Profiles

Marianne Döös

Marianne Döös

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Telefon 08-16 31 59
E-post marianne.doos@edu.su.se
Besöksadress Frescativägen 54
Rum 2418
Postadress Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Min forskning har rört sig från teorilösa uppföljnings- och utvärderingsstudier till forskning med teori­genererande ambitioner. Översiktligt kan denna forskning sägas ha haft fyra tematiska tyngdpunkter, som alla rör människors arbetsliv och förutsättningar i detta: a) arbetsmark­nadsutbildning och syssel­sättning, b) arbetsolycksfall och risker särskilt inom automatiserad produktion, dvs i relation till ny industriell teknik, c) lärande och kompetens från individnivå, via kollektiv till organisatorisk och nät­verksnivå samt organisatoriskt förändringsarbete och organisationsutveckling, d) ledarskap med tyngd­punkt på delat ledarskap bland chefer, som exempel på utveckling av former för chefskap. Med avsikt har jag inte stannat inom någon särskild bransch utan rört mig mellan exempelvis telekom, bank, kommun, tillverkningsindustri och numera även skola, samt även mellan att befinna mig ”på golvet” och på chefs- eller ledarnivå. Ibland har det handlat om hela arbetslivet. Min metodmässiga tyngdpunkt i empiriska studier ligger tydligt åt det kvalitativa hållet, men jag har även arbetat kvantitativt. En ambition är att både utveckla teori och bidra till praktisk nytta.

Den organisationspedagogiska inriktning som jag arbetar inom rör främst erfarenhetslärandets teoribildningar, dvs. ett lärande som i huvudsak äger rum medan människor utför (arbets)uppgifter, handlar och reflekterar i och över specifika sammanhang. Min egen betoning har alltmer kommit att gälla den kompetens och potential för lärande som sitter i relationer och nätverk mellan människor. Härvid har jag tillsammans med kolleger bidragit med begrepp som tankenätverk, kompetensbärande relationer, relationik, lärorienterat ledarskap samt samledarskap. Forskningsintresset rör organisatorisk utveckling samt erfarenhetslärandets individuella och gemensamma processer och villkor på lokala arbetsplatser.

Aktuella forskningsprojekt

Delat ledarskap - en alternativ berättelse. Om föreställningar, chefspraktik och lagstiftning. Finansiär: FORTE.

Projektets syfte är att bidra med kunskap om delat ledarskap med tonvikt på föreställningar, chefspraktik och lagstiftning som möjliggör resp. hindrar gemensamt utformade ledarskap. I förlängningen är avsikten att påverka samhälleliga föreställningar om ledarskap i riktning mot ökad pluralism där ledarskap naturligen inrymmer såväl singulära som alternativa, kollektiva former. Projektet är finansierat av Forte och avslutas 2017/18. Det bygger på tvärvetenskapligt samarbete mellan pedagogik, statsvetenskap och rättsvetenskap. Aktuella forskare Marianne Döös, Jenny Madestam, Lena Wilhelmson och Åsa Örnberg.


Funktionellt delat ledarskap - en modell för hållbart chefskap i skola och förskola? Finansiär: AFA Försäkring.

Syftet med projektet är att bidra till utveckling av och kunskap om en innovativ ledningsmodell som har potential att ge goda förutsättningar för rektorer och förskolechefer att klara sitt uppdrag. Modellen utvecklas i Södertälje kommun där utbildningsdirektören tagit initiativ till att införa s.k. funktionellt delat ledarskap i förskolor och skolor. Modellen innebär en avsevärd skillnad belastningsmässigt jämfört med skollagens princip om rektors/förskolechefs delegation av mindre uppgifter. Tre teoretiska utgångspunkter används: organisationspedagogisk lärteori, ledarskapsteori rörande alternativa kollektiva former samt arbetsmiljöteori om arbetets krav och resurser. I januari 2018 startar detta nya forskningsprojekt, finansierat av Afa. Projektledare Marianne Döös, medarbetare: Erik Berntson och Lena Wilhelmson.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Marianne Döös (et al.). Leadership and Policy in Schools

    This paper presents a study of five schools with shared principalship. It contributes knowledge about how shared principalship is experienced by people who work closely (“close subordinates”) with the shared principalship constellations. Data consists of 20 semi-structured interviews. Close subordinates describe that the shared principalship meant a reasonable workload for their principals and welcome their level of accessibility. Confidence in the leader collaboration was heightened if close subordinates were able to witness that collaboration in action with their own eyes. The findings are discussed in relation to the conditions introduced by current school legislation in Sweden.

