Stockholms universitet logo, länk till startsida

Susanne Kreitz-SandbergUniversitetslektor

Om mig

Internationell och jämförande pedagogik

Susanne Kreitz-Sandberg har sedan 1990-talet arbetat med internationell jämförande pedagogisk forskning både i och om Sverige, Tyskland, Japan.

Aktuell arbetar jag med VR-projekt "Internationellt jämförande perspektiv på problem med skolnärvaro: Analys av statistik, riskgrupper och prevention i fyra länder" (2020-2023). Syftet med studien är att undersöka nationella, organisatoriska och individuella dimensioner relaterade till 15 - 17-åriga ungdomars skolfrånvaro i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Japan. Mera information om projektet finns här.

Internationellt jämförande forskningsprojekt som jag har tidigare haft möjlighet att driva handlar t.ex. om genusinkludering i lärarutbildningar (tillsammans med Elina Lahelma), matematikundervisning i japanska grundskolor i jämförelse till svenska klassrum (2014-15, tillsammans med Margareta Engvall) och om mångprofessionellt samarbete i ett lärarperspektiv (Linköpings universitet, 2009-10, tillsammans med Gunilla Jedeskog). Projekten är del av min internationellt jämförande forskning som rör pedagogiska processer i olika moderna samhällen.

Jag disputerade med en avhandling om gymnasieelever i Japan. Ungdomsforskning, bildning och utbildningsreform har fångat min uppmärksamhet, och då framförallt med hänsyn till det japanspecifika forskningsfältet. Andra områden i min tidigare forskning är t.ex. ungdomssuicid i ett jämförande perspektiv mellan Tyskland och Japan, interkulturell kompetens, IT och distansutbildningar, genuspedagogik, social integration och inkludering.

Gender and Education

Teori och forskning kring genus i utbildningen är viktiga utgångspunkter när vi vill uppnå jämställdhet i skolan och samhället. Normkritiska förhållningssätt och intersektionella analyser kan bidra till universitetsutbildningar där studenterna får verktyg för en pedagogisk verksamhet där alla känner sig välkomna.

Genus, jämställdhet och mångfald har genomgående varit perspektiv inom min forskning och mitt utbildningsuppdrag. Från 2009-2017 har jag haft ett uppdrag som genuslektor vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten, Linköpings universitet för att arbeta med genusinkludering av lärarutbildningarna. Forskning visar att pedagogisk verksamhet från förskolan upp till universitetet även idag är präglad av genusbundna mönster. Att ta del av kunskap inom området, att fundera över våra förhållningssätt och att utmana normer och värderingar kring genus blir därmed ett självklart innehåll för all utbildning och särskilt för lärarutbildningarna. I ett intersektionellt perspektiv kan vi fånga många aspekter som rör mångfald och icke-diskriminering. För mig är det viktigt att samarbeta med aktörer med liknande uppdrag i skolor, kommuner och universitet lokalt och internationellt och många av mina publikationer hör till området Gender & Education.

Universitetspedagogiskt utvecklingsarbete

Susanne Kreitz-Sandberg beviljades kvalitetsutvecklingsmedel av rektorn och driver tillsammans med kollegor i Masterprogrammet för internationell och jämförande pedagogik ett mentorsprojekt för utveckling av vetenskapligt skrivandet (SU FV-1.1.9-0314-15; 2018-2020).

Tidigare har jag drivit ett universitets pedagogisktutvecklingsprojekt ”Recycling knowledge” tillsammans med Anders Hallqvist (2016-17). Projektets syfte var att beskriva och förstå hur återkoppling kan organiseras och utformas för att främja vetenskapligt skrivande inom ramen för påbyggnadsutbildningar på det utbildningsvetenskapliga området. Projektet handlar om hur studenter lär sig akademiskt skrivande genom återkoppling från medstuderande och universitetslärare. Projektet bygger på en idé om att kunskap i vetenskapligt skrivande kan stärkas genom specifika arrangemang för återkoppling. Kursen som vi tog avstamp i är utformad så att studenterna återvänder till och återanvänder tidigare i kursen skrivna uppgifter. Därför kallade vi projektet “Recycling knowledge”.

