Universitet över hela världen har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste 20 åren. Dagens högre lärosäten karaktäriseras, i linje med nyliberalistiska ideal, av ett starkt fokus på måluppfyllelse, prestation och meritering vilket resulterat i att arbetsbelastningen gradvis har ökat. Mängden undervisning en lektor förväntas göra motsvaras inte av den tid som tilldelas. Lägg därtill ökade administrativa uppgifter samt en förväntan om att producera en mängd ansökningar och artiklar varje år. I en färsk studie från Higher Education Research & Development beskriver universitetsanställda från Australien hur arbetsglädjen har försvunnit i takt med att kraven har ökat.
Vikten av att trivas med och känna glädje i sitt arbete är välbeforskat. Det ökar inte bara de anställdas välbefinnande utan också produktiviteten. Arbetsglädje är kopplat till den anställdas självkänsla och kommer av att arbetet känns meningsfullt, att den anställda känner sig uppskattad och har en viss grad av autonomi i sitt arbete. Arbetsglädje kan förstås som motsatsen till stress, osäkerhet och otrygghet på arbetet. Trots detta är glädje en av de minst studerade känslorna på arbetsplatser, framför allt när det kommer till universitet.

I studien intervjuades 36 heltidsanställda lärare och forskare från 19 universitet i Australien om hur de upplever sina arbetsplatser i och med den omställning som skedde till följd av Covid. Det stora flertalet av dem beskriver sitt universitet som en dålig arbetsgivare och går så långt som att avråda andra från att ta anställning. I intervjuer efterfrågades vad som trots detta gav dem glädje i arbetet. De fyra områden som identifierades i analysen handlade om mötet med studenter, undervisning, forskning och kollegor. Trots de rådande omständigheterna finner akademiker glädje då de upplever meningsfullhet, autonomi samt fysisk och psykisk trygghet på arbetsplatsen. Den tryggheten bygger i sin tur på relationer – till studenter och kollegor. Den största anledningen till att anställda kände avsaknad av arbetsglädje beskrivs i studien som tid. Bristande tid att leva upptill de högt ställda krav som många anställda ställde på sig själva vilket gjorde att de inte hade möjlighet att bedriva undervisning och forskning av den kvalitet som de skulle kunna göra.

Den slutsats som dras av författarna till studien är att universiteten i Australien behöver stöpas om, att nyliberala krav på effektivitet slopas och att arbetsvillkoren dramatiskt behöver förbättras med fokus på arbetsglädje.

Kommentar: Även om villkoren i Australien skiljer sig från de svenska, finns samma tendenser här. Lektorers timtilldelningen gör att både undervisning och forskning blir lidande och att anställda ofta behöver välja att fokusera på antingen det ena eller den andra. Likande studier som denna saknas i Sverige, men troligen skulle resultaten inte skilja sig märkbart åt. Att skifta fokus från neoliberal måluppfyllelse och snål timtilldelning till glädje, relationer och tid skulle inte bara öka välbefinnandet hos universitetsanställda utan även generera bättre undervisning och forskning av högre kvalitet. I artikeln vänder man sig emot att universitetens huvuduppgift är att förse näringslivet och offentlig sektor med professionella anställda och att universitet i första hand är en yrkesutbildningsinstitution. Högre utbildning ska i stället vara en högborg för den fria tanken som värnar om vetenskap oavsett dess praktiska tillämpning. I en osäker politisk situation där grundläggande värden som demokrati står på spel är det viktigt för lärosäten i världen att ställa sig frågan hur man värnar om sina anställdas möjlighet att ägna sig åt vetenskap för vetenskapens egna skull.
 
Se också följande studier på likande teman:

• Hamann, J., & Velarde, K. S. (2024). Academic socialization: On a neglected effect of competition in science. Higher Education, 1-16.
• Lemon, N., O’Brien, S., Later, N., Britton, S., & Prendergast, J. (2024). Pedagogy of Belonging: Cultivating wellbeing literacy in higher education. Higher Education, 1-15.
• Stanley-Clarke, N., Hay, A., Maris, R., Ryan, A., Knook, J., & Winder, L. (2024). Optimism bias as a barrier to accessing mental health support amongst tertiary students. Higher Education Research & Development, 1-13.

Text: Kjerstin Andersson Bruck, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Studien
Whitsed, C., Girardi, A., Williams, J. P., & Fitzgerald, S. (2024). Where has the joy gone? A qualitative exploration of academic university work during crisis and change. Higher Education Research & Development, 1-15.

Nyckelord: Arbetsglädje, stress, neoliberalism, relationer, tid