Arkeologi I

Du får kunskaper om människor, kulturer och samhällen under förhistorisk och historisk tid, främst avseende Nordeuropa men med globala utblickar. Tolkningar av regional variation och förändring står i centrum. Källmaterialet är fornsaker och fornlämningsmiljöer. Du får även inblickar i arkeologins idéhistoria, organisation och samhällsrelevans.

• Kursupplägg

  Arkeologi I (30hp) ges varje hösttermin. Den kan läsas som fristående kurs eller inom kandidatprogrammet för arkeologi.

  Kursen är uppdelad i fyra delkurser:
  Stenålderns och bronsålderns arkeologi (7,5hp)
  Järnålderns och vikingatidens arkeologi (7,5hp)
  medeltidens och den nyare tidens arkeologi (7,5hp)
  Arkeologiska perspektiv (7,5hp)

  Delkurser

  Delkurserna Stenålderns och bronsålderns arkeologi, Järnålderns och vikingatidens arkeologi samt Medeltidens och den nyare tidens arkeologi behandlar relationen mellan källmaterial och samhälle i kronologisk ordning från äldsta tid till nutid.

  Delkursen Arkeologiska perspektiv orienterar om arkeologins teorier och idéhistoria samt informerar om institutionens olika delar.

   

  Undervisning

  Undervisningen sker i form av obligatoriska föreläsningar, museibesök och exkursioner.

  Kursmål

  Efter genomgången kurs ska du kunna:

  För delkurserna Stenålders och bronsålderns arkeologi, Järnålderns och vikingatidens arkeologi och Medeltidens och den nyare tidens arkeologi:
  - Visa grundläggande kunskap om och förståelse för mänskliga samhällens  variation över tid och rum under äldre tid, med tonvikt på Nordeuropa.

  - Visa grundläggande kunskap om och förståelse för relationen mellan källmaterial och tolkning i relation till olika teoretiska synsätt.

  För delkursen Arkeologiska perspektiv:
  - Visa grundläggande kunskap i arkeologins teori och idéhistoria, samt vara informerad om arkeologiämnets totala bredd och omfattning.

  Examination

  Kurserna examineras genom skriftlig inlämningsuppgift (Arkeolgiskt perspektiv), salsskrivning (Stenålders och bronsålderns arkeologi, Järnålderns och vikingatidens arkeologi) och hemskrivning (Medeltidens och den nyare tidens arkeologi).

  Den obligatoriska närvaron (80%) måste också vara uppfylld.

• Schema
  Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen.

  Kursen är upplagd med tre föreläsningar i veckan och undervisningen äger rum främst på måndagar, tisdagar och torsdagar, kl.10-12.

  • Schema AR1000 HT 2021 Dagtid 100%

• Kurslitteratur
  Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.

  Referenslitteratur till Arkeologi I

  •  Renfrew, Colin & Bahn, Paul. 2012. Archaeology. Theories, Methods and Practice (ny upplaga). Ca 600 s. (Köps i bokhandeln). Kursivläsning. Uppslagsbok. Används även i Arkeologi II.
  • Scarre, Chris (ed.). 2013. The Human Past. Ny upplaga. Ca 800 s. (Köps i bokhandeln). Kursivläsning. Uppslagsbok. Användes även i Arkeologi II.
  • Hodder, Ian & Hudson, Scott  2003. Reading the Past. Current Approaches to Interpretation in Archaeology. Tredje uppdaterade upplagan (eller senare). Cambridge University Press. 293 s. (Köps i bokhandeln).  Kursivläsning.

  Delkursen Arkeologiska perspektiv

  • Bahn, Paul. 2012. Archaeology. A Very Short Introduction. 118 s. Oxford University press. (Köps i bokhandeln).
  • Burenhult, Göran. 2020. Arkeologi i Norden. Vol. 1.  Natur och kultur. S. 1-146. (Köps i bokhandeln). 
  • Olsen, Bjørnar. 2003. Från ting till text. Teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning. Studentlitteratur. 286 s. (Köps i bokhandeln). Används även i Arkeologi II.
  • Renfrew, Colin & Bahn, Paul. 2016. Archaeology. Theories, Methods and Practice (eller senaste upplaga). Kapitel 1-4, 12 och 14. (Köps i bokhandeln).

  Delkurserna Stenålderns och bronsålderns arkeologi samt  Järnålderns och vikingatidens arkeologi. 

