En fungerande kommunikation mellan doktorand och handledare är viktig för att båda parter ska uppleva handlednings-processen så bra som möjligt. Online eller inte, här finner du nio konkreta tips och råd om hur du uppnår en god handledning.

1. Handledning online

Handledning på alla nivåer kan vid behov ske via e-mötestjänster som till exempel Zoom eller Skype. Det kan ske asynkront och synkront. Det är viktigt att etablera kontakt tidigt, det gör du bäst genom video eller fysiska möten eftersom det underlättar kommunikationen bland annat vad gäller återkoppling.

2. Handledning i grupp

Handledning kan med fördel ske i grupp då studenter lär från inte bara sina egna misstag och otydligheter utan också från varandras. Dessutom kan de ställa frågor till varandra och hitta svar på en nivå som ibland är lättare för studenter att ta till sig.

3. Tydliggör förväntningar

Inled handledningen med att tala om förväntningar på varandra, detta underlättar kommunikationen och motverkar risk för missuppfattningar eller irritation över ouppfyllda förväntningar. Fråga studenten om tidigare handledningserfarenheter och om områden studenten särskilt tror sig behöva stöd i.

4. Bearbeta information

Om du ska kunna handleda bra behöver du förstå vad din student inte förstår eller missförstår. Då måste du a) låta din student prata tillräckligt mycket b) ställa (öppna) frågor som möjliggör för din student att resonera. Naturligtvis behöver du också förklara en hel del saker — men glöm inte att det är studentens bearbetning av information som leder till lärande.

5. Vårda relationen

Olika studenter har olika behov vad gäller att etablera ett gott samarbetsklimat och en god relation. Tänk på att också visa att du bryr dig om hur studenten mår och känner i relation till sitt uppsats/projekt-arbete.

6. Halvtidsavstämning

Planera ett tillfälle ungefär halvvägs in i processen och ta reda på om den handledning studenten får lever upp till de behov studenten har av handledning, det vill säga prata om handledningen.

7. Bedömningskriterier

Säkerställ att du har förstått bedömningskriterierna för uppsatsarbetet, så att studenten inte i efterhand upptäcker att du har en annan syn på vad som är tillräcklig/god kvalitet än vad examinatorn har. Bra att ha regelbunden kontakt och diskussion med examinator och andra handledare på institutionen i ett handledarkollegium.

8. "Återkopplingsstege" för balanserad återkoppling

Återkoppling är inte alltid lätt. Här är en struktur som underlättar att ge balanserad återkoppling:

Klargör: Ställ klargörande frågor som hjälper studenten reda ut sådant som är otydligt så att du är säker på att du förstår vad studenten vill säga. Undvik att ställa frågor som är illa dold kritik.

Värdera: Uttryck vad du tycker är bra i studentens arbete, till exempel vad gäller studentens ansträngning, försök, idéer, sätt att lösa olika problem och så vidare. Försök att inte ge "bra, men"-råd eller snabbt ta dig förbi det som är bra för att gå till kritiken.

Bekymmer: Tala om det som bekymrar dig i studentens arbete och som du blir osäker på om det fungerar. Undvik absoluta uttalanden som ”Vad som är fel är…” använd istället kvalitetshöjande uttryck ”Jag undrar om…”, ”Det verkar som…”. Undvik att kritisera textens karaktär, och framför allt undvik att kritisera personen (det är stor risk att studenten vill ta åt sig personligt ändå om hen är oerfaren när det gäller att ta emot kritik). Fokusera på idéer, resultat och specifika delar.

Föreslå: Erbjud förslag till förbättring. Detta steg kan varvas med punkt 3. Tala om vad som bekymrar dig och vad du skulle föreslå för olika alternativa vägar framåt.
Denna "Återkopplingsstege" kan du använda i många sammanhang vid allt ifrån att ge återkoppling på inlämningsuppgifter, student- och doktorandtexter samt granskning av artiklar åt tidskrifter.