En slutrapport finns här

Publications/Publikationer

Some of my publications are available via SwePub:

http://swepub.kb.se/hitlist?d=swepub&q=Susanne+Kreitz-Sandberg&f=simp&spell=true&hist=true&p=1

Undervisning

Susanne Kreitz-Sandberg undervisar framförallt inom Masterprogrammet för internationell och jämförande pedagogik. Hon är också ansvarig för en kurs ”Education in Multicultural Society”. Hon undervisar inom forskarutbildningskursen ”Hypothesis, Action and Design” (med Max Scheja och Marianne Teräs)

Susanne har handlett Anette Nord om HLR-undervisning i idrottsundervisningen (Linköpings universitet, bihandledare, PhD 2017: “Bystander CPR: New aspects of CPR training among students and the importance of bystander education level on survival”). Kreitz-Sandberg är huvudhandledare för Maria Sparf som forskar om att undervisa programmering för grundskoleelever (”Programing in Science Centers”, LiU sedan 2016); hon är även bihandledare till Carlos Adrian Reyes Sarmiento här vid IPD.

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Design for learning programming

    2022. Maria Sparf, Håkan Löfgren, Susanne Kreitz-Sandberg. NorDiNa 18 (1), 6-22

    Artikel

    Programming recently became mandatory in Swedish compulsory schools (age group 7-16); this article contributes to our understanding of novice learners’ different approaches when programming. The study builds on observations and informal conversations during programming lessons at three Swedish science centres. At the time of the study, science centres already had experience of programming education as they offered courses for pupils. This was used as a complement to teaching at compulsory school. We ap-ply a design-for-learning perspective to help us understand how contextual aspects influence what novice pupils do and how they design their learning during programming lessons. During the analysis process, we combine thematic analysis with the Learning Design Sequence (LDS) model. We identify five qualitati-vely different approaches that pupils take to solve programming problems: mathematically, trial and er-ror, step-by-step, routine as well as aesthetic. Each of these approaches allows pupils to use and practice different abilities that are important for programming. We discuss how these abilities can be compared to computational thinking (CT). The study provides an insight how pupils are involved in designing their own learning when using their abilities to solve programming assignments. 

    Läs mer om Design for learning programming
  • Global Demands - Local Practices

    2021. Susanne Kreitz-Sandberg, Elina Lahelma. Nordic Journal of Comparative and International Education (NJCIE) 5 (1), 50-68

    Artikel

    Gender equality is a global aim that has been presented in numerous documents. However, teacher education programs in many countries still lack sustainable strategies for working towards gender equality in education. Working successfully in this area may promote more sustainable practices in schools to reach gender-fair societies. The Nordic countries are known for pro-active gender policies and they provide interesting cases for investigating achievements and struggles in the field. The purpose of this article is, from an international comparative perspective, to explore the rationales and practices when working with issues of gender equality in Finnish and Swedish teacher education and to reflect on related concepts. We describe, analyse and compare local practices, theoretical frameworks and challenges by revisiting gender and teacher education research and equality projects from the 1980s up to today. The comparative methodology chosen facilitates understanding examples from two neighbouring countries, illustrating different ways to develop policies and strategies. Local actors not only follow global claims to work with gender and equality in teacher education but also play an active role and contribute to these discourses. Our study suggests that gender equality cannot be achieved overnight; appropriate strategies need to be negotiated constantly in specific national and institutional contexts at universities and teacher education institutions.

