred. Further research is necessary on how this new organisational solution impacts the nurse managers, their staff and the care provided in healthcare organisations generally.

  Läs mer om Going beyond “two-getherness”

• The shared principalship

  2017. Marianne Döös (et al.). International Journal of Leadership in Education, 1-19

  Artikel

  A school principal’s workload is recognised as being heavy, with an imbalance between demands and resources. This paper contributes to the development of collective leadership. The principalship constellations of six schools in Sweden were studied with the aim of strengthening the current knowledge about structures and experiences of shared principalship. The empirical basis is qualitative data from interviews with principals and vice-principals. The analytical focus was on how the sharing structures were organised and how the shared principalship was experienced. The results point to a considerable variation in the organisational structures of shared principalship. Despite the type of model, form and constellation, the principals and vice-principals voiced a striking sense of relief in not feeling alone in their duties, as problems and troubles became manageable. An intensified interaction level in the principalship constellation created opportunities to develop competence. Theoretically, this study broadens the invited leadership concept to include horizontal invitations across unit boundaries between principals in different units within the same school. The knowledge contribution of this study is useful in discussing the legal possibilities for shared principalship, which may be especially relevant in times when the Swedish school system is being criticised for not delivering good student outcomes.

  Läs mer om The shared principalship

• Erfarenheter av delat ledarskap i den lokala skolan

  2017. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Pedagogisk forskning i Sverige 22 (1-2), 101-123

  Artikel

  Syftet med denna artikel är att bidra till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer och mer specifikt att belysa och diskutera delat rektorskap. Delat ledarskap mellan rektorer har i andra länder beskrivits som en lösning på rektorers trängda arbetssituation och höga arbetsbelastning. Teoretiska utgångspunkter är lärteori och teori om kollektiva ledarskapsformer. Kvalitativa data från rektorer, biträdande rektorer samt arbetslagsledare vid fem skolor med delat ledarskap är empirisk grund. Resultaten visar på värdet av att som rektor inte vara ensam med arbetsuppgifterna, problem blir hanterbara vilket ger en hälsosam trygghet. För skolor som var uppdelade i flera skolenheter tillkom svårigheter med visst dubbelarbete samt oklarhet angående skolan som helhet. Ett teoretiskt bidrag till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer är förståelsen av invitering som horisontell över organisatoriska gränser. En kritisk granskning av dominerande föreställningar om organisation och ledarskap efterlyses i avsikt att ge skolor möjlighet att välja gemensamt ledarskap.

  Läs mer om Erfarenheter av delat ledarskap i den lokala skolan

• Dialogkompetens för utveckling i samhälle och arbetsliv

  2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös.

  Bok

  Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter.

  Författarna Lena Wilhelmson och Marianne Döös tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. De ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal.

  Läs mer om Dialogkompetens för utveckling i samhälle och arbetsliv

• Joint principalship

  2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Nordic Journal of Studies in Educational Policy 2 (1), 1-11

  Artikel

  The aim of this paper is to discuss the apparent loss of potential for enhancing democratic practice in schools.The findings of previous research about joint principalship stand in contrast to recent changes to the law thatregulates the work of principals. Three examples of successful joint principalship were used as illustrations toilluminate how joint principals may support democratic practice by influencing teachers and pupils. In theseexamples, several qualities of the ways of working and their consequent achievements emerged: thecoordinating process between the principals, productive sharing, role models, the importance of relationshipsand the focus on pedagogic issues. In each of the three examples, joint principalship was found to promotedemocratic practice by serving as a model of democratic cooperation. The conclusion is that the currentEducation Act weakens the possibility of achieving one of its own main goals the ‘democracy assignment’ by hindering the practice of joint principalship.

  Läs mer om Joint principalship

• Lärorienterat ledarskap

  2016. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Kollektivt lärande, 123-150

  Kapitel

  Kapitlet presenterar en del av en större studie angående lärande över intra-organisatoriska gränser. I studien utvecklades tankar om organisatoriskt lärande i vardagens myller av interaktioner och rela­tioner samt om hur vågor av förändring sveper igenom och sätter ny färg på myllrandet. I såväl var­dagsmyller som förändringsvågor identifierade vi ett lärorienterat ledarskap som påverkar bland annat riktning och styrka. I den studerade organisationen, här kallad Ypsilon, arbetar cirka 5000 per­soner och verksamhetsuppgiften är att utveckla mjukvara för kommunikationssystem. Utveckling av mjukvara går där hand i hand med utveckling av ledarskap och arbetssätt för att verksamheten ska vara konkurrenskraftig. I detta kapitel ges orga­nisationspedagogisk belysning avseende mellan­chefers tankar och handlingar när de som en del i sitt vardagsarbete avsiktligt försöker påverka och därigenom förändra, såväl människors tanke- och arbetssätt som organisationens strukturer.

