Tydlig kursstruktur: Tillgänglighet ska ses som en grundläggande princip för alla studenter. En universell design i undervisning minskar behovet av individuella anpassningar. Skapa en tydlig, enhetlig struktur i lärplattformar som Athena och följ den konsekvent under hela kursen. Detta hjälper alla studenter, särskilt studenter med kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att navigera kursmaterialet. Ge studenterna information om strukturen.

Förberedelser i god tid: Säkerställ att litteraturlistor och kursplaner är klara minst två månader före kursstart för att möjliggöra inläsning av material för studenter som använder hjälpmedel som talsyntes eller talböcker. Detta gynnar studenter som behöver längre förberedelser eller anpassningar.

Schema och lokaler: Kommunicera tid och plats för lektioner i god tid. Undvik plötsliga schemaändringar och lokalbyten, vilket kan skapa stress och ångest för studenter med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Flexibilitet och representation: Anpassa kursupplägget genom att erbjuda kursmaterial i flera format, exempelvis text, ljud och visuella resurser, detta för att möta olika inlärningspreferenser och behov.

Praktiska moment: Planera och schemalägg laborationer och andra praktiska moment med hänsyn till pauser, tillgängliga lokaler och möjligheten att genomföra aktiviteter sittande eller stående.
Raster och anpassningar: Lägg in täta och regelbundna raster, särskilt när du undervisar studenter med nedsatt koncentrationsförmåga eller kronisk värk. Rastens längd och frekvens kan påverka studentens prestationer positivt.

Gruppindelningar: För att undvika exkluderande processer i gruppindelning så kan du som lärare sätta samman grupper baserat på studenters styrkor och färdigheter. Grupparbeten bör också inkludera tydliga roller för att säkerställa rättvis arbetsfördelning.

Flexibla undervisningsmetoder: Variera metoder som föreläsningar, gruppdiskussioner, interaktiva övningar och visuellt stöd. Erbjud kontinuerliga sammanfattningar och repetition för studenter med minnes- och koncentrationssvårigheter. Tillhandahåll föreläsningsmaterial, PowerPoint-presentationer och annat stödmaterial i digitalt format i god tid före undervisningstillfällen, detta för att hjälpa studenter att förbereda sig. Introducera interaktiva digitala verktyg för att möjliggöra realtidsinteraktion och öka studentengagemang.

Användning av teknik: Om det finns mikrofon och hörselslinga, använd dem. Bra ljudkvalitet och tydlig visuell kommunikation (till exempel att inte tala mot tavlan) är avgörande för studenter med hörselnedsättning eller andra svårigheter. Studenter som har hörselnedsättning möter ständigt lärare som undviker mikrofon, vilket gör det svårt för dem att hänga med. Säkerställ att ljus och ljud är anpassade för studenter med hörsel- och synnedsättningar. Undertexta och förklara visuellt material muntligt.

Tydliga instruktioner: Kombinera muntliga och skriftliga instruktioner. Upprepa frågor och ge sammanfattningar regelbundet under lektioner för att säkerställa att alla studenter hänger med. Förklara visuellt innehåll som bilder och grafer muntligt och inkludera alternativ för undertextning och syntolkning.

Inkluderande lärandemiljö: Skapa en inkluderande och stödjande miljö där studenter känner sig bekväma att uttrycka sina behov och styrkor. Regelbundna check-ins kan vara ett effektivt verktyg för att förstå och anpassa undervisningen efter studenternas behov.

Inkludering och respekt: Bemöt studenter individuellt och ta hänsyn till att behov kan variera trots samma diagnos. Ha en öppen dialog och erbjud studenter möjlighet att diskutera anpassningar.
Anpassade föreläsningar: Använd alltid mikrofon och säkerställ god ljud- och ljusmiljö. Vänd dig mot studenterna när du talar för att möjliggöra avläsning av läppar. Tillhandahåll föreläsningsmaterial i förväg och tillåt inspelning. Undertexta inspelade föreläsningar och förklara betydelsebärande bilder muntligt.

