Stockholm university
Denna sida på svenska

Maria OlsonProfessor

About me

I am a professor of subject didactics at the Department of Teaching and Learning. In 2008, I defended my doctoral thesis in Pedagogical work 2008 at Linköping University with the title From nation builder to global market nomad: on citizenship in Swedish education policy during the 1990s. The dissertation highlights various citizen ideals (political, economic and cultural) - and their shifts over time - that prevailed in Swedish education policy and rhetoric from the end of World War II until the turn of the millennium 2000, based on contemporary basic ideas about democracy and democratic citizenship.

My main areas of interest are education policy, education theory and educational philosophy, in a national and a supranational (EU) perspective. I am generally interested in issues concerning the relationship between education, democracy and citizenship, based on different theoretically oriented approaches, in relation to different (types of) subject teaching contexts in school and education, inside and outside the school system.

My subject didactic focus is currently the school's social science subjects, especially the school subjects social studies and religious education, related to issues of politics and democracy, linked to subject-specific understanding, awareness and orientation in society.

Research projects

Existential aspects of teaching – religious studies and psychology

Religious studies and psychology are school subjects connected to identity and worldview issues, which can be experienced as "close to life". We investigate how teaching can be designed so that teachers can offer students increased opportunities in learning the subject with integrity.

Eld

Publications

A selection from Stockholm University publication database

  • Agens och existens i ämnesundervisningen: medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap

    2022. Ann-Sofie Jägerskog, Thérèse Halvarson Britton, Maria Olson. Nordidactica (4), 1-26

    Article

    The purpose of the article is twofold. Firstly, the ambition is to argue on a theoretical basis, with exemplification in three school subjects in Sweden - religious education, psychology and social studies, for a widening of the understanding of the citizenship education assignment of schools and subject teaching and the point in doing so. Secondly, the ambition is to show what this can mean specifically in relation to the subject teaching of these three school subjects in Swedish primary school and in upper secondary school. The starting point in the argumentation is taken from Hannah Arendt's thoughts on education, man and existence (2004, 1958/2013). The argument leads to the notion that the citizen-forming task of subject teaching not only needs to include agency dimensions - students' 'doing', their opportunities for action and readiness for action in society and in the world - but also existential dimensions - students' 'being in society and the world', their opportunities to grow as unique people in the meeting with subject teaching. As agency dimensions seem to be more elaborated in current subject didactic research than existential dimensions, the ambition in the article is to elaborate in an in-depth manner how existential dimensions can be depicted and the importance of them

    Read more about Agens och existens i ämnesundervisningen

  • Demokratilärande på vetenskaplig grund

    2022. Pontus Wallin, Maria Olson, Mikael Persson.

    Other

    Demokratiuppdraget är något av en paradgren för den svenska skolan. I den internationella kunskapsmätningen ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) presterar svenska elever i topp. För att behålla den positionen gäller det att lärare ges rätt förutsättningar för att utveckla det goda arbete som de gör dagligen under och mellan lektionerna. En sådan förutsättning är att lärare har tillgång till forskning inom området och vad den säger om lärande och demokrati.

    Därför publicerar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning med forskning av hög kvalitet från hela världen, som ger lärare möjlighet att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund. I forskningen kan lärare hitta svar på hur olika arbetssätt i undervisningen påverkar elevernas utvecklande av kunskaper, förmågor, attityder och värderingar kopplat till demokrati.

    Read more about Demokratilärande på vetenskaplig grund

  • Arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande

    2022. Pontus Wallin, Maria Olson, Mikael Persson. Special interest group

    Conference

    Skolan i Sverige har ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag. Enligt Skollagen ska utbildningen förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Men det finns olika sätt att tolka vad skolans demokratiuppdrag innebär och hur det ska återspeglas i undervisningen. En behovsinventering visar att lärare har behov av vetenskapligt underbyggda arbetssätt för att konkret utforma undervisningen kring demokratiuppdraget. Lärare beskriver bland annat utmaningar med att ta hänsyn till mångkultur, bemöta ickedemokratiska värderingar och att stärka elever att vara självständiga. I en pågående systematisk översikt sammanställer vi forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. En omfattande litteratursökning i flera vetenskapliga referensdatabaser resulterade i drygt 8000 träffar som efter en granskning av två oberoende sakkunniga forskare reducerats ned till ett mindre antal studier som bedömts vara av hög relevans och vetenskaplig kvalitet för ändamålet. Arbetet med att sammanställa resultaten pågår och översikten kommer att publiceras under hösten 2022. I denna text presenteras översiktens första två kapitel. 

    Read more about Arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande

  • Perspectives on Political Awareness: Conceptual, Theoretical and Methodological Issues

    2022. .

    Book (ed)

    This interdisciplinary volume presents a comprehensive framework to understand political awareness. Political awareness has become an important part of research on political attitudes and political behavior since the publication of John Zaller's work on political opinion. The authors elaborate on his theory and present a new conceptualization, which stipulates that political awareness is the attentiveness, knowledge, and understanding of politics. 

    Hence, the book discusses different aspects, such as the concept of political awareness, its formation, significance, measurement, and exploration. The result is a new framework that addresses conceptual, theoretical, and methodological questions, such as: What does the concept mean? How to study political awareness? How is it connected to other orientations? How do children and youth develop political awareness? 

