Varför prova muntlig examination?

Muntlig examination har hamnat i rampljuset på grund av AI och osäkerhet kring rättssäkerhet och relevans i skriftliga examinationer. Samtidigt är har ”muntor” historiskt varit den mest använda examinationsformen och innebär ett bra alternativt sätt att bedöma, oberoende av generativ AI. Oberoende av generativ AI innebär muntliga examinationer ett antal fördelar och kan till och med underlätta examinationsarbetet säger de som har provat.

Hur gör man?

• Låt studenterna träna på liknande situationer innan muntan
• Förbered flera frågor för varje bedömningskriterium
• Ta fram underlag för dokumentation till bedömningstillfället
• Var transparent med bedömningskriterierna
• Genomför gärna muntan tillsammans med en kollega
• Tänk på att muntlig examination kan genomföras på många olika sätt 

Muntlig examination finns i flera varianter och går att göra enskilt eller i grupp. Några exempel på muntliga examinationsformer: muntlig presentation, film eller podd, intervju, diskussionsuppgift, trepartssamtal, rollspel, case/fallstudie och problemlösning. För rättssäkerhet och transparens är det viktigt att utforma bedömningskriterier och frågor i förväg. Det är även viktigt att lärare har bra system för att dokumentera vid bedömningstillfället då muntliga svar annars är flyktiga. Genomför om möjligt tentan med en kollega. Muntlig examination fungerar alldeles utmärkt för att bedöma högre ordningens förmågor som att analysera, värdera eller skapa och är inte begränsad till att bedöma lägre betygssteg. Det går även att gradera en muntlig examination för flera betygssteg. Det handlar om hur man formulerar frågorna och man kan med fördel skapa ett frågebatteri där man vid examinationstillfället inleder med bredare frågor som efterfrågar till exempel kreativa eller kritiskt analytiska svar för att sedan använda mer specifika frågor med mer stöttning som ger möjlighet att ge mer detaljerade svar. Det är lite som på vissa frågesportsprogram där man börjar med 10-poängsfrågan för att sedan successivt röra sig neråt mot lägre poäng.

Så här gör Karolina Enquist Källgren

Ämne: Idéhistoria

Alla säger att det är väldigt roligt!

Karolina Enquist Källgren. Foto: Jonas Collin

— Jag har ersatt hemtentan med textanalys på plats i grupp om cirka fem studenter. Jag bedömer bland annat deras argumentation och färdigheter att identifiera tidsperiod genom tidstecken i texten. Jag upplever att detta har stärkt färdighetsövandet istället för att fokusera på innehåll. Studenterna har fått öva på samma sorts process i klassrummet men får en ny okänd text vid examinationstillfället. Jag tycker faktiskt att jag får bättre möjlighet att utvärdera studenternas självständighet. Jag uppmanar dem också att hjälpa varandra. Jag lyssnar och antecknar under samtalet ungefär hur och vad de säger och bedömer i relation till verben i betygskriterierna och får underlag för betygssteg A-E. Alla säger att det är väldigt roligt!

Ola Palm tipsar

Ämne: Matematik och naturvetenskap för blivande lärare

Prova försiktigt och börja testa utan att det är "highstakes".

Ola Palm. Foto: Jonas Collin

— Sätt igång och gör det helt enkelt. Prova försiktigt och börja testa utan att det är "highstakes". Det är viktigt att träna både som lärare och student. Man kan tänka en kombinerad uppgift. I en laborationsuppgift är det risk att man bara mäter processer och visar hur man gör. Då är det intresssant att även ha ett samtal om "görandet" också. Jag brukar exempelvis ha två grupper som arbetar parallellt i klassrummet. De ska äga ett talsystem och leda en aktivitet. Jag sitter passiv och lyssnar. Jag har även arbetet med att låta studenter göra reklamfilmer där de presenterar en idé som de sedan redogör för, analyserar och resonerar kring i grupp. Det fungerar mycket bättre än vid uppsats att mäta djupare kunskap.

