Den enkät som nyligen gick ut till lärare och studenter vid Stockholms universitet om vårens undervisning online är nu stängd. Totalt svarade 3937 studenter och 637 lärare på enkäten. Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) kommer att bearbeta enkäten under augusti och därefter skicka ut rapporter till alla institutioner där fler än tio lärare och tio studenter svarade på enkäten.

Stora utmaningar för studenterna

En första genomlysning av studentenkäten visar att undervisningen online har inneburit stora utmaningar för studenterna. Detta framkommer då 50 procent av studenterna anser att det är lättare att följa sin studieplanering när undervisningen är förlagd till campus än när den är förlagd online.

Trots att 92 procent av studenterna kände sig bekväma med att använda den digitala tekniken som behövdes för studierna fanns det flera faktorer som försvårade deltagandet. Den viktigaste faktorn har att göra med bristen på social kontakt med kursare och lärare, som 63 procent av studenterna i enkäten upplevde. Andra försvårande omständigheter var distraherande faktorer i den fysiska närmiljön (45 procent), bristfälliga möjligheter till god ergonomi (28 procent) och hälso- eller studierelaterad stress (26 procent).

Sjunkande motivation

Enkäten visar att undervisningen online medförde en sjunkande motivation för studierna hos studenterna. Vid kursstart hade 89 procent av studenterna en hög motivation att gå kursen, vilket sjönk till 76 procent under kursens gång för att sedan minska till 68 procent i slutet av kursen. Motivationen kan hänga ihop med fler olika faktorer som framkommer som utmanande.

Behov av mer engagerande läraktiviteter

En sådan faktor är de läraktiviteter som studenterna inom ramen för kursen har fått engagera sig i. De vanligaste läraktiviteterna som studenterna genomgått är schemalagd online-undervisning (82 procent) i kombination med läsning av kurslitteratur (84 procent) och självstudier (77 procent). När studenterna bedömer värdet av dessa aktiviteter för sitt lärande och engagemang finns tydliga skillnader: 70 procent anser att den schemalagda online-undervisningen är värdefull, 70 procent värdesätter läsning av kurslitteratur och 56 procent anser att självstudier är värdefulla för lärandet.

Av studenterna angav 42 procent att de arbetade i grupp kring uppgifter som planerats av läraren och 28 procent av studenterna arbetade i grupp även utanför kursen. Totalt angav 75 procent av studenterna att de kände sig lika intellektuellt engagerade i undervisningen online jämfört med campusundervisningen.

─ Vi vet inte ännu eftersom vi behöver göra djupare analyser, men kanske kan andelen studenter som upplevde att läraktiviteterna inte ledde till lärande och som inte kände sig intellektuellt engagerade i undervisningsaktiviteterna, förklaras genom avsaknaden av kontakt med kursare och lärare. Tidigare högskolepedagogiska studier har visat att just bearbetning av kursinnehållet tillsammans med kursare är något som underlättar studenters lärande. Det är därför viktigt att hjälpa studenter skapa situationer där de kan arbeta i grupp även utanför det formella undervisningssammanhanget, säger Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik och föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning. Det är Klara Bolander Laksov som är ansvarig för enkäten.

Nya examinationsformer ställer större krav på kommunikation och förberedelse

Många kurser var på grund av de nya direktiven om att förlägga undervisningen online också tvunga att ändra sina examinationsformer. Det ledde till att många studenter fick uppleva nya, obekanta examinationsformer som de inte var förberedda för. 29 procent av studenterna angav att de hade ringa eller ingen tidigare erfarenhet av den examinationsform de fick vara med om. Ändå ansåg majoriteten av studenterna (85 procent) att examinationen fungerade någorlunda väl och att de visste vad som förväntades av dem, hur den skulle genomföras, och tyckte att den gav dem en chans att visa vad de lärt sig under kursen samt var rättvis. Men 13─15 procent av studenterna svarade nekande på dessa frågor och 27 procent av studenterna tyckte inte heller att deras lärare hade en god uppfattning om hur väl de förstod kursinnehållet under kursens gång.

En del studenter är mer bekväma med undervisning online

En viktig fråga som många har ställt sig är hur undervisningen online påverkar studenterna när det gäller i vilken grad de känner sig bekväma med undervisningen. Enkäten visar att ungefär en tredjedel (36 procent) av studenterna kände sig lika bekväma i online-undervisning via e-mötestjänsten Zoom som vid undervisning på campus. En tredjedel studenter kände sig dock mindre bekväma (32 procent) medan något färre än en tredjedel kände sig mer bekväma och upplevde en bättre helhetsupplevelse med online-formatet (28 procent). Detta mönster gällde också för arbete och interaktion med lärare och kursare via lärplattformen, som för de flesta var Athena.

─ Det ska bli spännande att analysera de här siffrorna i relation till ålder, studieerfarenhet och andra bakgrundsfaktorer som säkert spelar roll, men också i fråga om vilka läraktiviteter som användes. Kanske uppskattar olika grupper olika slags kursdesign online precis som när undervisningen sker på campus, säger Bolander Laksov.