  • Burenhult, Göran 2012. Arkeologi i Norden. Vol. 1 & 2. Natur och kultur. 1035 s. (Köps i bokhandeln). 
  • Carlsson, Anders 2015. Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria. Från stenålder till vikingatid. Arkeologiska institutionen, Stockholm. (Köps på institutionen). 100 kronor. 
  • Cunliffe, Barry (ed.). 2001. The Oxford Illustrated History of Prehistoric Europe. Oxford. 532 s. (Köps i bokhandeln).   
  • Welinder, Stig, Pedersen, Ellen Anne & Widgren, Mats. 1998. Jordbrukets första femtusen år. Sveriges jordbrukshistoria. Ca 500 s. (Slutsåld; finns digitalt).

  Delkursen Stenålderns och bronsålderns arkeologi

  • Bergman, Ingela 2008. Roasting Pits as Social Space. The Organisation of Outdoor Activities on an Early Mesolithic Settlement Site in Northern Sweden. Current Swedish Archaeology vol. 15-16. 2007/2008. Kursivt. Finns digital.
  • Thedéen, Susanne 2003. Life Course Practices in Bronze Age Landscapes of East Central Sweden – Beyond Divine Chiefs and Neodiffusionism. Current Swedish Archaeology vol. 11. Kursivt. Finns digitalt.

  Delkursen Järnålderns och vikingatidens arkeologi

  • Wells, Peter S. 2008.  Från barbarer till änglar. De mörka århundradena i nytt ljus. Dialogos. Ca 200 s. (Köps i bokhandeln). 
  • Hed Jakobsson, Anna 1999. Towns, Plots, Crafts and Fertility. Traces of a Power Ideology. Current Swedish Archaeology. Vol. 7. Stockholm. S. 37-53. Kursivt. Finns digital.
  • Andrén, Anders 2000. Re-reading Embodied Texts – an Interpretation of Rune-stones. Current Swedish Archaeology. Vol. 8. Stockholm. S. 7-32. Kursivt. Finns digital.
  • Haywood, John. 1995. The Penguin Historical Atlas of the Vikings. London. 144 s. (Köps i bokhandeln).

   Delkursen Medeltidens och den nyare tidens arkeologi

  • Andersson, Bodil (red.). 2008. Snarsmon – resandebyn där vägar möts. (s. 7-149).
  • Andrén, Anders. 1997. Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierna. Eslöv: Brutus Östlings förslag, Symposium (s. 11-45 och 112-187). Köpes i bokhandeln. Ingår även i Arkeologi II.
  • Burström, Mats. 2007. Samtidsarkeologi. Introduktion till ett forskningsfält. Lund: Studentlitteratur (118 sidor). Köpes i bokhandeln.

  Nedanstående artiklar kan laddas ner från Athena:

  • Andersson, Sofia, Sköld, Josefina & Åman, Elisabeth. 2007. Kulturväxter på övergivna torp. I: Welinder, S. (red.). Torpens arkeologi (79-98).  
  • Andrén, Anders. 1998. Från antiken till antiken. Stadsvisioner i Skandinavien före 1700. Staden – himmel eller helvete? (142-193).  
  • Andrén, Anders. 2000. Ad sanctos – de dödas plats under medeltiden. Hikuin 2000 (7-26).   
  • Andrén, Anders. 2015. Tomhetens arkeologi. Spår av judarnas medeltida fördrivning. I: Larsson, M. et al. (red.).  I utkanter och marginaler. 31 texter om kulturhistoria: en vänbok till Birgitta Svensson (211-221).   
  • Beronius Jörpeland, Lena. 2011. Den medeltida gårdstomten i ett arkeologiskt perspektiv. Landsbebyggelse i Stockholms län. Utskrift 2011 (169-182). 
  • Eriksdotter, Gunhild. 1997. The Stratigraphy of Buildings. Examples of the Methodology of Buildings Archaeology. I: Andersson, H. et al. (red.). Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology (741-761). 
  • Gustin, Ingrid. 2009. Kvinnan, tornet och makten i Bjälbo. I: Mogren, M. et al. (red.). Triangulering (111-127). 
  • Hansson, Martin. 2009. Att skapa landskap. Om identitetsskapande under medeltid. I: Mogren, M. et al. (red.). Triangulering (129-145).        
  • Hanson, Martin. 2011.  Många sorters borgar. Medeltida borgar. Maktens hus i Norden (33-68).   
  • Heimdahl, Jens. 2014. Det borgerliga livets kryddor. I: Nordman, A-M. et al. (red.). Stormaktsstaden Jönköping. 1614 och framåt (327-347). 
  • Johansson, Mikael & Århem, Barbro. 2002. Staden på vattnet – historia och arkeologi kring hamnar och stränder. I: Upptaget. Arkeologi i Stockholm inför 2000-talet (91-104). 
  • Larsson, Stefan. 2000. Från Lincolnshire till Östdanmark. En krukmakare i Knut den Stores tid. I: Högberg, A. (red.). Artefakter: arkeologiska ting (69-86).    
  • Magnusson, Gert. 1998. Järnverk och bergsbruk under medeltiden. Meta 1998 (26-47).                
  • Mehler, Natascha. 2009. The archaeology of mercantilism: clay tobacco pipes in Bavaria and their contribution to an economic system. Post-Medieval Archaeology 43/2 (261-281). 
  • Menander, Hanna & Arcini, Caroline. et al. 2013. Dominikanerkonventet i Skänninge. I: Hedvall, R. et al. (red.). Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges historia (191-227). 
  • Myrberg, Nanouschka. 2008. Numismatik mellan historia och arkeologi. Ett eget värde. Gotlands tidigaste myntning, c. 1140-1220 (45-54).     
  • Nilsson, I-M. 2009. Mellan makten och himmelriket. Perspektiv på Hallands medeltida kyrkor (39-145).   
  • Nordanskog, Gunnar. 2009. Det förflutnas ikoner. I: Mogren, M. et al. (red.). Triangulering (205-215). 
  • Nordin, M. Jonas. 2010. Det emblematiska silvret. Sverige i den atlantiska världen vid 1600-talets mitt. I: Lihammer, A. & Nordin, M. J. (red.). Modernitetens materialitet. Arkeologiska perspektiv på det moderna samhällets framväxt (47-70).       
  • Pettersson, Claes. 2011. Stormaktens byggstenar – Jönköpings kungliga faktorier 1620-1721 i det arkeologiska materialet. I: Fagerlund, T. E. & Paasche, K. (red.). 1537 – Kontinuitet eller brudd? (151-181).
  • Regner, Elisabet. 2010. Vreta – ett bland andra svenska cisterciensiska kloster? I: Tagesson, G. et al. (red.). Fokus Vreta kloster. 17 rön om Sveriges äldsta kloster (321-343). 
  • Rosén, Christina. 2007. Torpare och materiell kultur. I: Welinder, S. (red.). Torpens arkeologi (61-78).   
  • Roslund, Mats. 2005. Människor och ting. Perspektiv på medeltidens materiella kultur. Läromedel för A-kursen i historisk arkeologi. Lunds universitet.                     
  • Rönnby, Johan. 2014. Skeppsvrak och deras möjligheter. Marinarkeologi. En introduktion till vetenskapen om det sjunkna förflutna (51-78).  
  • Schmidt Sabo, Katalin. 2004. Vem behövde en by? Strategier, förändring och bybildning under den tidiga medeltiden. I: Carelli, P. et al. (red.). Ett annat 1100-tal. Individ, kollektiv och kulturella mönster i medeltidens Danmark (100-110).                  
  • Tagesson, Göran. 2015. The human body as material culture – Linköping Cathedral Churchyard in the Early Modern Period. I: Tarlow, S. (red.). The Archaeology of Death in Post-Medieval Europe (19-38).
  • Wahlgren, Katty H. 2008. Framtidsminnen. Insamling, ingrävning och samtal kring tillvaron. I: Burström, M. (red.). Samtidsarkeologi – varför gräva i det nära förflutna? (97-104).                            
  • Westholm, Gun. 2000. Visby och Gotland – medeltida byggnadsutveckling. Gotländskt arkiv 72 (85-102).
  • Westholm, Gun. 2001. Två städer. Sanitär infrastruktur i Visby och Tallinn under medeltid. I: Andrén, A. et al. (red.). Från Stad till land (253-262).                      
  • Wienberg, Jes. 2001. Gotlands guldålder – kyrkor, konjunkturer och korståg. I: Andrén, A. et al. (red.). Från Stad till land (69-84).       
  • Wikborg, Emelie S. 2005. Livet på en medeltida gård i Viksta socken. I: Syse, B. (red). Uppland 2005 (261282).
     

• Kontakt

  Studentexpedition
  E-post: studentadm@ark.su.se

  Studievägledare
  E-post: studievagledare@ark.su.se

  
  Kursansvariga lärare
  Anders Carlsson
  E-post: anders.carlsson@ark.su.se