  • 2017. Marianne Döös, Helene Vinell, Mia von Knorring. Intensive and Critical Care Nursing

    Objective: To explore nurse manager experiences of working in leadership constellations where more than two managers share leadership, and to compare this multilateral sharing form to what is known about experiences of working in joint leadership in pairs.

    Design and setting: A qualitative design based on semi-structured interviews with nurse managers in two multilaterally shared leadership constellations at two intensive care units at an emergency hospital in Sweden. Data were analysed using a thematic and comparative approach.

    Findings: The comparative analysis identified four aspects that differ decisively from the positive picture in the literature on joint pair leadership: the perception of mandate with reduced decision-making power and reduced access to forums, the way of working with a strict division of tasks and a rotating schedule, a need to cope with the increasing number of internal relations and a feeling of doubt concerning trust.

    Conclusion: Shared leadership between nurse managers has gone from being a tight collaboration based on a feeling of “two-getherness”, to being an organisational solution multilateral in character. In this transformation, a weakening of leadership qualities has occurred. Further research is necessary on how this new organisational solution impacts the nurse managers, their staff and the care provided in healthcare organisations generally.

  • 2017. Marianne Döös (et al.). International Journal of Leadership in Education, 1-19

    A school principal’s workload is recognised as being heavy, with an imbalance between demands and resources. This paper contributes to the development of collective leadership. The principalship constellations of six schools in Sweden were studied with the aim of strengthening the current knowledge about structures and experiences of shared principalship. The empirical basis is qualitative data from interviews with principals and vice-principals. The analytical focus was on how the sharing structures were organised and how the shared principalship was experienced. The results point to a considerable variation in the organisational structures of shared principalship. Despite the type of model, form and constellation, the principals and vice-principals voiced a striking sense of relief in not feeling alone in their duties, as problems and troubles became manageable. An intensified interaction level in the principalship constellation created opportunities to develop competence. Theoretically, this study broadens the invited leadership concept to include horizontal invitations across unit boundaries between principals in different units within the same school. The knowledge contribution of this study is useful in discussing the legal possibilities for shared principalship, which may be especially relevant in times when the Swedish school system is being criticised for not delivering good student outcomes.

  • 2017. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Pedagogisk forskning i Sverige 22 (1-2), 101-123

    Syftet med denna artikel är att bidra till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer och mer specifikt att belysa och diskutera delat rektorskap. Delat ledarskap mellan rektorer har i andra länder beskrivits som en lösning på rektorers trängda arbetssituation och höga arbetsbelastning. Teoretiska utgångspunkter är lärteori och teori om kollektiva ledarskapsformer. Kvalitativa data från rektorer, biträdande rektorer samt arbetslagsledare vid fem skolor med delat ledarskap är empirisk grund. Resultaten visar på värdet av att som rektor inte vara ensam med arbetsuppgifterna, problem blir hanterbara vilket ger en hälsosam trygghet. För skolor som var uppdelade i flera skolenheter tillkom svårigheter med visst dubbelarbete samt oklarhet angående skolan som helhet. Ett teoretiskt bidrag till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer är förståelsen av invitering som horisontell över organisatoriska gränser. En kritisk granskning av dominerande föreställningar om organisation och ledarskap efterlyses i avsikt att ge skolor möjlighet att välja gemensamt ledarskap.

  • 2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös.

    Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter.

    Författarna Lena Wilhelmson och Marianne Döös tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. De ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal.

