Vi utforskar hur hjärnan skapar luktminnen

Jonas Olofsson är professor i psykologi vid Stockholms universitet. Tillsammans med sin forskargrupp söker han svar på hur luktsinnet påverkar våra upplevelser, vårt minne och våra känslor. Han är också författare och skriver om sin forskning i populärvetenskapligt format.

Varför är luktsinnet så hett just nu?

– Pandemin har gjort många medvetna om vad det innebär att förlora luktsinnet eller att få ett förvrängt luktsinne. Det fanns de som gick upp och luktade på en kaffeburk varje morgon för att se om de kunde känna lukt eller inte och måste isolera sig. Det gör att många tänker på lukter på ett annat sätt nu. 

Vad består en lukt av? 

– Varje lukt är unik. En kaffelukt innehåller omkring 50 molekyler. Hjärnan tar sedan emot reaktioner i nervsystemet från vart och ett av de 50 molekylerna och lägger ett pussel som vi tolkar som kaffelukt.

... luktsinnet är en mer tänkande process än vi tidigare trott.

Hur går det till?

– I taket av näshålan finns en slemhinna med två så kallade luktepitel med nervtrådar som har utskott som sticker ut i slemhinnan. När vi andas in eller ut kommer det in luktmolekyler som träffar utskotten. Men att känna en lukt handlar lika mycket om psykologi. Forskningen visar att luktsinnet är en mer tänkande process än vi tidigare trott. Det är inlärt. Vår hjärna vet att vissa molekyler hänger ihop och tolkar situationen utifrån det. Men hur går det till? Det är det vi undersöker. 

Finns det bra och dåliga lukter? 

– Ja, för det är så vår hjärna är beskaffad, men exakt vilka lukter vi gillar eller ogillar är en tolkningsfråga. Det är inte hugget i sten. Ta till exempel lukten av surströmming, en lukt som enligt många borde upplevas som motbjudande. För vissa människor har den blivit till något som får dem att känna lycka. Allt hänger på i vilket sammanhang en lukt befinner sig. Beroende på vilka signaler som kommer till hjärnan från de andra sinnena blir en lukt meningsfull på olika sätt. 

Är luktsinnet mer beroende av andra sinnen än till exempel synen? 

– Ja, jag menar att det är så och jag har i min forskning gjort mitt bästa för att kunna besvara den frågan. 

Hur forskar man om luktsinnet?

– Många luktforskare inom naturvetenskapen bygger sina slutsatser på studier av andra djur, till exempel bananflugor eller myggor. De drar sedan slutsatser om hur människans luktsinne fungerar. Där blir synen på luktsinnet ofta att det är luktmolekylerna som avgör reaktionen. Min tes är att det istället är vår psykologi som avgör hur vi uppfattar lukt. Som kognitionsvetare använder vi även insikter från experimentell psykologi, lingvistik och filosofi och försöker dra slutsatser av mentala processer genom att observera beteenden i experimentella situationer. 

Vad betyder undervisningen för dig?

– Jag tycker att det är väldigt givande för mig som forskare. Jag lär mig själv mycket. När man ska förklara saker märker man verkligen vad man kan och inte kan själv. Det är ett bra sätt att själv bli duktig på ett område. Kommunikationen med studenterna gör att man utvecklas. De ställer smarta frågor och förväntar sig att du ska kunna säga något om det. På det sättet slipar det ens kunskaper. Det sätter också igång kreativiteten. Dessutom är det härligt att bara få vara bland unga vuxna som lär sig ett område och är intresserade. Det är välgörande.

Varför ska man plugga psykologi vid Stockholms universitet?

– Vi är den största psykologiska institutionen i Sverige och har kompetens inom nästan alla områden av psykologi. Det finns något för alla intresserade.

Vad händer i din forskargrupp just nu?

– Framför allt tittar vi på hur lukter är kopplat till vårt minne. Just nu jobbar vi bland annat med ord för lukter på olika språk. Varför är det så svårt att beskriva en lukt? Och hur gör hjärnan för att hålla reda på lukter i olika delar av minnet? 

Vad betyder Gösta Ekmans Laboratorier för er?

– Det är en viktig mötesplats för forskare som undersöker perception kopplat till våra sinnen, som syn, hörsel, lukt, smak och känsel. I de högteknologiska sensoriska labben kan man kan studera allt från ögonrörelser, till ljud i tredimensionell ljudmiljö och lukt i egenutvecklad VR-miljö. 

Vad står näst på tur? 

– En fråga som intresserar mig just nu är om folk i olika delar av världen upplever lukter på samma sätt. En annan fråga är förhållandet mellan lägre och högre sensoriska processer i hjärnan. Arbetar minnet med lukter på samma sätt som de andra sinneskanalerna, eller finns det parallella spår i hjärnan för olika sinnen? 

Jonas Olofssons bästa lukter:

• Sonen, kaffe på morgonen och havet.
• En annan lukt jag gillar är lukten av gamla böcker. Det är inte en objektivt behaglig lukt, men när jag hittar en bok jag har letat efter i en tidig utgåva på ett antikvariat, och sticker näsan i den, då framkallar det känslor av lycka.