Anpassade presentationer: Använd korta stycken och undvik överflödig grafik i PowerPoint-presentationer. Presentera text och punkter stegvis för att minska distraktion. Använd mönster istället för färger i diagram för att förbättra läsbarheten.

Laborationer och projekt: Strukturera praktiska moment med tydliga instruktioner och flexibla alternativ för redovisning. Till exempel kan redovisning ske genom affischer, videopresentationer eller multimedia-projekt istället för enbart traditionella metoder.

Variation och valmöjligheter: Implementera alternativa examinationsformer, såsom muntliga presentationer, kreativa projekt (t.ex. affischer eller videor), grupparbeten eller olika typer av skriftliga uppgifter. Det ger fler möjligheter för studenter med olika styrkor att visa sina kunskaper. Är det möjligt att låta studenterna välja redovisningsform?

Alternativa metoder: Erbjud alternativ för muntliga examinationer, som inspelade redovisningar eller skriftliga uppgifter, särskilt för studenter med talsvårigheter.

Extra tid och anpassningar: Tillhandahåll extra tid vid examinationer och möjliggör individuella lösningar, såsom tentamen i mindre grupper eller användning av hjälpmedel som talsyntes och rättstavningsprogram. Detta är särskilt viktigt för studenter med dyslexi, ADHD, kronisk värk eller psykisk ohälsa.

Formativ bedömning: Inför kontinuerliga formativa bedömningar under kursens gång, exempelvis genom exit tickets, polls eller snabba frågor, för att identifiera eventuella kunskapsluckor.

Förberedelse och tydlighet: Klargör examinationsformat i förväg och skapa tydliga instruktioner för att minska oro och missförstånd. Kommunicera i god tid vilka förväntningar som ställs. Genomför gärna introduktioner till olika examinationsmetoder för att minska stress och oro.

Feedback och dialog: Involvera studenter i kursutvärderingar och be om specifik feedback kring inkludering och tillgänglighet. Använd feedback för att iterativt förbättra kursuppläggets tillgänglighet. Analysera resultat från formativa bedömningar och studentutvärderingar för att identifiera områden där ytterligare anpassningar eller resurser kan behövas.

Självreflektion: Dokumentera och reflektera över undervisningsmetoder genom en lärarjournal och kollegial granskning. Regelbunden reflektion hjälper till att identifiera framgångsrika strategier och förbättringsområden.

Strategisk utveckling: Dela erfarenheter med kollegor genom workshops eller informella möten för att bygga en gemensam förståelse för inkluderande pedagogik. Planera och diskutera tillgänglighetsstrategier inom lärarlaget för att säkerställa långsiktig hållbarhet och kvalitet. Genomför kontinuerlig analys av hur kursens struktur, examinationer och undervisning fungerar för studenter med olika behov. Diskutera med andra lärare och rådgivare om vilka pedagogiska metoder som bäst gynnar studenter med funktionsnedsättningar. Använd stöd från samordnare och pedagogiska experter för att implementera förbättringar.

Undervisning vid synnedsättning – bra att veta 

Grav synnedsättning och blindhet är ovanligt och många pedagoger saknar därför kunskap om hur undervisningen och lärmiljön kan tillgängliggöras. Det finns sällan två studenter med synnedsättning som har identiska behov, eftersom en synnedsättning får olika konsekvenser beroende på svårighetsgrad och vilka synfunktioner som är påverkade. Därför är det viktigt att ha en god kontakt med studenten. Nedan följer information som kan underlätta för dig som undervisar studenter med grav synnedsättning eller blindhet. Informationen är uppdelad på områdena digital tillgänglighet, framförhållning & planering, undervisning och examination.