  • 2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Nordic Journal of Studies in Educational Policy 2 (1), 1-11

    The aim of this paper is to discuss the apparent loss of potential for enhancing democratic practice in schools.The findings of previous research about joint principalship stand in contrast to recent changes to the law thatregulates the work of principals. Three examples of successful joint principalship were used as illustrations toilluminate how joint principals may support democratic practice by influencing teachers and pupils. In theseexamples, several qualities of the ways of working and their consequent achievements emerged: thecoordinating process between the principals, productive sharing, role models, the importance of relationshipsand the focus on pedagogic issues. In each of the three examples, joint principalship was found to promotedemocratic practice by serving as a model of democratic cooperation. The conclusion is that the currentEducation Act weakens the possibility of achieving one of its own main goals the ‘democracy assignment’ by hindering the practice of joint principalship.

  • 2016. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Kollektivt lärande, 123-150

    Kapitlet presenterar en del av en större studie angående lärande över intra-organisatoriska gränser. I studien utvecklades tankar om organisatoriskt lärande i vardagens myller av interaktioner och rela­tioner samt om hur vågor av förändring sveper igenom och sätter ny färg på myllrandet. I såväl var­dagsmyller som förändringsvågor identifierade vi ett lärorienterat ledarskap som påverkar bland annat riktning och styrka. I den studerade organisationen, här kallad Ypsilon, arbetar cirka 5000 per­soner och verksamhetsuppgiften är att utveckla mjukvara för kommunikationssystem. Utveckling av mjukvara går där hand i hand med utveckling av ledarskap och arbetssätt för att verksamheten ska vara konkurrenskraftig. I detta kapitel ges orga­nisationspedagogisk belysning avseende mellan­chefers tankar och handlingar när de som en del i sitt vardagsarbete avsiktligt försöker påverka och därigenom förändra, såväl människors tanke- och arbetssätt som organisationens strukturer.

  • 2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Att leda mot skolans mål, 151-164

    Enligt vårt sätt att se tvingar man genom lagstiftning in en komplex verksamhet i artificiella ramar som begränsar möjligheterna till samarbete. Kravet på tydlighet handlade i lagstiftningsprocessen om att staten så att säga ville runda huvudmännen genom att rikta befogenheter direkt till rektorer respektive förskolechefer i stället för till huvudmännen (Örnberg 2016). Tydlighet antogs kunna åstadkommas genom att peka ut en (1) ansvarig. Kunskap om ledarskapsforskning lyser med sin frånvaro i intervjuer med personer som deltagit i lagstiftningsprocessen. Det är snarare oreflekterade ledarideal som lagstiftaren har utgått ifrån. En omprövning behövs enligt vår mening för att synliggöra alternativa vägar och möjligheter som betonar interaktion och samarbete i chefers ledarskap. Möjligheten att organisera själva chefsuppdraget annorlunda bör ges fortsatt uppmärksamhet genom forskning som bygger på erfarenheter bland chefer och medarbetare i dagens organisationer. Vi efterlyser att man, på statens styr- och kontrollnivåer, även reser frågor som har med nytänkande rörande chef- och ledarskap att göra samt frågor om hur förutsättningar kan skapas för organisationsutveckling och ansvarstagande samarbete. Spännande nydaningar bör tas till vara som seriöst utvecklingsarbete, gjort av erfarna och kunniga personer med både ambition och dokumenterad förmåga att leda en verksamhet som gynnar barns och ungas lärande och utveckling. Avslutningsvis reser vi två frågor: dels hur långt det är rimligt att juridiken styr vardagsarbetet i skolor och förskolor, dels vad det ställer för krav på kunskap i lagstiftande arbete.