Så här gör Marina Grahovar

Ämne: Företagsekonomi

Farhågan var att det skulle ta tid men det blir mycket lättare att snabbt få en bild och ge feedback istället för att rätta alla skriftliga examinationer.

Marina Grahovar. Foto: Jonas Collin

— Vi var några kollegor som hjälptes åt att utveckla en examinationsuppgift med case-företag. Vi jobbade ganska länge med att utformar frågor som belyser vad studenterna har lärt sig, som man inte kan besvara i förhand. Det var utmanande att hitta åtta jämförbara frågor som sedan skulle fördelas mellan grupperna om fyra studenter, två frågor per student. Vi är alltid två lärare vid examinationen, där vi examinerar studenterna var för sig. Vi använder ett protokoll där vi gör noteringar kring studentens svar och en kolumn för vår kommentar om kritiska faktorer i svaret och variation i kontext. Det är mycket lättare att bedöma djup i kunskapen, det blir ett annat lärande. Matrisen gör att det sällan blir någon diskussion eller överklagan om ett betyg. Farhågan var att det skulle ta tid men det blir mycket lättare att snabbt få en bild och ge feedback istället för att rätta alla skriftliga examinationer. 

Referenser

Eriksson, S. (2013). Utveckling av muntlig examination med fokus på studenters rättssäkerhet – exempel från en ingenjörskurs. Högre utbildning, 4(1), 75–82.

Grahovar, M., Jansson, C., & Johansson, I.-L. (2023). Arbeta kollektivt, prestera individuellt – Hur muntlig examination kan användas för att stödja aktivt lärande. Högre utbildning, 13(3), 1–13. 

Theobold, A.S. (2021). Oral Exams: A More Meaningful Assessment of Students’ Understanding. Journal of Statistics and Data Science Education, 29:2, 156-159, Oral Exams: A More Meaningful Assessment of Students’ Understanding (tandfonline.com)

Turunen, J. (2023). A Case for Deep Learning Through Online Oral Examinations: An Autoethnographical Exploration of a Change of Assessment Method. Högre utbildning, 13(3).

Ward, M., O’Riordan, F., Logan-Fleming, D., Cooke, D., Concannon-Gibney, D., Efthymiou, M. & Watkins, M. (2023). Interactive oral assessment case studies: An innovative, academically rigorous, authentic assessment approach. Innovations in Education and Teaching International.

Varför ALC-sal och studentaktivt lärande?

En ALC-sal garanterar inte automatiskt ett studentaktivt arbetssätt – men den skapar rätt förutsättningar. Samtidigt kräver studentaktiva arbetssätt inte en särskild sal, men rummet kan stötta och förstärka pedagogiken.

Aktivt lärande innebär att studenterna står i centrum. De uppmuntras att tänka kritiskt, vara kreativa och delta aktivt i undervisningen. I stället för att bara lyssna på föreläsningar får de "göra" för att lära. Det stärker motivationen och gör studenterna till medskapare som tar ansvar för sitt lärande.

Målet med ALC-salar är att skapa fysiska miljöer som stödjer de färdigheter studenterna behöver i sitt framtida yrkesliv.

Hur gör man?

Några viktiga principer för att komma i gång med studentaktivt lärande:

• Planera dina lektioner noggrant: Skapa uppgifter som uppmuntrar till diskussion och samarbete.
• Bli bekant med tekniken: Se till att du känner till hur utrustningen i salen fungerar.
• Involvera studenterna tidigt: Introducera begreppet och förklara fördelarna med studentaktivt lärande. Låt studenterna prova på.
• Var flexibel: Var beredd på att anpassa dig till oförutsedda situationer och olika gruppdynamik.
• Ta hänsyn till olika behov och bakgrunder.
• Utvärdera och reflektera löpande: Samla in feedback från studenter och utvärdera hur din undervisning kan förbättras.
• Våga testa nytt!