Digital tillgänglighet och hjälpmedel

• Filmen "Digital tillgänglighet på Stockholms universitet" (4:34 minuter) om just digital tillgänglighet och hjälpmedel.
• Studenter med en synnedsättning använder sig ofta av olika hjälpmedel exempelvis skärmläsare, förstoringsprogram, talsyntes och punktdisplay. Hjälpmedlen används för att navigera och läsa av information i digitala miljöer. En skärmläsare läser av text och används ofta av studenter som inte ser. Den förmedlar till studenten vad som står via antingen en talsyntes eller en punktdisplay. Förstoringsprogram kan förstora text och en talsyntes kan läsa upp text. 
• En skärmläsare kan inte tolka information som är i exempelvis bildformat. En text som inte går att markera, kopiera och klistra in är inte tillgänglig då den uppfattas av studentens hjälpmedel som en bild. 
• En student som ser tillräckligt bra för att kunna markera text kan scanna textfiler i bildfilsformat med verktyget ClaroRead Plus som finns tillgängligt för nedladdning via Stockholms universitet. Detta är tidskrävande om en text är omfattande och kan vara svårt om kontraster eller kvalitén i bilden är dålig. Därför bör sådana textresurser undvikas.
• Användbara länkar för att skapa tillgängliga dokument SU:s information om att skapa tillgänghetsanpassade PDF-dokument från Word och SU:s checklista för att förbereda Worddokument för tillgänglig

Framförhållning/planering

• Publicera litteraturlistor minst två månader innan kursstart i enlighet med Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå. Produktion av kurslitteratur i talboks-, e-text- eller punktskriftsformat tar ca 8-12 veckor. Stockholms universitetsbibliotek kan ge information om vilken litteratur som går att tillgängliggöra via dem. Mer information finns på Information om talböcker för dig som lärare
• Undervisande lärare behöver ta ställning till om bilder i kurslitteraturen behöver syntolkas. Syntolkning innebär en beskrivning av bilden i text. Kontakta Stockholms universitetsbibliotek och berörd student i god tid vid behov av Syntolkning av bilder i kurslitteratur så att en beställning till MTM kan göras. Biblioteket kontaktas via e-post: talbok@su.se
• Kurslitteratur i form av exempelvis artiklar behöver vara tillgängliga i ett format som skärmläsare kan läsa, exempelvis textfilsformat. Kontrollera att en fil är tillgänglig genom att säkerställa att filen är sökbar. Detta gör du genom funktionen Ctrl+f (på PC). Om kurslitteratur endast finns att tillgå i bildfilsformat (där texten inte går att markera/söka i) kan studenter med blindhet kontakta Stockholms universitetsbibliotek som kan scanna texter i bildfilsformat till ett tillgängligt format. Meddela studenten vilka texter som inte är tillgängliga. Studenten kontaktar biblioteket så snart som möjligt, det tar cirka två veckor att tillgängliggöra en artikel. Biblioteket kontaktas via e-post: talbok@su.se
• Ge tydliga litteraturhänvisningar, både muntligt och skriftligt. Enbart sidnummerhänvisningar kan göra det svårt för studenter som använder sig av anpassad kurslitteratur att hitta rätt stycken i litteraturen, då sidnummer inte alltid överensstämmer i olika format. Ange gärna så detaljerad information som möjligt, som kapitelnummer, kapitelrubriker samt även underrubriker om relevant.
• Se över tillgängligheten i tryckt material som används under kursen såsom kompendier, Powerpoint-presentationer och övrigt kursmaterial:
• Finns alla texter som används på kursen också tillgängliga i ett digitalt format?
• Är texterna läsbara med digitala verktyg? Gör dina dokument tillgängliga för alla
• Har alla texter god kontrast och logisk layout? Kontrollera kontrast mellan text och bakgrund 
• Är alternativtexter (text som beskriver bilder/diagram) inlagda i dokument och PowerPoint-presentationer? Lägga till alternativtext i Office-dokument och/eller Vad ska man tänka på när man formulerar en alternativtext?
• Använd tillgänglighetskontrollen i Office-program. Använda tillgänglighetskontrollen i Office-program
• Se över videomaterial som används under kursen. All information som presenteras visuellt måste också presenteras verbalt. Information om syntolkning av videoinspelningar

Undervisning

• Beskriv det som sker och verbalisera visuell information som presenteras, det vill säga beskriv bilder som visas, läs upp text på PowerPoint samt text som skrivs på whiteboard etcetera.
• Använd precisa verbala beskrivningar, undvik beskrivningar i stil med ”som vi ser här på kartan…”
• Studenten kan vara hjälpt av att få tillgång till undervisningsmaterial i förväg.

