Artikelförfattarna menar att vi har begränsad kunskap om vilka metoder som faktiskt fungerar i högre utbildning. I artikeln ”Formative assessment and feedback for learning in higher education: A systematic review” som publicerats i Review of Education gör författarna en grundlig genomgång av befintliga studier om formativ återkoppling specifikt inom högre utbildning. 

Översikten visar att återkommande mindre tester och quiz är särskilt effektiva för studenters lärande. Även kamratbedömning och lärarfeedback kan vara gynnsamma, men effekten beror på hur de implementeras. Det finns mer blandade resultat för beröm, betygsättning och datoriserad feedback. Dessa insikter ger universitetslärare konkreta riktlinjer för att optimera sina bedömningar.

Innan denna översikt publicerades var mycket av vår kunskap om formativ bedömning främst baserad på studier från grundskolan, vilket gjorde det svårt att veta vilka metoder som är mest lämpade för högre utbildning. Författarna pekar dock på att evidensbasen fortfarande är begränsad och att det behövs mer forskning för att förstå vilka återkopplingsmetoder som fungerar bäst i olika ämnen och kontexter. 

Vad menar vi med formativ bedömning? Författarna noterar att det finns ett flertal olika termer för såväl formativ bedömning och återkoppling. Klart är att återkoppling ingår som en del av det vidare fenomenet formativ bedömning. Formativ bedömning inkluderar alla aktiviteter genom vilka information om studentens prestation och förståelse samlas in i syfte att förändra undervisnings- och lärandeaktiviteter. Denna information kan delas med såväl lärare som studenter. Ett viktigt tillägg är att denna information måste användas aktivt — inte bara noteras — för att räknas som formativ bedömning. Återkoppling handlar specifikt om hur informationen om prestation och förståelse delas med studenten. Återkopplingen kan komma från lärare, från andra studenter eller från digitala verktyg.

Vad, hur, när och från vem? Det finns en enorm variation i hur återkoppling utformas. Vad är det som levereras? Får studenten ett betyg, poäng, jämförelse med andra studenter i samma grupp eller detaljerade kommentarer. Hur den levereras: muntligt eller skriftligt. När levereras återkopplingen: direkt efter genomförd uppgift, eller senare? Hur ofta ges återkoppling? Och vem kommer återkopplingen från: lärare, andra studenter eller från ett datorsystem?

Det finns också en stor variation i hur studier på effekterna av formativ bedömning och återkoppling har utformats. Skillnader i metodologi, vilka aspekter av formativ bedömning som undersökts tillsammans med det faktum att majoriteten av de studier som gjorts handlar om grundskolan gör att det inte är helt lätt att veta vilka åtgärder som universitetslärare bör prioritera i sin undervisning. Detta är bakgrunden till författarnas artikel.

Författarna genomförde en systematisk litteratursökning i tolv olika databaser och granskade publikationer från år 2000 och fram till 2019. Av de över 12,500 publikationer de fann uppfyllde 188 studier de grundläggande kriterierna för att inkluderas i översikten. Endast 28 av dessa bedömdes ha tillräckligt hög metodologisk kvalitet för att kunna dra säkra slutsatser om orsakssamband. Författarna motiverar sitt stränga urval med att de vill identifiera de resultat som det finns starkt stöd för. På så sätt kan universitetslärare med större tillförsikt välja och designa metoder för formativ bedömning i sina kurser.

Författarna identifierade fem aspekter av formativ bedömning och återkoppling och kategoriserade resultaten i motsvarande fem kategorier:

1. Innehåll, detaljrikedom och leverans
I denna kategori finns studier som undersökt betydelsen av återkopplingens innehåll, dess detaljrikedom och/eller hur den levererats till studenterna. Den starkaste enskilda studien i översikten visade att studenter som fick återkoppling om sina tidigare resultat på delprov presterade bättre på efterföljande prov jämfört med studenter som fick vänta till kursens slut för att få återkoppling på sina delprovsresultat. Effekten var särskilt stark för högpresterande studenter och för studenter med mindre tidigare kännedom om högskoleutbildning (nya studenter och studenter från studieovana miljöer). Flera studier undersökte olika aspekter på återkopplingens innehåll. Är den detaljerad, får studenten veta vilka de rätta svaren är, ges ett betyg, innehåller återkopplingen någon form av beröm eller uppmuntran. I en stor studie på psykologistudenter visade sig detaljerad, individuell återkoppling ha en stark koppling till förbättrade resultat. Att få preliminära betyg hade en negativ effekt på prestationen, även om denna effekt mildrades när betyget kombinerades med beröm. För studenter med lägre förkunskaper visade sig detaljerad återkoppling (med förklaringar) vara särskilt effektiv. En studie på 450 fysikstudenter fann att enkel rätt/fel-återkoppling var mindre effektiv för dessa studenter, medan detaljerad återkoppling gav betydligt bättre resultat. En annan studie visade att både enkel och detaljerad återkoppling gav bättre resultat än ingen återkoppling alls, med särskilt goda resultat för gruppen som fick detaljerad återkoppling.

