Lärarkonferens2016

Tips och inspiration vid Lärarkonferensen

Sätt dig in i studenternas situation, hitta din egen form för undervisning och dela erfarenheter med andra. Det var några råd som gavs vid universitetets lärarkonferens.

Torgny Roxå var huvudtalare vid konferensen. Foto: Niklas Björling
Torgny Roxå var huvudtalare vid konferensen. Foto: Niklas Björling

Den 18 februari arrangerades lärarkonferens för medarbetare vid Stockholms universitet i regi av Centrum för universitetslärarutbildningen (CeUL). Runt 350 personer deltog i heldagsevenemanget i Aula Magna och Geovetenskapens hus. Efter att rektor hälsat välkommen var det dags för huvudtalaren Torgny Roxå som är forskare och konsult i högskolepedagogik vid bland annat Lunds universitet. Hans föredrag fokuserade på hur kollegiala grupper i akademin förhåller sig till sina medarbetare och till undervisningen. Torgnys studier av undervisning har främst inriktats på hur lärare interagerar och stöttar varandra på gruppnivå. En observation är att det ofta saknas diskussion kring hur den enskilda läraren undervisar.
– Vi måste våga bry oss om hur kolleger undervisar, sade Torgny.

För att skapa kreativa undervisningsmiljöer krävs det, enligt honom, kraftfull intern kommunikation för att föra vidare gemensamma värderingar. Barriärbrytande mål är även ett recept för framgång. Forskningen visar dessutom att det blir positiva spiraler om lärare arbetar tillsammans och gemensamt driver på utvecklingen. Han varnade för att undervisning ofta blir undanskuffad; en duktig forskare behöver inte per automatik vara en bra lärare.
– Det får heller inte vara så att universitetspedagogisk utveckling enbart ses som utvecklande för individen. Pedagogisk utveckling driver hela lärargruppen framåt!

Råd från pedagogiska pristagare

Under dagen gavs ett stort antal seminarier och workshops inom områden som exempelvis interaktivt lärande, akademisk litteracitet, tandemundervisning och ”flipped class room”. Vid lunchen fanns dessutom möjlighet att ta del av korta presentationer, posters och information från olika stödfunktioner vid universitetet.

Foto: Niklas Björling
Deltagarna i paneldiskussionen om hur en bra lärare ska vara. Foto: Niklas Björling

Några av de senaste årens pedagogiska pristagare vid universitetet deltog i en paneldiskussion om vad som ”gör en bra lärare”. Clas Hättestrand vid Institutionen för naturgeografi berättade om hur han var skräckslagen när han började undervisa men hur han övervunnit rädslan.
– Jag är beroende av respons från studenter och att få engagemang. Jag försöker också att tänka mig in i studenternas situation och möta dem på rätt plan och förklara vad det enskilda momentet har för syfte inom kursen eller programmet.

Även Jessika van der Sluijs, lärare och nu prodekan vid Juridiska institutionen, fasade inför att undervisa i början. Efter en tid upptäckte hon att problemet var hur hon undervisade. Hon var inte bekväm med den traditionella formen med en lång föreläsning följd av frågestund. Jessika lade om undervisningen helt så den blev inriktad på ”case”, men med samma material.
– Då började det hända saker och jag blev i mitt esse! Undervisning är väldigt knuten till personlighet. Nu vill jag hjälpa kolleger att hitta sin grej, säger Jessika.
Mårten Edenroth, även han vid Juridiska institutionen, har också haft problem med formerna för undervisningen.
– Jag har svårt för envägskommunikation och vill hitta former för att nå ut till studenterna. Det sker till exempel genom att jag rör mig i salen och skapar konversation.

Pedagogisk vinnarskalle

Enligt Mårten måste man som lärare jobba fram en egen modell för undervisning och förfina den.
– Det måste även finnas en personlig strävan att bli bättre, en tävlingsinstinkt. Jag ser alltid förbättringspotential. Undervisningen får inte bli slentrianmässig.
Jessika var inne på samma spår:
– Jag är en pedagogisk vinnarskalle och ger mig inte!

