I artikeln "Exploring early career academic teacher identities: using the audio diary method for reflection and research" i Teaching in Higher Education undersöks om akademiker i början av karriären med hjälp av en audio-dagbok kan forma och stödja sin identitet som lärare och forskare. Att använda en audio-dagbok går ut på att deltagaren i projektet spelar in sig själv och på så vis kommunicerar med forskaren som senare ska analysera deltagarnas dagböcker. Deltagaren har mer frihet och kontroll i en audio-dagbok över vad hen delger forskaren. Enligt artikelförfattarna har ingen tidigare forskning gjorts inom den högre utbildningen om audio-dagboken som pedagogiskt hjälpmedel. Projektet som beskrivs i artikeln hade två målsättningar: att undersöka hur audio-dagboken kan stötta pedagogisk reflektion hos akademiker i början av karriären för att utveckla deras roll som lärare på ett positivt sätt. Samtidigt ville forskarna undersöka om audio-dagbok som forskningsmetod kan fungera vid forskning inom fältet pedagogisk utveckling (eng. academic development). Tanken med audio-dagbok som forskningsmetod är att den skapar en mer jämställd relation mellan deltagare och forskare.

Audio-dagboken användes i studien av sex deltagare i en högskolepedagogisk kurs vid ett universitet i Skandinavien. Kursen var obligatorisk för akademiker i början av karriären vid universitetet. Deltagarna skulle spela in sig själva i cirka 8-10 minuter en gång i veckan under två månader, och reflektera över sin pedagogiska interaktion med studenter och över sig själva som lärare. Deltagarna skulle främst reflektera över moment i undervisningen som nyligen inträffat och hur det påverkat deras identitet som lärare. Totalt samlade artikelförfattarna in 5 timmar och 22 minuters audio-dagboksmaterial. Materialinsamlingen avslutades med en fokusgruppintervju där man lät deltagarna diskutera sina upplevelser av audio-dagboken som redskap för egen reflektion.

Vad gav då analysen av audio-dagböckerna? Jo, tre huvudsakliga insikter.

1. Hur arbetsplatsen är organiserad konstruerar hur man förstår sitt professionella jag. Deltagarna nämnde hur lärarna interagerar under möten eller utvecklingssamtal med chefen, olika universitetsverksamheter som kursvärderingar, deltagande i högskolepedagogisk utbildning, deltagande i forskningsprojekt och bli en del av kulturen vid ett forskningsintensivt universitet. Allt detta styr hur man förstår sitt professionella jag som universitetslärare. Deltagarna såg sig själva bland annat som en kugge i hjulet eller budbärare i en kurs som ett flertal lärare undervisade på. Kursvärderingar uppfattades som något som främst var av intresse för ledningen och att vara fast i en loop där man försöker hantera balansen mellan undervisning och forskning. Alla deltagare nämnde universitetets prioritering av forskning. Denna prioritering handlade inte om hur deltagarna själva såg på forskning och undervisning utan kopplades till verksamhetens övergripande målsättning. En av deltagarna uppfattade sig själv som en bra lärare och hade stort intresse för pedagogik men vid årets utvecklingssamtal framkom att hen främst förväntades att söka forskningspengar.

2. Hur akademiker i början av karriären ser på studenters beteende och hur föreställningar om studenter påverkar deras professionella jag som lärare. Studenter spelar en viktig roll i hur akademiker i början av karriären uppfattar sig själva som lärare. I audio-dagboken tog alla deltagare upp studenters beteende, vilka studenterna är och deras intentioner vilket, enligt artikelförfattarna, påverkade läraridentiteten. Deltagarna uppskattade aktiva studenter och uttryckte glädje när studenterna presterade bra på kursen. Deltagarnas egna idéer om pedagogik kom också till uttryck där de kunde känna osäkerhet i hur studenter reagerade på deras syn på undervisning, till exempel ska man använda powerpoint-presentationer för att studenterna förväntar sig det?