2. Timing
Här ingår alltså studier där man undersökt hur nära inpå aktiviteten som återkopplingen ges och hur ofta studenterna får återkoppling. Exempelvis har forskare jämfört skillnaden mellan ett få återkoppling efter varje fråga eller först efter att hela testet/quizzen är slutförd. Forskningen om timing ger blandade resultat. Studier som jämför omedelbar med fördröjd återkoppling på onlinetest visar ingen tydlig fördel för någotdera. En stor studie med över 5000 matematikstudenter fann att studenter som fick omedelbar återkoppling efter varje fråga spenderade mer tid på uppgifterna men inte nödvändigtvis presterade bättre.

3. Quiz och tester
Detta område visar särskilt lovande resultat. Flera studier visar att regelbundna, kortare quiz förbättrade studenternas prestationer. En intressant observation var att veckovisa quiz var lika effektiva som två quiz i veckan. Båda alternativen var bättre än inga quiz alls. Särskilt effektivt var det när quizzen kombinerades med återkoppling om studenten svarat rätt tillsammans med vägledning om vad som skall studeras innan nästa test. Författarna hävdar att användandet av quiz är ett starkt kort (”a good bet”) för lärare inom högre utbildning att underlätta studenters lärande.

4. Kamratbedömning
Forskningen visar att kamratbedömning kan vara effektivt, men att implementeringen är avgörande. En studie fann att kombinationen av numerisk bedömning och kvalitativ feedback från medstudenter gav bäst resultat. En annan studie visade, intressant nog, att anonym kamratbedömning ledde till mer kritiska och användbara kommentarer än när bedömarna var kända. Författarna uppmanar dock till försiktighet om vilka slutsatser som dras om effekterna av kamratbedömning. Här behövs fler och mer detaljerade studier.

5. Digitaliserad feedback
Resultaten för digital feedback är blandade men visar några intressanta möjligheter. En studie fann att adaptiva system som anpassar uppgifter efter studenternas nivå var särskilt gynnsamma för studenter med lägre förkunskaper. Denna typ av system anpassar vilka uppgifter eller frågor studenten får utifrån deras resultat på föregående uppgift. Det är intressant att notera att studenterna var mindre nöjda med denna typ av feedback, trots att den hade stark effekt på lärandet. Författarna noterar att det är svårt att dra säkra slutsatser om effekterna av digitaliserad återkoppling. Bland annat eftersom det är svårt, givet de studier som finns, att avgöra vilka delar av effekterna som härrör specifikt från att återkopplingen är digital.

Författarna avslutar genom att bland annat notera att det behövs fler rigorösa studier om effekterna av olika former av formativ bedömning. De noterar att det finns ett stort tryck på lärare att införa formativ återkoppling i sina kurser, men att detta inte alltid görs på ett systematiskt sätt. Många gånger uppfinns hjulet på nytt, och de åtgärder som införs är inte alltid grundade i solid vetenskaplig evidens.

Kommentarer: Jag tar framförallt med mig fyra saker från denna artikel. För det första, att givet det nuvarande kunskapsläget så talar mycket för att användande av quiz är ett relativt säkert kort. Att ett enkelt quiz med enkel rätt/fel-återkoppling är bättre än inget, men att mer detaljerad återkoppling har tydligt bättre resultat. Och att en artigt eller trevligt formulerad återkoppling i alla fall inte skadar. För det andra, att det gäller att se till att quiz och återkoppling är utformad så att den inte bara gör att studenterna lägger ned mer tid, utan faktiskt förbättrar sin inlärning. För det tredje, att det helt klart behövs mer forskning på detta område, men att de konkreta exempel som diskuteras i denna artikel (och i de artiklar de undersökt) är väldigt inspirerande. I väntan på nya fräscha forskningsresultat blir i alla fall jag nyfiken på att se hur andra lärare designar och utför formativa bedömningar.
En fjärde, och sista, reflektion handlar om observationen att det som studenterna uppskattar inte alltid sammanfaller med vad som faktiskt har bäst effekt. Så vår utmaning är dubbel: dels att hitta de verktyg som är mest effektiva och att övertyga studenterna att dessa faktiskt är gynnsamma.

Centrum för universitetslärarutbildning bjuder för den hågade på tips kring hur du som lärare kan arbeta med kontinuerlig bedömning: Studiefilm om kontinuerlig bedömning, diskussionfrågor och tips på fördjupning

Text: Sama Agahi, Filosofiska institutionen

Studien
Morris, R., Perry, T., & Wardle, L. (2021). Formative assessment and feedback for learning in higher education: A systematic review. Review of Education, 9(3), e3292.
 

Nyckelord: Bevisbaserad praktik, återkoppling, formativ bedömning, högre utbildning, systematisk översikt