Mårten talade om vikten av ett personligt engagemang, som att småprata med studenterna innan och efter föreläsningen. Då kan man fånga upp var de befinner sig begreppsmässigt och förhoppningsvis även överföra det egna engagemanget till dem.
Clas intygade att engagemang är centralt, både för honom och för studenterna.
– Engagemang för mig innebär att visa sitt eget engagemang och sin passion för ämnet, men lika viktigt är att sätta sig i studenternas situation.
I diskussioner om hur nära lärare ska komma studenterna berättade Per Förnegård vid Romanska och klassiska institutionen att han försöker att vara social utan att vara privat. Han framför tydliga krav till studenterna utan att vara otrevlig. Han tipsade även om ett annat knep:
– Jag ger mig själv i uppgift att senast till tredje gången vi ses lära mig alla studenters namn. Det ger bra resultat och studenterna blir glada över att bli uppmärksammade.

Strategiskt arbete

En annan paneldiskussion ägnades åt att jobba strategiskt med pedagogisk utveckling. Steffen Holzkämper berättade hur Institutionen för naturgeografi försöker att dra nytta av att ha lärare med bakgrund från många lärosäten i olika länder. Kunskapen som finns inom lärarlagen sprids via bland annat institutionens ämneskollegier. Andra metoder är att använda lärare som är yrkesaktiva utanför universitetet och av auskultation, att lärare är med vid undervisningen för att se hur kolleger undervisar.
Institutionen för data- och systemvetenskap är en stor institution och har mindre grupper av lärare där de kan utveckla nya lärandeformer. Institutionen har även haft workshops och gått igenom examensmål och jämfört med lärandemål. Enligt ställföreträdande prefekt Åsa Smedberg gav det också att lärarna enklare kunde se helheten och inte enbart sin egen kurs, något som institutionen arbetar vidare med. Dessutom har man utvecklat webbportaler för att ge studenter stöd i uppsatsskrivandet.

Parundervisning hos kriminologer

Kalle Tryggvesson tipsade om parundervisningen vid Kriminologiska institutionen där en doktorand och en mer erfaren lärare delar på ansvaret för kursen. Institutionen har även så kallade basgrupper där studenter får uppgifter de ska göra i grupp innan seminarierna. Fanny Ambjörnsson berättade om hur genusvetenskapen arbetar med tutorgrupper där bland annat vetenskaplighet diskuteras. Studenterna får en tutor som följer dem första terminen och ger uppgifter inför träffarna i tutorgrupperna.
Klara Bolander Laksov, föreståndare för CeUL, sammanfattade diskussionen genom att betona behovet av arenor för diskussion om undervisning, värdet av kollegialitet och att ha en gemensam strävan.
– Ledarskapet är även viktigt. Ledningen måste synliggöra värdet av den pedagogiska insatsen. Det gäller att motivera att pedagogisk utveckling är bra för såväl den enskilde medarbetaren som för lärarlaget och hela institutionen.

Se huvudtalare Torgny Roxå tala om Microcultures in the meso level of higher education organisations.

Se även rektors filmade blogginlägg från konferensen.

Text: Per Larsson

Bokmärk och dela Tipsa
Torgny251

Torgny Roxå, FD och konsult i högskolepedagogik vid Lunds tekniska Högskola, kommer utifrån sin avhandling  Microcultures in the meso level of higher education organisations – the Commons, the Club, the Market and the Square, att prata om olika sätt som kollegiala grupper i akademin förhåller sig till sina medarbetare och den undervisande uppgift man har att lösa.

Torgny Roxå på youtube om Developing a teaching culture thourgh the practice of research.

På programmet bland annat:

  • Kollegial pedagogisk utveckling
  • Pedagogisk skicklighet/innovation
  • Tecnology Enhanced Learning/Digital kompetens
  • Strategisk pedagogisk utveckling
  • Akademisk litteracitet
  • Tillgänglig undervisning