Rummets betydelse för lärandet

Hur ett rum är utformat påverkar både planering och genomförande av en kurs. Vi tolkar direkt vad rummet "säger" att vi ska göra i det – föreläsa, samarbeta, lyssna eller diskutera.

Forskning pekar på att framtidens lärmiljöer bör vara flexibla, varierande och hybrida. I boken Använd rummet beskrivs ALC-salar som ett genombrott: de har gjort oss mer medvetna om rummets roll för lärandet. Lärare börjar utveckla en så kallad spatial kompetens – en förmåga att koppla rummets möjligheter till rätt undervisningsmetoder.

ALC-salar bygger på forskning om aktivt och interaktivt lärande. De skiljer sig tydligt från traditionella salar med en föreläsare längst fram och rader av åhörare. I stället är rummet utformat för samarbete: grupperade bord, gemensamma skrivytor som whiteboards och ofta digital teknik som stödjer interaktiv undervisning.

Samarbete är centralt

Forskningen om lärmiljöer i högre utbildning växer snabbt. Studier visar att undervisning i ALC-salar, med fokus på studentaktivitet, kan öka studenternas genomströmning.

Lärande gynnas när undervisningen knyter an till studenternas tidigare kunskaper och upplevs som relevant. Samarbete är centralt – att lära tillsammans, genom dialog och gemensamt utforskande.

Exempel på sådana arbetssätt är problembaserat lärande, case-metodik, blended learning och omvänt klassrum. De senare kräver att studenter förbereder sig i förväg, till exempel genom att ta del av inspelade föreläsningar eller podcasts inför träffarna.

Christophe Premat tipsar

Ämne: Romanska språk

Det är ett tyst ledarskap, att finnas i bakgrunden och se till att grupperna fungerar.

Christophe Premat. Foto: Jonas Collin

— I team-based learning behöver kursdesignen anpassas efter syfte och mål – tekniken är bara ett verktyg bland flera. Som lärare gäller det att hitta en balans mellan olika sätt att presentera innehåll. Det digitala kan vara stödjande, men muntliga och mer traditionella metoder har också sin plats. Det är viktigt att se studenter i olika sammanhang, att följa upp hur de samarbetar och hur undervisningen tas emot. Alla bidrar på olika sätt, och det gäller att vara uppmärksam på olikheter – en del vill lyssna mer än prata. För mig är det centralt att komma ihåg att interaktivitet inte bara handlar om att tala, utan också om att lyssna – det är en förmåga som tränas i grupparbete. Lärarrollen handlar därför också om att lyssna, stötta och hålla struktur utan att ta över. Det är ett tyst ledarskap – att finnas i bakgrunden och se till att grupperna fungerar.

Så här gör Åse Tieva

Ämne: Fysiologi och metabolism

En viktig lärdom är att studenterna behöver förstå det nya arbetssättet.

Åse Tieva. Foto: Jonas Collin

— Att förändra sin undervisning tar tid – och det får det göra. Börja i det lilla. Det insåg vi i ett utvecklingsprojekt vid Umeå universitet, där vi undersökte hur flexibla lärandemiljöer kan stärka en studentaktiv pedagogik. I sådana miljöer blir läraren en facilitator – man leder studenternas arbete och lär sig använda rummet som pedagogiskt verktyg. Pedagogiken är i fokus. Vi testade olika sätt att aktivera alla studenter. Det var en utmaning i början – man släpper en del av kontrollen – men idag vill vi inte jobba på något annat sätt. Det är mer engagerande för oss och gynnar studenternas lärande. De tränar samarbete, ämneskommunikation och att förklara för varandra – generiska förmågor som annars är svåra att få syn på. En viktig lärdom är att studenterna behöver förstå det nya arbetssättet. Tydlighet vid kursstart är avgörande – både kring vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av oss. (Läs mer i Åses kapitel i boken Använd rummet.)