Examination

Tentamen behöver vara tillgänglig för att studenten ska kunna använda hjälpmedel som skärmläsare och talsyntes för att läsa och besvara examinationsfrågorna. Skärmläsare kan bara läsa text och läser inte ut mellanrum, understrykningar, kursiv eller fet stil. Hjälpmedel som skärmläsare och talsyntes är kompatibla med examinationsprogrammet Inspera om examinationsfrågorna är i text och besvaras med text.

Vid examination behöver studenten ges möjlighet att:

• Få förlängd tid på prov.
• Använda sig av sin kurslitteratur i ett tillgängligt format (talbok/e-text/punktskrift) när kurslitteratur är tillåtet på tentamen. Provtiden kan behöva anpassas ytterligare om mängden litteratur är omfattande.
• Använda anpassade hjälpmedel vid tentamen, exempelvis skärmläsare eller förstoringsprogam.
• Få alternativa examinationsformer, om behov uppstår, exempelvis när tekniska lösningar inte finns att tillgå. Se mer information om nationella och lokala riktlinjer under; 2.2.9 i Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå
• Sitta i ett enskilt rum.

Text: Annika Käck, Specialpedagogiska institutionen 

Att ha nedsatt hörsel eller dövhet påverkar studenter negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med i unervisningen. Det finns också en stor risk för missuppfattningar.

Döva studenter har teckenspråk som sitt första språk, vilket betyder dövhet endast är en funktionsnedsättning i miljöer där personer saknar teckenspråkskunskaper. Funktionshinder uppstår alltså i kommunikationen med människor som använder sig av ett annat språk. För att döva personer ska kunna studera krävs därför tillgång till teckenspråkstolkar.

Studenter med hörselnedsättning/dövhet kan behöva:

• ljudförstärkning. Använd därför alltid mikrofon och hörselslinga där det finns tillgängligt.
• få frågor och kommentarer upprepade under ett undervisningstillfälle.
• sitta vänd mot föreläsaren, tolken, skivtavlan och samtidigt har kontakt med gruppen. Många studenter med hörselnedsättning läser på läpparna, därför mär det viktigt att de ser ansiktet på de som pratar.
• kontakt med läraren innan föreläsningen börjar för att uppmärksamma denna om sina behov.
• på ett tydligt sätt höra vad som antecknas på skrivytor. Läs därför alltid upp det du skriver på tavlan.
• täta och regelbundna raster.
• undertextning eller transribering av filmer och annat kursmaterial som innehåller ljud.
• en lugn arbetsmiljö vid grupparbeten.

Mer information finns på:

Hörselskadades Riksförbund: hrf.se

Sveriges Dövas Riksförbund: sdr.se

En av de mest grundläggande riktlinjerna när det handlar om tillgänglig dokumentation är textens och dokumentets format. Det är därför viktigt att:

• använda en teckenstorlek med minst 12 px i Word och 24 px i PowerPoint. Gärna av typen San serif.
• se till att det är tillräcklig kontrast mellan text och bakgrund. Gärna svart eller SU-blå text på vit bakgrund eller vit text på svart eller SU-blå bakgrund. Vissa färgkombinationer är mycket svårlästa (till exempel blå/röd och röd/grön).

Skärmläsare har inte förmågan identifiera olika teckensnitt, färger eller formaterad text som till exempel fet, kursiv, undertstruken med mera. Det är därför viktigt att inte använd dessa karaktärsformat som det enda sättet att fånga läsarens uppmärksamhet eller förmedla information.

