Till Zoominariet

I många utredningar gällande brott mot barn saknas stark stödbevisning, vilket gör att barnets utsaga ofta blir central i utredningen och för de beslut som fattas. I Sverige vittnar brottsutsatta barn under 15 år inte i rätten, utan deras utsaga tas upp via barnförhör som spelas in på video och sedan presenteras för rätten i detta format. Det är således centralt att barnförhöret är av god kvalitet – det vill säga att det i huvudsak består av öppna frågor som ger barnet möjlighet att berätta fritt om sina upplevelser. Detta ställer höga krav på den barnförhörsledare som håller i barnförhöret. I de fall en tolk behövs vid barnförhöret ställer det också höga krav på tolken, och att tolka just barnförhör är särskilt utmanande. Den som tolkar barnförhör förväntas inte ändra förhörsledarens formulering av frågor och att översätta det barnet säger så ordagrant som möjligt – samtidigt som särskilt små barns språk och formuleringar kan vara särskilt svåra att förstå och översätta.

Under seminariet kommer jag att redogöra för psykologisk forskning om språktolk i barnförhör och ge en lägesbild för var forskningen befinner sig idag. Jag kommer att gå igenom forskning på såväl tolkars erfarenheter och upplevelser av att tolka barnförhör, som barnförhörsledares bild och frågor som kan uppstå när dessa fall bedöms i domstol. Jag kommer även att redogöra för hur barnförhör typiskt sett går till och vilka anpassningar som kan krävas vid språktolkning av barnförhör.

Seminariet hålls på svenska. Vänligen meddela behov av teckenspråkstolk till elisabet.tiselius@su.se.

Projektsida: Vad sa du? Hur tolkens närvaro påverkar kvaliteten på barnförhör (gu.se)

Emilie Ernberg