  • 2015. Marianne Döös, Peter Johansson, Tomas Backström. Skolledning, 149-169

    I detta kapitel presenteras begrepp och bilder som är användbara för att bättre förstå och lyckas med förändring. Det många sätt att arbeta med förändring av organisationer liksom en rad myter om hur förändringsarbete bör genomföras, inte minst i skolsammanhang. Den bärande tanken med de begrepp och bilder som presenteras här är att de har potential att understödja förändring av vardagssamarbetet. Det handlar om tillfällen då man önskar förändra samarbetsprocesser i riktning mot något som lokalt ses som önskvärt. Det man ser kan man tala om och kvalificerade tankar och samtal bygger i detta sammanhang på att kunna använda ord som benämner hur människor lär i arbete. Kapitlets syfte är att exemplifiera hur arbetsintegrerade relationer mellan människor i organisationer kan synliggöras och förstås, samt att diskutera bilders potentiella bidrag och användbarhet vid förändring. Utgångspunkt tas i ett forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) som utforskat visualiseringar som verktyg i uppgiftsbaserad utveckling i organisationer med begreppet relationik som bas. Arbetet med att leda och organisera för lärande och kompetensbärande relationer kallar vi lärorienterat ledarskap.

  • 2015. Marianne Döös, Peter Johansson, Lena Wilhelmson. Journal of Workplace Learning 27 (6), 408-425

    Purpose – In their daily work, managers influence the organisation’s learning conditions in ways that go beyond face-to-face interaction. Neither the influencer nor those influenced are necessarily aware that they are engaged in learning processes. This paper contributes to the understanding of learning-oriented leadership as being integrated in managers’ daily work. The particular focus is on managers’ efforts to change how work is carried out through indirect acts of influence.

    Design/methodology/approach – The research was part of a larger case study. The data set comprised interviews with nine middle managers about ways of working during a period of organisational change. A learning-theoretical analysis model was used to categorise managerial acts of influence. The key concept concerned pedagogic interventions.

    Findings – Two qualitatively different routes for indirect influence were identified concerning social and organisational structures: one aligning, that narrows organisational members’ discretion, and one freeing, that widens discretion. Alignment is built on fixed views of objectives and on control of their interpretation. The freeing of structures is built on confidence in emerging competence and involvement of others.

    Research limitations/implications – The study was limited to managers’ descriptions in a specific context. An issue for future research is to see whether the identified categories of learning-oriented leadership are found in other organisations.

    Practical implications – The learning-oriented leadership categories cover a repertoire of acts of influence that create different learning conditions. These may be significant for the creation of a learning-conducive environment.

    Originality/value – The study contributes an alternative way of thinking about how work conditions are influenced that impact on learning in organisations. Managerial work that creates conducive conditions for learning doesn't need to be a specific task. Learning-oriented elements are inherent in aspects of managerial work and managers’ daily tasks can be understood as expressions of different kinds of pedagogic intervention.

  • 2015. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Nordic Journal of Studies in Educational Policy (3), 77-87

    This paper presents knowledge about learning-oriented leadership as part of managers’ daily work. The aim is to contribute findings from an empirical study in the software communication industry, and discuss their potential contribution to leadership in the school context. Through an empirical and learning-theory based analysis of managerial acts of influence, learning-oriented leadership is suggested as an analytical concept. In the educational leadership literature concerning instructional, pedagogic or learner-centred leadership, the interpretation of each concept is shifting and thus unstable. The studying of a non-school empirical context contributes to an analytical separation of the pedagogical leadership task from the pedagogical core task, which may be useful when returning to the school context. The learning-oriented categorisation of managerial acts of influence presents different routes for managers – including school principals – to intervene in their employees’ learning and competence on both individual and collective levels. Here, we offer an alternative suggestion for how to understand what principals do to influence the work in their organisations.

  • 2015. Marianne Döös, Peter Johansson, Lena Wilhelmson. Vocations and Learning 8 (1), 55-73

    This paper attempts to explore an analogy between individual and organizational learning within experiential learning theory (ELT). The focus is on both the possibility of identifying a learning subject that learns in action, and on the genesis process behind the learning of a suggested learning subject at organizational level. The exploration uses an empirical study of a global software communication organization. The research adopts a qualitative approach, with data from three middle-management layers of a research and development (R&D) unit with 5,000 employees. During the study, shifts of emphasis occurred between two organizational logics, which required work-integrated learning. Metaphorically speaking, the organization was portrayed as ‘teeming with interaction’, and a growing wave of change decisively altered both the thinking and work processes within the organization. The organizational learning process is theoretically understood as an ‘augmented intense interaction’ around a specific content. The subject that learns and upholds the outcome is suggested to be the teeming activity, comprehended as a living organism. In practice, the awareness of an organization as a body that teems with interaction has potential to offer new understanding about how to manage change.

