Det är inte ovanligt att studenter inom ekologi eller miljövetenskap undersöker förändringar i biotoper eller hos individuella organismer mellan olika geografiska platser och försöker koppla till eventuell antropogen påverkan. För att analysera förändringar av biodiversitet i olika ekosystem och miljöer över tiden kan studenter till exempel göra upprepade provtagningar av vatten eller jord, eller så kan de studera kartor, flygfoton eller satellitbilder. Men för att studera förändringar i ett längre tidsperspektiv finns få verktyg tillgängliga. Ett sätt att komma runt detta hinder skulle vara ett tvärvetenskapligt förhållningssätt där historiska avbildningar av naturen eller olika organismer kan jämföras med nutida bilder. Exempelvis uppvisar landskapsmålningar genom tiderna, trots ibland romantiserade, en förvånansvärt trovärdig och detaljrik avbildning av naturen vid konstverkets tidpunkt och skulle därför kunna vara en utmärkt källa till information att använda. Dessutom finns fotografiska avbildningar sedan mitten av 1800-talet att tillgå. Konstverk i olika former har tidigare utnyttjats för att uppmärksamma allmänheten på exempelvis minskad biodiversitet genom historien. Det finns ett flertal studier som har visat på en minskat mångfald av växtlighet då historiska målningar jämförts med den nutida situationen på samma plats. Det finns dock inga tidigare studier som har visat att historiska konstverk använts inom undervisning för att studera förändringar i miljö eller biodiversitet. 

Den aktuella studien, publicerad i Journal of College Science Teaching, visade att det går att konstruera meningsfulla övningar för ekologistudenter genom att använda hundratals år gamla konstverk. Studenterna kunde med dessa avbildningar ställa hypoteser och dra slutsatser om antropogen eller naturlig påverkan på förändringar över tiden.

Artikeln ger exempel på tre laborationer/övningar som använts på introduktionskurser i biologi vid Boston University. Den första övningen bestod av att undersöka hur lokala landskap såg ut i det förflutna och hur de har förändrats över tiden. Studenterna fick i uppgift att söka upp två historiska landskapsmålningar med identifierbar plats och jämföra med hur samma plats ser ut idag. Sedan fick studenterna diskutera om eventuella förändringar i landskapet berodde på mänsklig påverkan eller naturliga orsaker. 

Den andra övningen bestod i att varje grupp fick söka upp konstverk som målats under de senaste fyra århundradena och för varje århundrade slumpmässigt välja tio verk. Dessa verk analyserades sedan med hänsyn till vilka djurarter som avbildades, i vilken omfattning och om de var vilda eller domesticerade för att försöka förstå hur människans relation till andra djurarter förändrats över tiden. Med denna övning kunde studenterna testa olika hypoteser och använda sig av explorativ datainsamling samt använda sig av statistiska metoder för att analysera sitt underlag. 

I den sista av övningarna fick studenterna använda sig av bildanalysverktyg (till exempel gratisverktyget ImageJ) för att undersöka utbredningen av olika inslag i de ekosystem som avbildas i historiska landskapsmålningar. Sedan fick de jämföra sina resultat med en databas (Global Ecosystem Typology) där studenterna kan zooma in på områden och göra en liknande bildanalys som med målningarna från samma lokal och från detta dra slutsatser om förändringar och orsak.

Meningen med studien var inte att visa på om studier av konstverk kan förbättra studenternas kunskaper eller förståelse för ekologiska förändringar utan endast att ge exempel på övningar som kan användas för lärande. Studenterna angav att de generellt var mycket nöjda med övningarna och författarna föreslår att de kan användas för ett flertal olika frågeställningar på kurser inom exempelvis biologi och miljövetenskap.

Kommentar: Biologer och miljövetare är oftast intresserade av att undersöka förändringar i naturen och vilka orsaker som ligger bakom dessa. Att på kortare universitetskurser kunna studera miljöförändringar över en längre tid är förstås svårt att göra. Men den aktuella studien visade ett alternativ som uppskattades av studenterna. Studien fokuserade på övningar som syftade till att studera förändringar i landskapet och dra slutsatser om vad som påverkat dessa förändringar. Jag tänker att det finns andra möjligheter här. Nämligen att detaljstudera växter och djur i äldre målningar för att se vilka eventuella smärre evolutionära förändringar som kan ha skett under århundradena, som exempelvis storlek, färgteckning och form. Det finns till exempel en del arter som snabbt förändrades för att anpassas till den industriella revolutionen. Sverige har en lång tradition av landskapsmålande så det finns en uppsjö av verk för studenter att analysera. Vad beträffar tillgänglighet så finns konstmuseer som Nationalmuseum eller mängder med bilder av konstverk i bokform. Men kanske enklast för att få tillgång till en större mängd bilder av konstverk är webbaserade sajter som exempelvis WikiArt (wikiart.org). Tvärdisciplinär undervisning är något som ofta uppmuntras och den aktuella studien föreslår undervisningsmetoder som ger en möjlighet att föra samman naturvetenskapliga ämnen med de konstnärliga. Så skulle konstverk i olika former kunna användas inom undervisning i fler ämnen och inte bara som i den här studien inom biologi (och konstvetenskap förstås)?

Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska institutionen

Studien
Lavalli, K. L., & Abate, M. E. (2024). Analyzing Artwork to Introduce Ecology Concepts and Tools. Journal of College Science Teaching, 53(4), 322-333.

Nyckelord: Mänsklig påverkan på landskap, konst & ekologi, konst som data