Om du till exempel använder röd text eller fetmarkering för att förstärka att något i din text är extra viktig så kommer de studenter som använder skärmläsare inte veta att den texten är röd eller fet. De missar helt enkelt det och vet inte att det är extra viktigt.

Försäkra dig om att du använder ett tillgängligt alternativ när du vill ge en tydlig visuell indikation. Använd ett utropstecken i slutet av en mening som är extra viktig. Utropstecken och frågetecken får genomslag i intonationen hos en skärmläsare. Det innebär inte att verktyget läser upp ordet "frågetecken", utan att meningen läses med frågeintonation.

I en text som är tillgängligt för alla läsare är det enklare att förstå budskapet. Om en mening är för komplicerad eller för lång får mottagaren inte ut något av den. Du kan göra din text tillgänglig för alla genom att:

• hålla meningarna korta. De bör inte innehålla mer än 20–25 ord.
• stämma av din text mot ett läsbarhetsindex, till exempel Lix

Korrekta rubriker är avgörande när du skapar tillgängligt innehåll. Det gör det möjligt för de studenter som använder skärmläsare att hoppa mellan olika rubriker i ett dokument och på så sätt spara tid.

Använd därför alltid de inbyggda verktygen för rubriksättning i det program som du skriver i. Om du skapar rubrikerna själv genom att ändra teckenstorlek eller fetmarkera text uppfattas det inte som en rubrik av skärmläsaren. Alla populära program som Microsoft Word, PowerPoint och Open Office har stil- och formatalternativ som kan hjälpa dig att skapa en lämplig struktur i dina dokument.

Exempel:

Rubrik 1

Rubrik 2

Rubrik 3

Siffrorna i rubriken hjälper till att strukturera sammanhanget för skärmläsaren och hjälper till exempel synskadade läsare att förstå innehållet, även om de har svårt att se hur dokumentet är uppbyggt.

När det gäller bilder i dokument kan det vara bra att först fråga sig själv vilket syfte bilden har. Har den endast ett estetiskt syfte eller ger den användaren en visuell referens av något i texten? Om du är osäker på vad bilden fyller för funktion – använd den inte! Den kan göra presentationen rörigare och mer svårförståelig för den som har inlärningssvårigheter. Begränsa antalet objekt till maximalt fem stycken per sida och undvik rörliga, animerade bilder helt.

Alternativtext

Om du inte vill att skärmläsaren ska hoppa över bilder måste du lägga till en alternativtext för dem. Du behöver inte lägga till ”bild av” eftersom skärmläsaren redan vet att det är en bild. Var kortfattad, tydlig och beskrivande. Använd inte samma alternativtext för alla bilder, till exempel ”bild som illustrerar texten”. Det är meningslöst och gör det rörigt för studenter som använder skärmläsare.

För mer avancerade bilder kan du lägga till en kort beskrivande alternativtext och sedan även lägga till en förklarande bildtext under bilden. Den är synlig för alla och kan innehålla en tydligare beskrivning.

Informationsgrafik

Informationsgrafik måste alltid ha ett textalternativ. Det är en beskrivning av samma information som ges i informationsgrafiken. Textalternativet bör finnas på sidan direkt efter infografiken.

Se ett exempel på en informationsgrafik med ett textalternativ.

Text i bilder

Enligt internationella riktlinjer för tillgänglighet (WCAG) ska inte text finnas i bilder. Förklara istället bilden med hjälp av text på sidan.

Det är viktigt att dina länkar är beskrivande. Varje länk ska utgöra en beskrivning av det användaren kan förvänta sig att hitta när han eller hon klickar på länken. Undvik att använda ”klicka här” eller ”läs mer”. Skärmläsaren läser upp texten exakt som den står. Om samma länknamn repeteras (tänk dig att du hör ”klicka här, klicka här, klicka här” flera gånger) skapar det bara kaos och förvirring hos användarna. De måste förstå vart länken leder och varför de ska klicka på den. Beskrivande länkar ger användare en kontext. Webbadresser eller URL:er är inte informativa och bör inte användas som beskrivningar. Gör istället texten beskrivande. Att öppna länkar i ett nytt fönster kan vara förvirrande eftersom skärmläsaren kastas in i en ny kontext. Undvik det.