3. Att berätta om pedagogiska interaktioner med hjälp av en audio-dagbok stödjer akademiker i början av karriären att reflektera över sin undervisningspraktik. Deltagarna föreställde sig att de talade med den ena artikelförfattaren som varje vecka skickade en påminnelse till deltagarna om att det var dags att använda audio-dagboken. Eftersom en lärare ofta reflekterar över sin undervisning i ensamhet, det vill säga att i detalj beskriva hur man uppfattar sig själv som lärare förekommer sällan i samtal med andra kollegor, blev audio-dagboken ett slags kollega som man i förtrolighet kunde prata med, ett så kallat safe space. Detta bröt isoleringen. Samtidigt uppfattade deltagarna att reflektion är något privat som de inte heller ville dela med hela lärarkollegiet. Med lärarkollegiet diskuterar man snarare innehållet på en kurs, menade deltagarna. En deltagare skrev först ned det hen ville ta upp i sin audio-dagbok medan övriga just uppskattade att det skapades ett flow när man spelade in sig själv direkt för att man inte behövde tänka på språket utan fritt kunde reflektera.

Kan användandet av audio-dagboken stödja akademiker i början av karriären att forma en identitet, frågar sig artikelförfattarna? Tidigare forskning har visat att akademiker i början av karriären upplever en obalans mellan undervisning och forskning där forskning prioriteras både i verksamheten men även globalt om man ska få en lyckad karriär och ens identitet som lärare hamnar i skymundan. Ändå förväntas man leverera högkvalitativ undervisning. Audio-dagboken löser inte dessa problem men deltagarna menade att de fick möjlighet att uttrycka hur de upplevde undervisningen och se sig själva i ett större maskineri. Audio-dagboken blev en strategi att hantera situationen och om det finns någon som kommer att lyssna (här forskaren) kändes inspelningarna meningsfulla för deltagarna. Eftersom liknande samtal ofta saknas mellan kollegor i akademin är audio-dagboken ett bra hjälpmedel för att reflektera och utveckla sin lärarroll, menar artikelförfattarna. Viktigt är också att audio-dagboken hanteras med respekt för individen och inte används för styrning och bedömning av chefer inom akademin. Artikelförfattarna anser att audio-dagbok som forskningsmetod var fördelaktig för att den gav deltagarna frihet att diskutera sin lärarroll utan att styras alltför mycket av forskarna. Det innebar också att artikelförfattarna ibland fick mycket information som egentligen inte hade efterfrågats. Att deltagarna så att säga ansvarade för sin audio-dagbok och hade förtroende för forskarna ansågs väga tyngre för att kunna besvara forskningsfrågan.

Kommentar: Jag blev intresserad av audio-dagboken som ett slags verktyg som kan skapa dialog mellan akademiker i början av karriären och till exempel en mentor. Det krävs förtroende för den som ska lyssna och kanske vågar man reflektera mer ärligt och på djupet i en audio-dagbok som en mentor sedan ska lyssna på inför ett personligt möte. Mentorn har mer tid att fundera på vad man senare under det personliga mötet kan diskutera. Jag har själv varit mentor inom SU:s mentorsprogram och ibland blev mötena lite ofokuserade vilket en audio-dagbok kanske hade kunnat råda bot på. Audio-dagboken skulle kunna användas såväl i mentorsprogrammet på en institution som inom SU:s mentorsprogram. En fördel med SU:s mentorsprogram är att mentorn kommer från en annan institution än mentanden vilket kan skapa trygghet och minska känslan att bli bedömd eller kritiserad. En audio-dagbok på mentorsprogrammen vid SU skulle förstås inte bara ta upp undervisning utan även mentandens utveckling inom akademin och dess kultur. Kort och gott, en audio-dagbok kan fylla fler funktioner än bara för reflektion kring lärarrollen.

Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska

Studien
Christensen, M. K., & Weissmann, E. A. (2025). Exploring early career academic teacher identities: using the audio diary method for reflection and research. Teaching in Higher Education, 1-17.

Keywords: Akademiker i början av karriären, audio-dagbok, pedagogisk reflektion, läraridentitet