Annika Käck tipsar

Ämne: Specialpedagogik

Tekniken använder jag när den tillför något – till exempel tydliggör, engagerar eller höjer motivationen. 

Annika Käck. Foto: Jonas Collin

— Aktivt lärande handlar inte om att alla gör samma sak, utan om att skapa meningsfull aktivitet. När det fungerar som bäst är engagemanget tydligt – studenterna är aktiva, tycker det är roligt och arbetar fokuserat. I ALC-salar är det mycket lättare att organisera studentaktiverande moment. Studenter kan röra sig i rummet, titta på varandras tavlor, jämföra lösningar och föra reflekterande samtal. Det gynnar diskussionen. Tekniken använder jag när den tillför något – till exempel tydliggör, engagerar eller höjer motivationen. Samtidigt blir det ett naturligt sätt att fördjupa den digitala kompetensen. För studenter med funktionsnedsättningar kan den här typen av interaktiv undervisning vara ett stöd, men det är viktigt att komma ihåg att behoven varierar. I vissa fall har jag placerat studenter så att de inte störs av ljud eller skärmar. För att lyckas krävs god planering. Ha gärna testat salen i förväg och ha alltid en plan B om tekniken inte fungerar – då går det utmärkt att använda analoga tavlor. Jag har också använt ALC-salar för heldagsredovisningar i grupp, vilket gett ett bra underlag för bedömning.

Referenser

Alfredsson, V., Asker, N., Backman, C., & Uhnoo, S. (2022). Använd rummet: Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Studentlitteratur.

Baepler, P., Walker, J. D., Brooks, D. C., Saichaie, K., & Petersen, C. I. (2023). A guide to teaching in the active learning classroom: History, research, and practice. Routledge.

Cotner, S., Loper, J., Walker, J. D., & Brooks, D. C. (2013). “It's Not You, It's the Room”—are the high-tech, active learning classrooms worth it?. Journal of College Science Teaching, 42(6), 82-88.

Freeman, S., Eddy, S. L., McDonough, M., Smith, M. K., Okoroafor, N., Jordt, H., & Wenderoth, M. P. (2014). Active learning increases student performance in science, engineering, and mathematics. Proceedings of the national academy of sciences, 111(23), 8410-8415.

Leijon, M., Malvebo, E., & Tieva, Å. (2021). It is Time for DiSCo: a Theoretical Model for Didactic Spatial Competence. Journal of learning spaces, 10(3).

Leijon, M., & Tieva, Å. (2021). Framtidens lärandemiljöer—En forskningsbaserad översikt. Akademiska Hus. https://www.akademiskahus.se/campusutveckling/publikationer/framtidens-larandemiljoer---en-forskningsbaserad-oversikt/

Lundahl, L., Gruffman Cruise, E., Malmros, B., Sundbaum, A. K., & Tieva, Å. (2017). Pedagogisk rum-tid och strategier för aktivt lärande i högre utbildning. Utbildning och Lärande/Education and Learning, 11(1), 16-32.

Michaelsen, L. K. & Sweet, M. (2012). Team-based learning in the social sciences and humanities: Group work that works to generate critical thinking and engagement. Sterling, VA: Stylus Publishing.

Premat, C. (2022). Effektivt grupparbete – en pedagogisk ateljé för universitetslärare. i Alfredsson, V., Asker, N., Backman, C. & Uhnoo, S. (2022). Använd rummet: Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Studentlitteratur (s. 267–273).

Rands, M. L., & Gansemer-Topf, A. M. (2017). The Room Itself Is Active: How Classroom Design Impacts Student Engagement. Journal of Learning Spaces, 6(1), 26-33.
 
Theobald, E. J., Hill, M. J., Tran, E., Agrawal, S., Arroyo, E. N., Behling, S., ... & Freeman, S. (2020). Active learning narrows achievement gaps for underrepresented students in undergraduate science, technology, engineering, and math. Proceedings of the National Academy of Sciences, 117(12), 6476-6483.