  Läs mer om Lärorienterat ledarskap

• Samledarskap i skola och förskola - en förlorad potential

  2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Att leda mot skolans mål, 151-164

  Kapitel

  Enligt vårt sätt att se tvingar man genom lagstiftning in en komplex verksamhet i artificiella ramar som begränsar möjligheterna till samarbete. Kravet på tydlighet handlade i lagstiftningsprocessen om att staten så att säga ville runda huvudmännen genom att rikta befogenheter direkt till rektorer respektive förskolechefer i stället för till huvudmännen (Örnberg 2016). Tydlighet antogs kunna åstadkommas genom att peka ut en (1) ansvarig. Kunskap om ledarskapsforskning lyser med sin frånvaro i intervjuer med personer som deltagit i lagstiftningsprocessen. Det är snarare oreflekterade ledarideal som lagstiftaren har utgått ifrån. En omprövning behövs enligt vår mening för att synliggöra alternativa vägar och möjligheter som betonar interaktion och samarbete i chefers ledarskap. Möjligheten att organisera själva chefsuppdraget annorlunda bör ges fortsatt uppmärksamhet genom forskning som bygger på erfarenheter bland chefer och medarbetare i dagens organisationer. Vi efterlyser att man, på statens styr- och kontrollnivåer, även reser frågor som har med nytänkande rörande chef- och ledarskap att göra samt frågor om hur förutsättningar kan skapas för organisationsutveckling och ansvarstagande samarbete. Spännande nydaningar bör tas till vara som seriöst utvecklingsarbete, gjort av erfarna och kunniga personer med både ambition och dokumenterad förmåga att leda en verksamhet som gynnar barns och ungas lärande och utveckling. Avslutningsvis reser vi två frågor: dels hur långt det är rimligt att juridiken styr vardagsarbetet i skolor och förskolor, dels vad det ställer för krav på kunskap i lagstiftande arbete.

  Läs mer om Samledarskap i skola och förskola - en förlorad potential

• Organizational learning as an analogy to individual learning? A case of augmented interaction intensity

  2015. Marianne Döös, Peter Johansson, Lena Wilhelmson. Vocations and Learning 8 (1), 55-73

  Artikel

  This paper attempts to explore an analogy between individual and organizational learning within experiential learning theory (ELT). The focus is on both the possibility of identifying a learning subject that learns in action, and on the genesis process behind the learning of a suggested learning subject at organizational level. The exploration uses an empirical study of a global software communication organization. The research adopts a qualitative approach, with data from three middle-management layers of a research and development (R&D) unit with 5,000 employees. During the study, shifts of emphasis occurred between two organizational logics, which required work-integrated learning. Metaphorically speaking, the organization was portrayed as ‘teeming with interaction’, and a growing wave of change decisively altered both the thinking and work processes within the organization. The organizational learning process is theoretically understood as an ‘augmented intense interaction’ around a specific content. The subject that learns and upholds the outcome is suggested to be the teeming activity, comprehended as a living organism. In practice, the awareness of an organization as a body that teems with interaction has potential to offer new understanding about how to manage change.

  Läs mer om Organizational learning as an analogy to individual learning? A case of augmented interaction intensity

• Categories of learning-oriented leadership

  2015. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Nordic Journal of Studies in Educational Policy (3), 77-87

  Artikel

  This paper presents knowledge about learning-oriented leadership as part of managers’ daily work. The aim is to contribute findings from an empirical study in the software communication industry, and discuss their potential contribution to leadership in the school context. Through an empirical and learning-theory based analysis of managerial acts of influence, learning-oriented leadership is suggested as an analytical concept. In the educational leadership literature concerning instructional, pedagogic or learner-centred leadership, the interpretation of each concept is shifting and thus unstable. The studying of a non-school empirical context contributes to an analytical separation of the pedagogical leadership task from the pedagogical core task, which may be useful when returning to the school context. The learning-oriented categorisation of managerial acts of influence presents different routes for managers – including school principals – to intervene in their employees’ learning and competence on both individual and collective levels. Here, we offer an alternative suggestion for how to understand what principals do to influence the work in their organisations.

  Läs mer om Categories of learning-oriented leadership

Visa alla publikationer av Marianne Döös vid Stockholms universitet