Skrivande är ryggraden i akademin. Oavsett arbetsuppgift utgör skrivande det huvudsakliga verktyget för alla forskare och lärare på universitet och högskolor. Dock osynliggörs akademiskt skrivande ofta i det dagliga arbetet och tas på de flesta institutioner förgivet. Skrivande en avancerad kognitiv process likväl som en emotionell aktivitet som hos vissa skapar välbehag och flow, hos andra obehag och stress. Hur akademiker hanterar dessa känslor och hur de angriper sitt skrivande behöver uppmärksammas enligt en sprillans färsk artikel av Harding och Carney (2024) i Higher Education. I studien använder forskarna det enkätverktyg Tulley utvecklat för att undersöka skrivande ”at-work”, känslor, praktiker och utkomst av skrivande. 78 forskare och lärare vid ett amerikanskt universitet svarade på samtliga frågor. Fyra olika typer av akademiska skribenter: flow, engagerad, beror-på och stressad identifieras i studien och frågor om skrivritualer, skrivkramp, skrivtid och stöd för skrivande analyseras. Av de svarande var det många som uppgav att de inte hade några särskilda skrivritualer, medan andra uttryckte ett starkt behov att spela särskild musik, sitta på en särskild plats eller att skrivande behöver ske på en särskild tid på dygnet. Nära samtliga av de stressade skribenterna uppgav att de antingen hade en lång startsträcka eller att de på andra sätt inte hade en uttänkt strategi för att komma igång med skrivandet. Författarna identifierar också tre aktiviteter majoriteten av de svarande ägnar sig åt när skrivkrampen sätter in: att läsa, mental omväxling (eng. mental gear switching) eller fysiskt aktivera sig. Resultaten visar att engagerade- och flowskrivare tenderar att bryta skrivkrampen genom att ägna sig åt läsning i högre grad än fysisk aktivering eller mental omväxling. Tid är av vikt för alla typer av skribenter. Det kan handla om behovet av tid eller bristen på tid. Eller hur tid kan användas strategiskt för att hantera problem i skrivandet. I artikeln beskrivs också olika stöderbjudanden som universitetet har. Flowskrivare använde sig i läst grad av detta, vilket kanske inte är så konstigt men även stressade skribenter tenderar att undvika skrivinternat och liknande. En trolig förklaring är att det beror på de negativa känslor som förknippas med skrivande.

Studien ger en bild av hur olika akademiska skribenter tar sig an uppgiften att skriva som kan erbjuda både igenkänning och ge nya uppslag. Vikten av att öppet diskutera sina känslor kring och förhållande till skrivande påtalas då det kan underlätta att veta att även andra skribenter i perioder upplever skrivande som frustrerande eller nästintill en omöjlighet, medan andra i huvudsak bara har positiva känslor kopplat till skrivande. Det är också rekommenderat att reflektera över vad som kan vara fruktbara vägar att hantera sitt skrivande, vilka ritualer som stimulerar och underlättar och om det finns beteenden som snarare förvärrar stressen. Ett exempel kan vara att medvetandegöra den kognitiva processen och låta tänkandet och läsandet få mer utrymme i skrivprocessen.

Även pedagogiska utvecklare bör fundera på vilket stöd som erbjuds etablerade forskare och lärare där dessa kan reflektera över sin skrivprocess. Här finns utrymme att utveckla stöd som kan erbjuda produktiva strategier som passar den specifika kontext som det egna lärosätet utgör. Likväl som att universitetet erbjuder högskolepedagogiska utbildningar och forskarutbildningar bör skrivandet uppmärksammas och uppmuntras. Tyvärr bygger de flesta skrivstödjande initiativ på ad-hoc lösningar och korta insatser så som ”skrivarhelger” etcetera. Genom att uppmärksamma kognitiva, mentala och emotionella aspekter av skrivandet har universitetet möjlighet att minska känslor av stress och ensamhet hos sina medarbetare, förbättra arbetsmiljön och potentiellt ytterligare höja kvaliteten i arbetet.

Till syvende och sists är ju utkomsten av skrivande det alla akademiker bedöms enligt. Det ligger till grund för meritering och samtalet inom, mellan och utanför discipliner och akademin. Med fokus på den färdiga skrivprodukten kategoriseras resultatet som publikationer, citeringar, ansökningar eller populärvetenskap inom universitetsbyråkratin medan skrivprocessen tas för givet.

Kommentar: Artikeln kan i lika hög grad läsas för sitt innehåll som sin form. Texten utgör ett imponerande idealt exempel på akademisk disposition enligt IMRoD-modellen. Problemformuleringen glasklar, där det tydligt framgår vilka andra studier författarna bygger vidare på samt hur de skiljer sig från tidigare studier. Tidigare forskning är tajt som en boxarnäve. På en dryg sida tecknas en karta av forskningsläget med så tydlig skärpa att Google streetview skulle bli imponerad. I metoden få läsaren följa varje avgörande steg i processen utan att genvägar tas via generell metodlitteratur eller luddiga omskrivningar. Resultatet presenteras med tydliga tabeller och en pedagogisk prosa. Det som dock saknas i studien är en tydlig teoretisk koppling som hade stärkt dess resonemang. Fraser som ”det skulle kunna tyda på att…”, ”en gissning är att… resulterar tyvärr i att slutsatserna inte väger lika tungt som textens inledande delar. Ett förslag är att använda den som underlag för vidare diskussioner om skrivande tillsammans med kollegor, doktorander och studenter. 

Diskussionen om akademiskt skrivande förs ofta i relation till studenter och doktorander och det studien visar är behovet av att utvidga den diskussionen till att omfatta erfarna akademiska skribenter på alla nivåer. Det borde kunna vara ett givet inslag i såväl medarbetarsamtal som institutionsgemensamma diskussioner, då det i högsta grad påverkar både den enskildes arbetsmiljö och det akademiska mötet med en läsare.

Vidare läsning:

• Sword, H. (2017). Air & light & time & space: How successful academics write. Harvard University Press.
• Sword, H. (2023). Writing with pleasure.
• Tulley, C. E. (2018). How writing faculty write: Strategies for process, product, and productivity. University Press of Colorado.
   

Text: Kjerstin Andersson Bruck, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Studien
Harding, L., & Carney, M. A. (2024). The black box of faculty writing in the academy. Higher Education, 1-18.

Nyckelord: Universitetslärare, akademiskt skrivande, institutionsutveckling, pedagogisk utveckling, kvalitativa metoder, akademiskt arbete, engagemang