Använd de list- och tabellverktyg som är integrerade i det program du skriver i.

Listor

Korrekt skapade punktlistor informerar studenter som använder skärmläsare om hur många punkter som finns i listan. Korrekt skapade numrerade listor informerar om hur många objekt som finns i den numrerade listan och läser upp siffran vid varje objekt.

Tabeller

Använd listor istället för tabeller när du kan! Tabeller kan göras tillgängliga, men de som använder skärmläsare måste känna till avancerade tangentbordskommandon för att kunna navigera i tabeller och förstå dem.

Om du måste använda tabeller är det viktigt att du använder kolumnrubriker, eftersom de då läses upp på nytt av skärmläsaren varje gång användaren navigerar till en ny cell. På så sätt får användaren sammanhanget för varje cell klart för sig. Tänk på hur uppläsningen kommer att låta för var och en av cellerna när du väljer kolumnrubriker och lägger till information i cellerna.

OBS! Använd aldrig tabeller för att skapa en visuell layout.

Text: Stefan Karlsson, IKT-pedagog

Att undervisa online har blivit ett vanligt inslag i en universitetslärares vardag och många studenter uppskattar den nya formen av digital undervisning. Men att undervisa online kan många gånger upplevas som en svår uppgift om man inte är van och det kan då vara lätt att glömma bort tillgängligheten. Här är tio konkreta tips som gör din undervisning mer tillgänglig i E-mötestjänsten Zoom.

För att alla funktioner som vi tipsar om ska fungera som beskrivet behöver du först se till att du har den senaste versionen av Zoom

1. Individuella tillgänglighetsinställningar

Det kan vara bra att informera studenterna om att det finns möjlighet att göra individuella tillgänglighetsinställningar som att till exempel ändra storlek på chattmeddelanden och eventuell undertext i Zoom-klienten.

En skärmbild av tillgänglighetsinställningar i Zoom

2. Ljudmiljö

Minska störande bakgrundsljud genom att stänga av alla deltagares mikrofoner och uppmana dem att endast sätta på dem när de ska säga något. Var även noga med att minimera eventuella bakgrundsljud från till exempel fläktar eller öppna fönster från din egen uppkoppling. Att använda en extern mikrofon eller ett head-set ger även vanligtvis en bättre ljudbild för deltagarna.

3. Belysning

Se till att du sitter i en jämn och bra belysning så att ditt ansikte syns tydligt. Då blir det enklare att avläsa dina läppar. Starka ljuskällor eller fönster bakom dig gör ofta att ditt ansikte blir mörkt.

4. Zoom Ratio

Om du tycker att en text eller presentation som delas i Zoom är för liten kan du enkelt förstora det som delas genom att använda Zoom Ratio. Det gör du enkelt genom att klicka på "View options" som visas i skärmens överkant, när någon skärmdelar, och välj önskad storlek under "Zoom Ratio".

5. Fokusera valfri person i bild (pin)

Du kan välja vem du vill se i stor bild under mötet (t.ex. teckenspråkstolk). Ställ muspekaren över den person som du vill fokusera i helskärm och välj “Pin Video” under de tre punkterna i övre högra hörnet av bilden. Om du är Co-host kan du fokusera flera personer samtidigt vilket gör det till en bra funktion för de som vill fokusera på t.ex. två olika teckenspråkstolkar. När du vill ta bort fokus på personen väljer du “Unpin video”, antingen under de tre punkterna eller i bildens övre vänstra hörn.

6. Flytta personbilder på skärmen

Om du vill ändra ordning på personerna som visas på din skärm i "gallery view", så kan du göra det genom att dra och släppa dem där du vill ha dem. Detta påverkar inte någon annan deltagares ordning på skärmen.