    Addressing researchers and graduate students, as well as scholars in political science, sociology, and education, this book is a must-read for everybody interested in a better understanding of political awareness. 

    Read more about Perspectives on Political Awareness

  • Introduction

    2022. Niels Nørgaard Kristensen (et al.). Perspectives on Political Awareness, 1-12

    Chapter

    This interdisciplinary volume presents a comprehensive framework to understand political awareness. Political awareness has become an important part of research on political attitudes and political behavior since the publication of John Zaller's work on political opinion. The authors elaborate on his theory and present a new conceptualization, which stipulates that political awareness is the attentiveness, knowledge, and understanding of politics. Hence, the book discusses different aspects, such as the concept of political awareness, its formation, significance, measurement, and exploration. The result is a new framework that addresses conceptual, theoretical, and methodological questions, such as: What does the concept mean? How to study political awareness? How is it connected to other orientations? How do children and youth develop political awareness? Addressing researchers and graduate students, as well as scholars in political science, sociology, and education, this book is a must-read for everybody interested in a better understanding of political awareness.

    Read more about Introduction

  • Agens och existens i ämnesundervisningen: Medborgarbildningen i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap

    2021. Ann-Sofie Jägerskog, Therese Halvarson Britton, Maria Olson.

    Conference

    I denna paperpresentation, baserad på en artikel, är syftet att på teoretisk grund, med nedslag i tre skolämnen, dels argumentera för en vidgad förståelse av skolans och ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift, dels visa vad denna kan betyda för ämnesundervisningen. Med inspirerad utgångspunkt i Hannah Arendt (2004, 2013) a) argumenterar vi för vikten av att denna uppgift innefattar både agens- och existensdimensioner, och b) konkretiserar vad de två dimensionerna kan innefatta i skolämnena religionskunskap, psykologi och samhällskunskap (på högstadiet och gymnasiet). Den vidgade förståelsen av ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift innebär en inkludering av existensdimensioner på ett sätt som för med sig både möjligheter och utmaningar. Dessa behöver uppmärksammas och hanteras på ämnesspecifika vis. Ett förslag på hur detta kan göras lyfts fram, där utgångspunkt tas i Eamonn Callans (2016) begreppspar ‘dignity safe’ och ‘intellectually unsafe’ space. Avslutningsvis lyfts möjliga implikationer för utformandet av en ämnesundervisning som innefattar en vidgad medborgarbildande uppgift. Sammantaget är ambitionen att bidra till ämnesdidaktisk forskning och ämnesundervisningsutveckling med utgångspunkt i frågan om ämnesundervisningens medborgarbildande uppdrag.

    Read more about Agens och existens i ämnesundervisningen

  • Från skolans medborgarbildande möjlighet till samhällskunskapsämnets - en väg framåt

    2020. Maria Olson. Utbildning och Demokrati 29 (2), 29-61

    Article

    From the citizenship education potential of schools to that of social studies as a subject – a way forward? What is good citizen-ship, and how can schools help to promote and shape it? This text seeks to define a possible path for citizenship-oriented social studies education that is able to respond to this question in a satisfactory way. To that end, I pursue two different lines of inquiry. On the one hand, I proceed from an idea of citizenship drawn from established political theory with a focus on citizenship, specifically the work of Joel Westheimer and Joseph Kahne (2004). On the other, I undertake a far from complete, but nevertheless pertinent, review of research into the subject didactics of social studies – the what, how and why of teaching and learning the subject – in the light of the question of what invitations to citizenship can be traced in that research. Based on these two lines of inquiry, four subject-specific dimensions are distinguished that seem to be necessary points of reference for social studies as a school subject if the aim is to promote citizenship education: a social, a knowledge-related, a personal and an explicitly normative dimension.

    Read more about Från skolans medborgarbildande möjlighet till samhällskunskapsämnets - en väg framåt

  • Samhällskunskapsämnets medborgarbildande potential

    2020. Johan Sandahl, Maria Olson. Nordic Conference in Social Studies Didactics 2020, 30.3–1.4.2020 in Vaasa, 46-46

    Conference

    Det demokratiska samhället är beroende av kunniga, engagerade och deltagande medborgare och skolan har därför ett särskilt ansvar att bidra till att nya generationer utbildas för ett liv i demokratin. Samhällskunskap ses som ett av de primära ämnena med ansvar för att bidra till att eleverna får möjlighet att utveckla elevers kunskaper, förmågor och attityder för att delta och agera som aktiva och ansvariga medborgare under och efter sin skoltid i vad som kan beskrivas som medborgarbildning (Campbell, 2012; Sandahl, 2015; Olson, 2012). En grundläggande fråga är vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt som är av särskild vikt i detta sammanhang – en fråga som inte sällan besvaras med att det är disciplinära kunskaper som är helt avgörande för en ämnesundervisning att åstadkomma en sådan ‘effekt’ (Blanck & Lödén, 2017). I detta paper argumenterar författarna för att dessa kunskaper är viktiga och nödvändiga (jfr. Sandahl, 2013; 2015; 2018), men inte tillräckliga. Utifrån Westheimer & Kahnes (2006; jfr Biesta, 2008) idealtyper diskuteras vilka olika möjliga positioner som samhällskunskapsundervisningen kan inta för att bidra till elevernas medborgarbildning.

    Read more about Samhällskunskapsämnets medborgarbildande potential

Show all publications by Maria Olson at Stockholm University

Edit the profile