Resultaten från den internationella studien Pirls visar att läsförmågan bland svenska fjärdeklassare försämrats sedan förra mätningen, även om den ligger över genomsnittet i OECD. Redan nu märker universitetslärare skillnader i kunskaper hos studenter och det finns en oro hos dem för framtida studenters möjligheter att klara studierna.
–En påtaglig expansion av högskolesektorn och en breddad rekrytering gör att universitetslärare idag måste hantera en mer heterogen grupp av studenter, med mer varierande läs- och studievanor än tidigare. Om dessutom trenden med sämre läs- och skrivförmåga hos grundskoleelever håller i sig är detta något vi kommer märka av när de börjar studera på högskolenivå, säger Max Scheja, professor i högskolepedagogik.
I en intervju på studietid.se ger Max Scheja sin syn på vad det innebär för universitetslärare idag och i framtiden.
(Studietid som publicerade intervjun har lagt ned sin verksamhet. Kontakta gärna Max Scheja om du har frågor i samma ämne.)
Max Scheja, Institutionen för pedagogik och didaktik
Om Pirls
Pirls är en internationell studie som undersöker läsförmåga och attityder till läsning. Studien vänder sig till elever i årskurs 4 och genomförs vart femte år.
Tidigare i vår genomförde Skolverket ett webbinarie om PIRLS-undersökningen. Från Institutionen för pedagogik och didaktik medverkade Ulf Fredriksson, som suttit med i Skolverkets referensgrupp för PIRLS och även medverkat i de svenska Pisa-undersökningarna 2009 till 2016.
Den högskolepedagogiska forskningen vid Institutionen för pedagogik och didaktik inkluderar både teoretiska och empiriska studier av studenters och lärares lärande och lärares undervisning samt studier av organisatoriska villkor för och processer inom högre utbildning.