7. Spara chatten

Om chatten har använts som anteckningsyta under lektionen så är det enkelt att spara en textfil med hela chatten efter mötet. Det kan vara bra för att komma ihåg vad som kommenterades eller för att spara ev. länkar och filer som publicerats där. För att spara alla chattmeddelanden klickar du på de tre punkterna längst ner till höger i chatten och väljer "Save chat".

8. Spela in presentation med teckenspråkstolk i Zoom

Att spela in ett möte med teckenspråkstolk direkt i Zoom har visat sig vara mindre lyckat, eftersom bilden på teckenspråkstolken blir alldeles för liten på själva inspelningen. Vi rekommenderar därför att använda skärminspelning, till exempel via videotjänsten, för att spela in en lektion som tolkas av teckenspråkstolk.

Se instruktionsfilm nedan.

9. Tangentbordsnavigering

Genom att använda följande kortkommandon kan du navigera med hjälp av tangentbordet i Zoom.

• Ctrl+Alt+Shift - visa zooms kontrollpanel
• Alt+A - stäng av och på mikrofonen
• Alt+S - visa meny för skärmdelning
• Alt+T - pausa eller återuppta skärmdelning
• Alt+R - starta inspelning
• Alt+P - pausa eller återuppta inspelning
• Alt+F - lämna eller öppna helskärmsläge
• Alt+H - visa eller dölj chattfönster
• Alt+U - visa eller dölj deltagarförteckning
• Alt+Y - räcka upp eller ta ner hand
• Shift+Tab - navigera mellan meddelanden i chattfönstret

10. Använd skrivtolk

I Zoom finns en integrerad funktion för att skrivtolka lektionen. Det är dock en inställning som behöver aktiveras i ditt Zoom-konto:

• Logga in på ditt Zoom-konto på stockholmuniversity.zoom.us/
• Klicka på Settings i menyn till vänster.
• Välj fliken Meeting och sedan In Meeting (Advanced)
• Scrolla ner och aktivera Closed captioning.

Om du vill använda skrivtolkning behöver den som är host i mötet aktivera funktionen och utse en person som ska skrivtolka.

• Öppna huvudmenyn i nederkant genom att röra på muspekaren och klicka på Closed Caption.
• Välj Assign a participant to type eller I will type om det är du själv som ska skrivtolka.

Om det finns någon som skrivtolkar på mötet eller lektionen behöver du själv slå på skrivtolkningen för att ta del av den.

• Öppna huvudmenyn i nederkant genom att röra på muspekaren och klicka på Closed Caption.
• Klicka på Show Subtitle (visa undertextning).
• Om du vill att texten ska vara större kan du klicka på Subtitle Settings (undertextningsinställningar) för att justera storleken på texten. När du klickat på Subtitle Settings får du upp ett fönster där du kan justera storleken på texten genom att dra den blå punkten till den storlek du önskar. Om det inte fungerar att dra den blå punkten kan du istället klicka på linjen, så kommer punkten att flytta sig till den storlek du klickar.

Här hittar fler bra tips som gör dina Zoom-möten mer tillgängliga.

Text: Stefan Karlsson, IKT-pedagog

För att kunna tillhandahålla skrivtolkning i Zoom behöver den som är ”host” för mötet först aktivera undertexter (eng. closed captions) i sina inställningar på sin webb.

Så här gör du:

• Logga in på Zooms webb (zoom.us)
• Klicka på ”Settings” i menyn till vänster, sedan på ”In Meeting (Advanced)”.
• Se till att ”Closed captions” är aktiverat (illustrerat nedan).

Skärmklipp från inställningar i Zoom som visar att skrivtolkning är aktiverat

• Väl inne i påbörjat Zoom-möte behöver man som ”host” tilldela skrivtolken Closed captions-funktionen. Detta gör man genom att gå in på ”Participants” i menyraden längst ner, sedan klicka ”More” bredvid tolkens namn, och ”Assign to type Closed Captions”.

