Istället för att skapa sätt att undvika användningen av artificiell intelligens (AI) finns numera en konsensus om att lärare måste stödja studenternas användning av AI, samt att förstå AI:s begränsningar och fallgropar det vill säga utveckla det som kallas AI-litteracitet. Detta är utgångspunkten för artikeln Beyond words: L2 writing teachers’ visual conceptualizations of ChatGPT in teaching and learning i Journal of Second Language Writing. I studien bad författarna tio lärare vid amerikanska universitet i engelska, turkiska och mandarin att konceptualisera med hjälp av metaforer hur de uppfattar användningen av ChatGPT i skrivande på andraspråk. Tanken att metaforiska koncept gör att man får syn på både begränsningar och fördelar med AI har tagits upp i tidigare forskning. Att se ChatGPT:s roll som ett verktyg, en samarbetspartner eller diktator får oss att reflektera mer kritiskt över vad AI faktiskt är. Detta kan hjälpa lärare att sedan koppla användningen av AI till sin undervisning på ett adekvat sätt, menar artikelförfattarna.

Undersökningen bestod av en intervju via en videokonferensplattform där lärarna ombads välja tre adjektiv eller fraser som beskriver deras förståelse av vad ChatGPT är, samt visualisera detta i ritverktyget Kleti: Please draw/visualize the role of ChatGPT in second language writing pedagogy. Varje lärare fick sedan beskriva sin teckning för forskarna. Därpå kodade forskarna materialet utifrån vad de uppfattade som metaforer för vad ChatGPT representerar i undervisning och lärande för lärarna. Forskarna kom fram till fyra breda metaforiska koncept: verktyg, tillgång, hot, okänd företeelse.

Konceptet verktyg kopplat till ChatGPT ansåg flera lärare vara synonymt med andra digitala verktyg som Google Translate men betydligt mer tillförlitlig. Lärare och studenter arbetar sida vid sida med verktyget med fokus på den mänskliga interaktionen som uppstår där ChatGPT verkligen bara är ett verktyg, menade de. Människans kreativitet, föränderlighet och mänsklighet är ständigt närvarande och dessutom är ChatGPT sprunget ur dessa egenskaper hos människan.

Konceptet tillgång kopplar några lärare till att användningen av ChatGPT kan förbättra både undervisning och lärande ännu mer. Det kan fungera som en positiv ”ingrediens” i lärosalen men använd på fel sätt kan det ge en dålig eftersmak. Till exempel att den som uteslutande använder ChatGPT blir beroende av att alltid ha tillgång till AI i alla situationer.

En lärare poängterar att samhället alltid är i förändring och vad man behöver lära sig likaså. Det är således viktigt att i sig att lära ut detta så att studenterna förstår att kunskap är föränderlig, och vi måste ständigt utveckla våra kunskaper. Ytterligare en lärare tar upp att ChatGPT bara läggs till i lärosalen bredvid det som redan finns i form av olika strategier och diskussioner vid skrivande på ett andraspråk. En positiv insikt, från en lärare i studien, är att ChatGPT kan minska den kognitiva overload som många studenter upplever när de lär sig skriva på ett nytt språk.

ChatGPT som hot visar sig i en visualisering av den som ett monster, dock med ett litet huvud, med tanke på att läraren nämner att AI inte kan tänka. ChatGPT är ju inte smart och vi människor måste tämja monstret, det vill säga ha övertaget över teknologin och använda den korrekt och klokt. Här gäller det för läraren att inte låta detta monster lura studenterna att använda det på fel sätt eller missbruka teknologin och sluta tänka själva.

Till sist syftar konceptet okänd företeelse på att lärare, pedagoger och forskare måste utforska ChatGPT mer. Än så länge är AI en black box där vi inte känner till alla dess möjligheter i lärosalen och för lärandet. Vi måste hålla dörren öppen mentalt för att kunna utforska dessa oändliga möjligheter. Den nyfikenheten kan också överföras på studenterna så att de gör nya upptäckter men även undviker fallgroparna, tar flera lärare upp i intervjuerna.

Kommentar: Jag och många med mig upplever en stor oro runt AI vad gäller just undervisning och lärande i andraspråk eftersom det är så lätt att använda DeepL, ChatGPT, Google Translate och så vidare med hyfsat och ibland fullgott resultat. Men att lära sig ett språk är kommunikation och interaktion med andra människor och om studenter helt litar på AI kommer lärandet att försvåras. Att vi alla använder diverse hjälpmedel oavsett om vi skriver på vårt första språk eller övriga andraspråk är en självklarhet. Men det funkar ju inte i alla språkliga situationer, till exempel för att kunna tala ett språk. Det som är positivt med den här artikeln är att AI för många är väldigt abstrakt och för att kunna sätta ord på hur man kan se på AI blir de metaforiska koncepten användbara för att inse vad som är poängen med AI i språkundervisningen och hur vi kan tänka runt användningen av det, både för lärare och studenter. Inte minst att skrivande bygger på mänsklig kreativitet, något som AI inte kan ersätta. Tänkande och kognitivt processande måste vi också utveckla utan att slaviskt stödja oss på AI. Att lita på sin mänskliga kreativitet och samtidigt ta hjälp av AI är en viktig poäng i artikeln.

Just nu pågår ett intressant projekt om AI och språkstudier inom ramen för CeUL:s pedagogiska ambassadörsprogram. Hur kan studenter på ett ansvarsfullt och utvecklande sätt använda AI-verktyg i sina språkstudier? Utveckling av informationskompetens i språkutbildningar: Implementering av AI-verktyg i skriftliga språkfärdighetskurser. Anta Kursiša som håller i projektet, kommer att redovisa genomfört projektet den 3 december 2024, vid en temadag anordnad av CeUL. Håll utkik efter evenemanget i CeUL:s kalendarium. Kom gärna och hör Anta berätta! 

Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska

Studien
Xu, W., & Tan, X. (2024). Beyond words: L2 writing teachers’ visual conceptualizations of ChatGPT in teaching and learning. Journal of Second Language Writing, 64, 101110.

Nyckelord: ChatGPT, andraspråk, skrivande på andraspråk, metaforiska koncept, kreativitet, verktyg, tillgång, hot, okänd företeelse