Ökad arbetsbelastning och helt ny erfarenhet för många lärare

Lärarenkäten visar att för de allra flesta lärarna innebar flytten av den fysiska undervisningen till undervisning online en ökad arbetsbelastning. På mycket kort tid var lärarna tvungna att ändra sina kurser både när det gällde formatet och examinationen. En majoritet av lärarna (69 procent) säger sig ha lagt ner mer tid på undervisningen är de brukar göra. Dessutom svarade en stor del av lärarna att de aldrig tidigare har undervisat online (53 procent).

Lärplattformen används främst till formella aktiviteter

De flesta av lärarna som svarade på enkäten använder Athena (85 procent), och då i huvudsak till formell kommunikation (95 procent) mellan lärare och studenter som instruktioner och förklaringar kring inlämningsuppgifter. I övrigt använde lärarna Athena till att dela länkar och material (89 procent), samt för studenterna att lämna in uppgifter (84 procent). 70 procent av lärarna använde också lärplattformen för återkoppling till studenter, 36 procent till olika diskussionsforum och 20 procent till informell kommunikation mellan lärare och studenter och mellan studenter.

─ Med tanke på att många studenter i studentenkäten påpekade att de saknade den studiesociala kontakten är det kanske inte förvånande att bara 20 procent av lärarna säger sig använda lärplattformen för informell kommunikation mellan studenter och studenter och lärare, säger Bolander Laksov.

Examinationen förändrades drastiskt

Eftersom examinationen inte kunde ske på campus behövde väldigt många kurser examineras annorlunda, i de flesta fall genom hemtenta. 50 procent av lärarna angav att examinationen var något eller väldigt olik den som hade planerats för campus-undervisningen. Från att 21 procent av lärarna ursprungligen hade planerat för hemtenta, var det 53 procent som nu istället genomförde examinationen som hemtenta och från att 24 procent av lärarna hade planerat för uppsats eller projektarbeten var det nu 41 procent som genomförde examinationen på detta sätt. Många lärare använde också kombinationer av olika examinationsformer som obligatoriska moment (56 procent), krav på deltagande (46 procent) och muntliga prov (21 procent). Salstentor gick av naturliga skäl ner från 15 procent som planerat för övervakad salstenta, till 8 procent som genomförde motsvarande i hemmet via Zoom. Förhållandevis få använde sig av duggor och ”quizzar” (11 procent) för att studenterna kontinuerligt skulle veta hur de låg till kunskapsmässigt.

─ Genom en utökning av ”quizzar” eller andra återkopplingsaktiviteter där lärarna kan följa hur väl studenterna har förstått innehållet, skulle kanske fler studenter uppleva att lärarna har koll på om de har förstått eller inte och då kunna stödja deras lärande ännu bättre, säger Bolander Laksov.

Student─lärarinteraktionen är lägre online

Tillfälle för interaktion mellan student och lärare fanns i huvudsak i början och slutet av föreläsningar och seminarier (92 procent), genom virtuella drop-in tider (49 procent), via anslagstavlor och diskussionsforum (67 procent), genom återkoppling på uppgifter (81 procent) och till viss grad via enskilda möten (38 procent). Lärarna som svarade på enkäten ansåg dock att studenterna utnyttjade tillfällen till student─lärarinteraktion mindre när undervisningen genomfördes online (49 procent) än när den sker på campus (61 procent). Lärarna bedömer också att studenterna i lägre grad deltog aktivt i diskussioner under kursen i online-formatet (29 procent) än de gör i det fysiska mötet på campus (71 procent).

─ Eftersom student─lärarinteraktionen har visat sig vara en central del som bidrar till studenternas motivation och lärande i högskolepedagogisk forskning ställde vi frågor om det i enkäten. Det är viktigt att se till att erbjuda, men också uppmuntra studenter att använda, tillfällen för interaktion för att räta ut frågetecken. Personligen tror jag att det är en av de faktorer som både lärare och studenter saknar när undervisningen sker på distans. Jag tänker att det är detta simultana möten i Zoom borde användas till snarare än bara envägskommunikation, säger Bolander Laksov.

I framtiden kommer lärare att använda mer digitala moment i undervisningen

När terminen var slut menar 80 procent av lärarna att de helt eller delvis känner sig bekväma med att undervisa online. Ändå anger 58 procent av lärarna att de mer eller mindre skulle föredra att inte behöva undervisa den kurs de undervisat under våren online i framtiden. En stor majoritet av lärarna (77 procent) menar dock att de kommer att använda digitala verktyg i sin undervisning i framtida undervisning. Många pekar däremot på bristen på tid som behövs för att utveckla undervisningen (51 procent), brister i den egna digitala kompetensen (21 procent) och brister i tillgängliga resurser som till exempel olika digitala programvaror men också hårdvara som dator, mikrofon och videoutrustning (15 procent).

─ En positiv konsekvens av övergången till undervisning online är att en så stor andel som 67 procent av lärarna uppger att de har diskuterat frågor som rör undervisning med sina kollegor än de gjort tidigare, säger Bolander Laksov. Bolander Laksov betonar att det är glädjande då högskolepedagogisk forskning tydligt pekar mot att kollegiala diskussioner om undervisning är en kvalitetshöjande faktor av utbildningen.

Centrum för universitetslärarutbildning planerar att senare i höst genomföra och presentera en fördjupad rapport om studenters och lärares upplevelser av övergången från campus undervisning till undervisning online.