    Läs mer om Global Demands - Local Practices
  • Gender inclusion 2.0

    2019. Susanne Kreitz-Sandberg. Gender – Diversity – Intersectionality, 175-190

    Kapitel

    The purpose of this paper is to discuss possibilities for working systematically with gender inclusion in adult education. The paper describes programme development in a Swedish folk-high-school teacher-education programme. The paper investigates how gender inclusion can be part of adult education and especially teacher training for educators in this field. As an example, the paper investigates a folk-highschoolteacher-education programme at a Swedish university where norm-critical perspectives are being introduced into university teaching. This is a relevant field for the European Society for Research on the Education of Adults (ESREA) and, specifically, the Network on Gender and Adult Learning as it touches on gender in adult educationand on how we can train adult educators in higher education with regards to gender and diversity.

    Läs mer om Gender inclusion 2.0
  • Die Entwicklung der sozialwissenschaftlichen Diskussion über Schulabsentismus in Japan

    2019. Susanne Kreitz-Sandberg, Vincent B. Lesch. Japan 2019, 262-298

    Kapitel

    The Development of Social Science Discussions on School Absenteeism in Japan: New Trends or an Old Problem?

    The aim of this paper is to summarize the development of the social science discourse on school absenteeism (futôkô) in Japan and to analyze it in the context of the debate on social inequality in society (kakusa shakai). This systematic literature review will answer the question how the issue of school absenteeism in Japan has developed since the postwar period up to the present. School absenteeism has been a subject of much discussion in Japan since the 1960s, and this paper discusses whether recent research on school absenteeism is merely examining this phenomenon from old perspectives or identifying new trends that are also interesting from an international perspective. As a background we clarify central Japanese terms in research on absenteeism in Japan since the post-war period and describe how school refusal has been considered a school and youth problems since the 1980s. The article builds on a methodology that is often referred to as "desk research" and which has undergone a renaissance under the concept of systematic literature studies, where search strategies and the presentation of the results are formalized in order to ensuring the transparency and reliability of the information (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengstöm (2013: 24, 83). We focus our research on Japanese and international publications of the last decade. The evaluation of a total of 22 selected articles (including journal articles and book chapters) revealed important topics, such as new potential risk groups and solution strategies. The articles we found show absenteeism and high school drop-out are more frequent for disadvantaged groups in connection to poverty, migration, sexual identity and psychosocial factors. Interestingly, in the literature, connections between futôkô and social withdrawal (hikikomori) have been described as an overlapping but still different phenomena. Another trend that has been highlighted in the literature is the role of various new actors in and around the school system. Although school absenteeism may, in one way, appear as an old problem in Japanese research, the role of new players in the education system and the diversification of the Japanese school landscape, are becoming more apparent in response to persisted high numbers of cases of absenteeism.

    Läs mer om Die Entwicklung der sozialwissenschaftlichen Diskussion über Schulabsentismus in Japan
  • In search of social sustainability

    2018. Susanne Kreitz-Sandberg.

    Konferens

    This presentation will conceptualise on the issue of sustainability more generally and particularly in relation to its social role for providing equity in and through education. The paper frames the discussion within the UN Sustainable Development Goals and their accomplishment in and for educational practice. The purpose is to explore how teacher education can address the role of equity and equality in educational institutions in the context of social sustainable pedagogical processes.

    The paper takes an international comparative perspective and presents some Swedish cases in the light of Nordic discussions gender and equity in the field of education and it will specifically touch on the role teacher education can play in this context. Equity, diversity and equality are framed in an intersectional perspective, where gender is understood within the scope of other parameters of inequality as ethnicity, sexual identity, which are also important dimensions of identity.

    The paper will analyse specific examples that will be chosen from three teacher education programmes in Sweden, one for pre-school teachers, one for teachers in leisure time centres and one for teachers in adult education. The study builds on ethnographic observations and document analyses of programme curriculums, course of studies, study guidelines and other documents at a Swedish university. These cases are being discussed in the light of other Nordic studies and in with inspirations from a norm-critical theoretical perspective.

    The results can elucidate that working with gender and equity can be organised systematically within programme studies at university. The results are re-examined in relation to their importance for building social sustainable structures in institutions for education within the education system.

    Läs mer om In search of social sustainability

Visa alla publikationer av Susanne Kreitz-Sandberg vid Stockholms universitet