Stefan LundProfessor

Om mig

Jag är professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Mitt forskningsintresse riktar sig mot frågor om utbildningspolicy, ungas utbildningsval, skolsegregation, skolkulturer och hur symboliska gränser skapas, omformas och styr barn och ungas inkluderings och exkluderingsprocesser i den mångkulturella skolan. Mina senaste publikationer inom detta område är ” Immigrant Incorporation in Education: High School Students’ Negotiation of Belonging” i Jeffrey C. Alexander, Anna Lund och Andrea Voyer (reds): The Nordic Civil Sphere (2019) och som redaktör för en antologi, Immigrant incorporation, Education, and The Boundaries of Belonging, Palgraves Pivot (2020).

För närvarande leder jag ett forskningsprojekt med titeln: Att ta skolan i egna händer: styrd skolintegration och social förändring. Detta projekt finansieras av Vetenskapsrådet och handlar om hur kommuner i Sverige hanterar skolsegregation och bristande likvärdighet genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning. Projektet undersöker tre olika former av styrd skolintegration (closing, opening och merging) och som omfattar grundskolans F – 9 verksamhet i syfte att bidra med kunskap om: kommunala motiv och förankringsprocesser, elevgruppers sociala interaktionsmönster och skolresultat, samt hur skolans professioner och föräldrar (re)agerar i förhållande till kommunal styrning av skolintegration.

Publikationer i projektet:

Lund, S. (2021). Styrd skolintegration för ökad likvärdighet och social sammanhållning. Pedagogisk forskning i Sverige. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2627/2497

Osman, A & Lund, S. (2022). Local school desegregation practices in Sweden. Education sciences. file:///Users/stlu2558/Downloads/education-12-00552.pdf 

Jag medverkar även i två andra av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojekt:

Navigating Places, Negotiating Boundaries: A Multidisciplinary Study of Migrant Children’s Educational Transitions in Sweden handlar om att fördjupa kunnandet om hur unga migranters utbildningsövergångar (grundskola-gymnasium och gymnasium- eftergymnasial utbildning) påverkas av relationen mellan utbildningssystemets utformning, elevernas sociala bakgrund, känslor av tillhörighet och de platser där de lever sina liv.

Against all odds: successful schools in superdiverse educational contexts handlar om två grundskolor som ligger i ett område som polismyndigheten beskriver som särskilt utsatt, men som trots sin placering och elevunderlag, och till skillnad från andra jämförbara skolor i detta område, presterar i likhet med det nationella genomsnittet för elever i åk 9. Varför är dessa skolor framgångsrika? Hur kan vi förstå och förklara deras framgång? Och hur kan dessa förklaringar inspirera andra skolors arbete med skolframgång?

Forskningsprojekt

Pågående

Avslutade

Att ta skolan i egna händer - styrd skolintegration och social förändring

Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.

Inkludering för innovation: Ta itu med ojämlikheter inom högre utbildning

Underrepresentationen av vissa grupper inom högre utbildning, särskilt inom naturvetenskap och teknik, leder till bristande mångfald. I förlängningen får detta negativa effekter för den teknikintensiva industrin, bland annat då det begränsar deras förmåga att förnya sig och att svara på globala utmaningar.

Mot alla odds - framgångsrika skolor i utsatta områden

Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Tre grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.

Platser och gränser - utlandsfödda barns och ungdomars utbildningsövergångar i Sverige

Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?