  • Artikel Together as one
    2015. Marianne Döös. International Journal of Business and Management 10 (8), 46-58

    The focus of the current paper is the formally shared leadership between managers. Position-sharing within pairsof managers demonstrates an alternative way of organising leadership within a managerial position. This paperaims to contribute knowledge about how to understand the phenomenon of formally shared leadership betweenmanagers, and to suggest concepts for its different forms. In the research literature, a range of different terms isused and it is difficult to see how or when this variation in labels is useful. Shared leadership between managersis here studied in relation to three perspectives: organisational structure, managers’ experiences, and tasks andresponsibilities. Future research has several questions left to answer in order to further understand the relativelywidespread but under-researched issue of shared leadership between managers.

  • 2014. Marianne Döös, Peter Johansson, Tomas Backström. Arbetsmarknad & Arbetsliv 20 (3), 7-26

    Bilder har inverkan på hur människor förstår arbete och förändring i sin organisation. Att synliggöra arbetsintegrerade relationer som bär kompetens framstår som ange­läget för förändringsförmåga och är avsikten med att presentera de organisations­bilder som denna artikel handlar om. I tillägg till det klassiska organisationsdiagrammet presenterar och undersöker vi två andra bilder: organisation som cirkel och uppgift som nätverk.

  • 2013. Marianne Döös, Lena Wilhelmson, Tomas Backström.

    Mycket av det man tar för givet kan ses med andra ögon. Det gäller inte minst frågor kring ledarskap där det finns många förutfattade meningar och fördomar. Ledarskap vilar i dagens organisationer på en föreställning om att en chefsposition bör tillsättas med en enda ansvarig person. Den föreställningen bygger på tron att ledarskap som utförs av en enda person också är ett välfungerande och ansvarstagande ledarskap. Men i arbetslivet är det tvärtom allmänt känt att ledarskap ofta inte leder till önskat resultat och att chefers utövande av ledarskap är förknippat med en rad svårigheter.

    Delat ledarskap är ett exempel på att ledarskap kan organiseras annorlunda, mer kollektivt. Med delat ledarskap avses ett ledarskap som är kollektivt genom att det utövas av två eller flera personer tillsammans, i uppdelad eller gemensam form.

    Samledarskap är en av flera olika former av delat ledarskap och bygger på andra principer än tanken om att som singelchef delegera uppgifter. I samledarskap gäller likställdhet i organisationshierarkin, gemensamt ansvar och gemensamma arbetsuppgifter, såväl formellt som i praktiken. Det innebär att två chefer innehar chefsuppdraget tillsammans och samleder sin enhet.

    När chefer utvecklar ett välfungerande samledarskap kan de både hantera svårigheter och utveckla verksamheter på sätt som de menar att de inte kunde göra som singelchefer. Utifrån teori om erfarenhetslärande är detta förklarligt. När arbetsuppgifter och ansvar är gemensamma finns förutsättningar för utveckling av gemensam förståelse och gemensam kompetens, kompetensbärande relationer byggs. Samledarskapets interna samarbetsprocesser har såväl nödvändig interaktion som friktion inbyggd i sig vilket visat sig främja chefernas egen utveckling och bidra till verksamhetsutveckling.

    Det är rätt vanligt att tro att delat ledarskap är antingen bra eller dåligt, i sig självt. Inget kan vara mer fel. Som med de flesta saker som vi människor gör så beror bra eller dåligt på hur det utövas och görs.

    Kunskap om kollektiva former av ledarskap finns alltså, men har av olika skäl svårighet att få fäste på bred front. Ändå skulle man kunna säga att fenomenet finns lite varstans, det vill säga i organisationer där chefer går in i tätare samarbeten än vad som är brukligt att uppmärksamma. Att bara en person antas bära chefens ledarskap döljer då den verkliga karaktären av hur samarbetet sker.

Visa alla publikationer av Marianne Döös vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 11 december 2017

Bokmärk och dela Tipsa