Den högskolepedagogiska forskningen vid Institutionen för pedagogik och didaktik inkluderar både teoretiska och empiriska studier av studenters och lärares lärande och lärares undervisning samt studier av organisatoriska villkor för och processer inom högre utbildning.
Centrala frågor som berörs i forskningen handlar om studenters lärprocesser i olika utbildningskontexter, men också om villkor för högskolepedagogisk utveckling, med särskild betoning på relationen mellan pedagogiskt ledarskap, organisation av undervisningsinsatser och dess implikationer för studenters lärande i högre utbildning.
Gruppbeskrivning
SHERN-seminarier
Forskargruppen driver ett nationellt forskningsnätverk, Swedish Higher Education Research Network (SHERN), som regelbundet arrangerar SHERN-seminarier där forskare från Stockholms universitet och andra lärosäten i landet redovisar och diskuterar aktuell högskolepedagogisk forskning.
Seminarierna genomförs digitalt via Zoom. Hör av dig till professor Max Scheja för mer information och för att få en Zoom-länk.
Vilken AI-kompetens behöver lärare? Hur kan den läras ut under och bli till en del av lärarutbildningen? Genom tre workshoppar, som samlar ledande experter inom området, hoppas vi få svar på dessa frågor och bidra till framtida lärarutbildning.
Hur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?
Rådgivning, instruktion och återkoppling är socialt känsliga och tas emot olika av mottagaren. Mottagaren kan reagera känslomässigt och defensivt, vilket är ett problem i många institutionella sammanhang, såsom utbildning, ledarskap och hälsovård.
Vid tjänstetillsättningar ska bedömning av både pedagogisk och vetenskaplig skicklighet göras, och med lika stor omsorg . Detta projekt syftar till att undersöka utmaningar i samband med att bedöma pedagogisk skicklighet.
Biomedicinska analytikerstudenter ska utveckla en professionell identitet som både säkerställer trovärdiga provsvar och underlättar samarbetet med andra yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur BMA-studenters utbildning stödjer denna utveckling och vilka faktorer som påverkar deras förmåga att känna sig trygga i sin framtida professionella roll.
Hur kan universitetslärare främja ett mer studentcentrerat och inkluderande lärande inom högre utbildning? Vid sju europeiska universitet utvecklas i projektet nya undervisningsprocesser baserade på evidensbaserat och individanpassat lärande.
Lärare och studenter vid Stockholms universitet var snabbt tvungna att anpassa sig till undervisning online som svar på Covid-19-pandemin. Syftet med projektet, som även innefattar jämförande, internationella studier från universitet i Australien och USA, är att förstå effekten pandemin på undervisning och lärande.
För att upprätthålla kvaliteten och för att klara kompetensförsörjningen behövs det fler disputerade lärare inom hälso- och sjukvårdsutbildningar . Forskarskolan innebär en möjlighet att utveckla kunskap, både på individ och organisationsnivå, som kan påverka och bidra till en bättre evidensbas och forskningsförankring av utbildningarna.
Lärar- och läkarstudenter upplever en rad situationer under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som väcker obehag och känslor av otillräcklighet. Projektet vill bidra till studenters lärande i sådana situationer och till att bättre förstå hur handledare och mentorer kan bidra till att övergången till arbetslivet underlättas.
I en tid av AI-revolution och snabba samhällsförändringar utmanas högre utbildning. Projektet undersöker hur examinationer, kursmål och efterfrågade kompetenser i svensk högre utbildning har förändrats – eller borde förändras – i takt med framväxten av generativ AI, samhällelig förändring och nya krav från arbetslivet.
Underrepresentationen av vissa grupper inom högre utbildning, särskilt inom naturvetenskap och teknik, leder till bristande mångfald. I förlängningen får detta negativa effekter för den teknikintensiva industrin, bland annat då det begränsar deras förmåga att förnya sig och att svara på globala utmaningar.
Detta projekt syftar till att undersöka lärandet hos läkare från olika specialistområden. Både vad gäller deras informella och formella kompetensutveckling i olika utbildningsmiljöer samt hur denna bidrar till utveckling av den kliniska verksamheten.
I detta projekt undersöker vi lärar- och läkarstudenters professionella utveckling i relation till professionell självtillit, känslomässiga utmaningar samt moralisk stress under de första åren i sin utbildning
”Var stark.” Det är ett råd som många läkarstudenter ofta får höra, men vad betyder det egentligen att vara motståndskraftig – och hur lär man sig det i en miljö präglad av hård press, hierarkier och känslomässiga utmaningar? Detta doktorandprojekt granskar hur resiliens förstås, upplevs och formas i medicinska lärmiljöer.
Förutom att lära ut kunskaper är skolan även en viktig plats för elever att utveckla sociala kompetenser. I detta projekt undersöker vi närmare hur lärarutbildningen vid Stockholms universitet förbereder lärarstuderande för detta.
Samarbetsprojekt mellan forskare vid Stockholms universitet och läkare vid Karolinska Institutet som undersöker olika aspekter av lärande på läkarutbildningen och under fortbildning av ST-läkare.
En ny jämförande studie vid Stockholms unviversitet har undersökt hur studenter med funktionsnedsättning upplever onlineutbildning. I studien deltog 6256 personer varav 430 studenter med någon form av funktionsnedsättning.
Regeringsbeslutet att avsluta satsningen "Högskolepedagogiska lyftet" kritiseras av professor Klara Bolander Laksov i en intervju i tidningen Universitetsläraren.
