Studentengagemang är en central framgångsfaktor i högre utbildning. Exakt hur studentengagemang ska definieras och hur det ska mätas råder delade meningar. Författarna definierar studentengagemang som den tid och det arbete studenter lägger ner på aktiviteter som forskning visar hänger samman med goda studieresultat. Engagerade studenter tenderar att prestera bättre akademiskt, slutför sina studier i högre utsträckning och löper lägre risk för utbrändhet.

Trots att flertalet studier visat att lärarstöd är en avgörande faktor för studentengagemang, konstaterar författarna att det finns begränsad forskning om hur lärarstöd inom högre utbildning påverkar studentengagemang. Denna systematiska litteraturöversikt, publicerad i BMC Psychology, sammanställer därför forskningen om sambandet mellan upplevt lärarstöd och studentengagemang i högre utbildning genom att granska 13 studier publicerade mellan åren 2014 och 2024.

Även om det finns viss enighet om att lärarstöd har gynnsamma effekter på studentengagemang, finns det flera olika teoretiska perspektiv på hur detta går till. Författarna identifierar tre huvudsakliga teoretiska mönster som finns representerade i den litteratur de granskat. Skillnaderna mellan dessa teoretiska mönster är signifikanta, men en central fråga är om lärarstödet har en direkt effekt på studentengagemang eller om lärarstödet är indirekt. De som hävdar att lärarstödet är indirekt är, i sin tur, oeniga om hur lärarstödet medieras vidare till studentengagemang.

Författarna ägnar viss uppmärksamhet åt att kartlägga vilka medierande och moderarande faktorer som olika studier undersökt. En medierande (eng. mediating) variabel är en faktor genom vilken effekten sker — alltså en mekanism som förklarar hur lärarstöd leder till studentengagemang. En modererande (eng. moderating) variabel påverkar styrkan eller riktningen på sambandet — alltså när eller under vilka förhållanden lärarstöd har starkare eller svagare effekt.

Både personliga faktorer och studiemiljö spelar roller som medierande variabler. Under kategorin personliga faktorer identifieras variabler som tillfredställelse av grundläggande psykologiska behov, beteendemässigt engagemang, själveffektivitet, personliga mål, motivation, lärdrift, engagemang i ämnet, självreglerat lärande, studentemotioner och förväntan. Under studiemiljö finns variabler som lärarharmoni, kamratstöd, hjälpbeteende och lärklimat. För att få klarhet i vad som menas med var och en av dessa faktorer, och hur de mäts, skulle man behöva gå direkt till de studier som författarna undersökt. Det som är klart är att det finns många förslag om hur lärarstöd påverkar studentengagemang, och att det i dagsläget, och utifrån det undersökta urvalet, är högst oklart hur detta förhållande ska förstås. Detta tror jag också är författarnas huvudsakliga poäng. Artikelns huvudsakliga bidrag består i en systematisk kategorisering av forskningsresultaten. Författarna identifiera de olika teoretiska perspektiv som representerats i litteraturen. Därefter identifieras de mest prominenta faktorerna som påverkar sambandet mellan lärarstöd och studentengagemang, och kategoriserar dessa utefter om de är fullt medierande, partiellt medierande eller modererande. Att en variabel är helt medierande innebär att hela effekten av lärarstöd på studentengagemang går igenom dessa variabler; lärarstödets påverkan sker alltså helt via dessa mellanliggande faktorer. Att en variabel är partiellt medierande betyder att en del av effekten går genom variablen men att det också finns en kvarstående direkt effekt från lärarstöd till studentengagemang. Modererande variabler, däremot, påverkar styrkan eller riktningen på sambandet mellan lärarstöd och studentengagemang. De anger alltså under vilka förhållanden lärarstöd har starkare eller svagare effekt. Kategoriseringen ger en översiktlig bild av det komplexa samband som råder mellan lärarstöd och studentengagemang.

Författarnas drar två huvudsakliga slutsatser av sin översikt. Den första är att även om mycket tyder på att lärarstöd har positiva effekter på studentengagemang (och därigenom på goda studieresultat och studenter välbefinnande) är det långt ifrån klart hur detta förhållande ska förstås. Den andra slutsatsen är att det finns väldigt lite forskning om hur lärarstöd påverkar studentengagemang inom högre utbildning. 

Kommentarer: Min tydligaste reaktion på denna artikel är förvåning. Förvåning över att denna fråga inte är mer studerad. Författarna redogör noggrant för hur urvalet av artiklar gått till enligt PRISMA-metodiken, och de verkar ha gjort en omfattande sökning i relevanta databaser. Ändå resulterade detta i endast 13 artiklar som uppfyllde deras kriterier. Det är anmärkningsvärt att av dessa 13 studier är 11 genomförda i Kina. Jag har fått höra att det pågick ganska mycket forskning om lärarstöd under 90-talet och en bit in på början av 2000-talet. Artikelförfattarnas beslut att granska artiklar från 2014 och framåt gör därför att det inte riktigt är korrekt att säga att det finns lite forskning om detta ämne. Möjligen kan vi säga att det inte är särskilt modernt med sådant forskning.

Utöver de geografiska begränsningarna finns också några metodologiska. Alla inkluderade studier använde tvärsnittsdesign med självskattningsformulär. Författarna påpekar själva att detta utesluter möjligheten att etablera kausalitet eller utvärdera longitudinella effekter. 

Förvåningen får sällskap av irritation. Irritation över att det verkar råda sådan begreppslig oklarhet kring lärarstöd och studentengagemang. Definitionerna av till exempel lärarstöd varierar avsevärt mellan studierna, vilket till viss del har att göra med de olika teoretiska mönster som anammats. Författarna gör ett försök att reda ut detta, men den underliggande begreppsliga oklarheten upplöses aldrig. Lite gnälligt skulle man alltså kunna säga att alla är överens om att lärarstöd är viktigt och har positiv effekt på studentengagemang, men det är oklart inte bara hur detta går till, utan också vad lärarstöd eller studentengagemang ens är.

Trots allt tycker jag att artikeln var intressant. Den systematiska kategoriseringen av teoretiska perspektiv och medierande/modererande faktorer är en värdefull översikt. Och även om den säkert kan förbättras är det en bra start. Den belyser också vad som behövs: Studier från flera olika kulturella kontexter, longitudinella studier, studier som använder andra mätmetoder än självskattning. (Och så möjligen en villighet att också titta på äldre studier.) Sådant kan förhoppningsvis resultera i studier som ger konkreta tips om hur lärarstöd, vad det nu är mer precist, kan och bör se ut. Som lärare i högre utbildning får vi vänta på tydligare svar på frågan: Vad ska jag faktiskt göra annorlunda i morgon?

Text: Sama Agahi, Filosofiska institutionen

Studien
Prananto, K., Cahyadi, S., Lubis, F. Y., & Hinduan, Z. R. (2025). Perceived teacher support and student engagement among higher education students–a systematic literature review. BMC psychology, 13(1), 112.

Nyckelord: studentengagemang, lärande, lärarstöd