Skärmklipp från inställningar i Zoom

• Nu kan tolken spegla sin skrivtolkning i Zoom-konferensen. För att visa tolkningen klickar du på CC i menyn längst ner, och väljer ”show subtitle”.

Skärmklipp från inställningar i Zoom

För ytterligare instruktioner se denna videoguide: https://support.zoom.us/hc/en-us/articles/207279736-Getting-started-with-closed-captioning

På digitala plattformar, som till exempel Zoom, är det normalt att den teckenspråkiga studenten "pinnar" tolkens ruta i speaker view för att få en behaglig storlek på tolken. Det innebär att studenten endast ser tolken och därmed inte har möjlighet att se vem som pratar, vem som begär ordet eller själv begära ordet.

Vi rekommenderar därför att läraren/föreläsaren (värd):

• Tystar allas mikrofoner i början av mötet.
• Gör alla tolkar och tolkanvändande studenter till co-hosts. Då kan de pinna fler personer samtidigt.
• Ber deltagarna att använda funktionen “Raise hand” och därefter fördelar ordet (med namn).
• Ber den som har blivit tilldelad ordet att inleda med sitt namn, så att tolken kan vidarebefordra den informationen.

Det som också är bra att tänka på är:

• Att om du som lärare använder någon sorts säkerhetsnivå för vilka som kan komma in i Zoom-mötet, till exempel "only authenticated users can join", så behöver tolksamordningen få besked om det innan så tolksektionen kan säkerställa att bokade tolkar har access.
• Du som lärare behöver använda headset eller annan extern mikrofon. Det ger en enorm kvalitetshöjning av ljudet, vilket är av stor vikt för tolkarna. Det är så att bra ljud, även om det är viktigt för alla deltagare, är en förutsättning för att tolkarna ska kunna hjälpa din institution att inkludera studenter som använder tolk.
• Försöker att undervisa "som vanligt", i samma talhastighet och med bibehållna raster.
• Tolkning mellan två språk innebär alltid en viss fördröjning i tid. När du ger ordet till den student som använder tolk tar det därför lite längre tid innan talet från tolken börjar. Det gäller i synnerhet vid tolkning av distansundervisning.
• Om du använder dig av break-out rooms, se till att tolken eller tolkarna hamnar i samma rum som studenten.
• Meddela tolksamordningen. E-post: tolksamordning@su.se, om du planerar att använda förinspelade föreläsningar i din undervisning då de kan komma att behöva teckenspråkstolkas i förväg. Tänk också på att om möjligt göra din inspelning med plats i bild för en tolk som ska klippas in i efterhand.

En skämbild från Zoom med delad presentation och teckenspråkstolk

När funktionen "Share screen" används, gör det att studenten behöver ha två "fönster" öppna samtidigt; ett med den delade skärmen och ett med tolken.

Därför rekommenderar vi följande:

• Att du vid presentationer, som PowerPoints, håller texten mycket kortfattad.
• Att du markerar det man pratar om (gärna med en annan färg), alternativ håller kvar muspekaren så att student både hinner se tolkens översättning och den omnämnda informationen på presentationen.
• Att du låter deltagarna läsa informationen på presentationen under en kort stunds tystnad, särskilt om det är ett längre stycke.
• Att du inte visar saker i sin egen kamera eftersom studenten inte har möjlighet att se dig, tolk och den delade skärmen samtidigt.

Det är önskvärt att föreläsare (värd) öppnar mötet några minuter innan så att tolkarna har möjlighet att anpassa sina inställningar innan undervisningen börjar.

Utsedd ansvarig tolk tar kontakt med dig som lärare för eventuella utbildningsspecifika frågor och anpassningar.

Har du frågor eller funderingar, hör gärna av dig till den huvudtolk (kontaktperson mellan dig och de tolkar som är aktuella på din kurs) som är utsedd av oss.

Text: Tolksamordningen