9. Ta hjälp av kollegor —  utvecklas tillsammans!

Ett sätt att utveckla ditt handledarskap är att du identifierar en eller några kollegor som också handleder, och att ni tillsammans träffas och delar med- och motgångar, problem och möjligheter.

Text: Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik

SciPro är ett digitalt system för avhandlingsstöd som används vid Institutionen för dator- och systemvetenskap (DSV), SU. Programmet hanterar administrativa aspekter av avhandlingsprocessen automatiskt. Det ger dig som handledare mer tid till feedback och formativ bedömning av studenternas arbete.

Systemet kan också hjälpa till att para ihop studenter med handledare baserat på forskningsintressen som anges i studenternas forskningsförslag. Handledarna väljer en forskningsidé som studenterna har föreslagit, eller vice versa, och en instrumentpanel för avhandlingsprojektet skapas i SciPro. Genom instrumentpanelen kan de kommunicera, dela resurser och genomföra aktiviteter som krävs inom avhandlingskursen. Denna miljö säkerställer en smidig forskningsprocess för både studenter och handledare. Den gör det möjligt att få tillgång till handledar- och studentinformation, hänvisa till och dela lärresurser som videor och bilder, boka seminarier, använda diskussionsforum för kollegor och handledare, hantera milstolparna i avhandlingsprocessen etcetera.

Systemets bakgrund

DSV utbildar i genomsnitt hundratals studenter per akademisk termin. Ungefär två tredjedelar av studenterna når kandidatexamen och resten magisterexamen. Dessa studenter interagerar med ungefär femtio handledare, som alla arbetar med olika forskningsämnen. Ett antal initiativ togs för att öka avhandlingarnas kvalitet och slutförandegrad. Dessa involverar organisatoriska förändringar samt implementering av ett IKT-stödsystem som byggts specifikt för detta ändamål. SciPro löser följande problem:

• Studenterna ägnar mycket tid till att hitta en handledare, vilket resulterar i förseningar i att komma igång med examensarbetet.
• Handledare tillbringar större delen av sin handledningstid till att arbeta med administrativa frågor, vilket begränsar möjligheterna att ge mer detaljerad feedback och för att vara mentorer i själva forskningsarbetet.
• Det är svårt att kontrollera avhandlingarnas kvalitet på grund av komplexiteten i samarbetet mellan handledare, granskare, kurskamrater och opponenter.
• För studenter kan kommunikationen med handledare vara svår. Handledningstiden är inte planerad i förväg och studenter måste kontakta sina handledare personligen för att kontrollera deras tillgänglighet och ordna ett möte.
• Handledningen saknar transparens, och om det uppstår problem kan eleverna bli isolerade och osäkra på nästa steg i processen.
• Att planera för en disputation är svårt eftersom den involverar många administrativa aspekter som att reservera en plats, registrera deltagare och opponenter, skicka in avhandlingen och kontrollera den för plagiering, samt att hålla reda på deltagarnas och opponenternas deltagande.
• Det är svårt att hålla ordning på de resurser som använts eller diskuterats under uppsatsperioden, samt att hantera och ge feedback för avhandlingar i olika skeden av processen.
• Det kan vara utmanande att hitta relevant information för att stödja avhandlingar, inklusive allmän eller specialiserad litteratur, avhandlingsmallar etcetera.
• När det gäller distansprogram ligger ansvaret för att lösa de flesta av dessa frågor på handledaren, vilket tar bort mycket kvalitetstid från handledningsprocessen.
• Dessutom, om handledare behöver kommunicera med en grupp studenter samtidigit, kan de göra det med hjälp av gruppkommunikationsfunktionen (till exempel för att skicka resurser och forskningsmetoder till alla "VT25"-studenterna).

Läs mer

Karunaratne, T. (2018). Blended Supervision for Thesis Projects in Higher Education: A Case Study. Electronic Journal of e-Learning, 16(2), 79-90

Karunaratne, T., Hansson, H., & Aghaee, N. (2019). The effect of multiple change processes on quality and completion rate of theses: a longitudinal study. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 26(2), 184-201.

Table - Blended Supervision with SciPro (43 Kb)