Studien som publicerades i Studies in Higher Education presenterar inledningsvis en rad enskilda faktorer från tidigare studier som har visat sig påverka antingen examinationsresultat eller djupinriktad lärstrategi, två mål inom högre utbildningar. Men då dessa tidigare studier oftast studerat enskilda faktorer ville författarna till den aktuella studien undersöka vikten av de olika faktorerna och även om eventuellt samband finns mellan de båda målen. Studien bygger på enkätsvar från drygt 2000 förstaårsstudenter vid ett franskt universitet

Studiens syfte var att undersöka vilka variabler som gav bäst förutsägelse för dels examinationsresultat (APE-Academic Performance in Exams) och dels djupinriktad lärstrategi (DAL-Deep Approach to Learning). Examinationsresultat definierades som godkänt eller icke-godkänt på examinationen (efter första terminen) medan djupinriktad lärstrategi definierades genom att studenterna fick svara på ett antal frågor om sina integrativa, interaktiva och reflekterande förhållningssätt till undervisning.

I den aktuella studien tog forskarna hänsyn till en mängd olika faktorer som demografi, social bakgrund, tidigare gymnasiestudier, det studerade programmets kontext, engagemang, motivation etcetera. Dessa faktorer korrelerades sedan med de två målen för att se hur väl de kunde förutse utfallet.

Av de drygt 30 faktorer som studerades var det tre som stod ut som de mest betydande för att förutsäga studenternas chans att klara examinationen efter första terminen. Den första faktorn var själva programmets kontext som exempelvis antagningspoäng, om det var studentens förstaval, klassens storlek med mera. De utbildningsprogram i studien med de högsta resultaten på examinationen kännetecknades av att de hade a) en urvalsprocess baserad på studenternas resultat vid start (tidigare akademiska studiebakgrund), b) hade en hög student-lärarkvot och en liten klasstorlek. Detta var inte fallet för de utbildningsprogram som hade lägst framgångsfrekvens.

Den andra betydande faktorn var, kanske inte helt oförutsägbart, tidigare studieresultat från gymnasiet. Högre gymnasiebetyg korrelerade oftast positivt med högre prestationer på examinationerna. 

Den tredje faktorn som i hög grad kunde förutspå examinationsresultat var föräldrarnas yrke, ju högre socioekonomisk nivå på deras yrken, desto mer sannolikt var det att studenterna klarade tentorna. 

Djupinriktad lärstrategi, däremot, var ingen betydande faktor för att förutsäga examinationsresultat. Olika demografiska faktorer som kön, nationalitet, ålder med mera hade inte heller någon större förutsägande inverkan. 

Studien undersökte också hur djupinriktad lärstrategi kunde förutspås för förstaårsstudenter. Här var de mest betydande faktorerna av psykologisk och kognitiv natur som exempelvis inneboende (eng. intrinsic) motivation att lära, att bli stimulerad samt att prestera. 

Föräldrars yrken hade också en betydelse men inte som man kanske kunde förvänta sig. Det visade sig nämligen att studenter med arbetslösa föräldrar i högre grad antog ett djupt förhållningssätt till lärande än studenter med föräldrar i arbetslivet och föräldrar inom socioekonomiskt högre yrken. Författarna menar att en möjlig förklaring kan vara att socioekonomiskt missgynnade studenter är mer benägna att lära sig på djupet för att, medvetet eller inte, kompensera för sina lägre chanser till akademisk framgång. Det har även i tidigare studier visats att studenter med lägre socioekonomisk bakgrund har en större benägenhet att lära sig på djupet och har en starkare motivation att utveckla olika strategier för att nå framgång i studierna. 

Kommentar: Varför klarar sig vissa studenter bättre än andra och kan vi förutsäga vilka de är? Åtskilliga studier har gett olika förklaringar till detta men den aktuella studien är först med att jämföra och vikta en stor mängd faktorer och korrelera dessa med hur de presterande på tentorna och om de var mer inriktade på att lära sig på djupet. Det kanske mest intressanta i studien är att det var helt olika faktorer som bäst förespådde examinationsresultat och studenters djupare lärande. Som författarna skriver är examinationerna under första året oftast baserade på memorering av fakta, alltså ytligt lärande och premierar i mindre utsträckning reflektion och förståelse. Detta skulle kunna medföra att vissa studenter som är mer inriktade på djupare lärstrategier har svårare att nå målen i ett tidigt skede av utbildningen. Men att de hade klarat sig bättre med en annan typ av examination, en som bättre tillvaratar ett djupare lärande. Som studien visar är det ju också vanligare med studenter med en lägre socioekonomisk bakgrund som hamnar i den senare kategorien. Resultaten i studien är tankeväckande om hur vi oftast bedömer studenter i ett tidigt skede i utbildningen. Tyvärr är det ju en stor del studenter som aldrig når vidare efter första året på programmen. Vi kunde kanske undvika att en del studenter faller ifrån genom att dra i andra examinationsspakar som fångar upp ytligt så väl som djupare lärande redan på ett tidigt stadie.

Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska institutionen

Studien
Bächtold, M., Papet, J., Barbe Asensio, D., Mas, A., Borne, S., & Ngoua Ondo, A. (2024). Predicting performance in exams and deep approach to learning in first year university students: a new look at academic success. Studies in Higher Education, 1-16.

Nyckelord: Lärandestrategier, motivation, epistemiska föreställningar, svårigheter, socialt stöd