I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Agens och existens i ämnesundervisningen: medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap

  2022. Ann-Sofie Jägerskog, Thérèse Halvarson Britton, Maria Olson. Nordidactica (4), 1-26

  Artikel

  The purpose of the article is twofold. Firstly, the ambition is to argue on a theoretical basis, with exemplification in three school subjects in Sweden - religious education, psychology and social studies, for a widening of the understanding of the citizenship education assignment of schools and subject teaching and the point in doing so. Secondly, the ambition is to show what this can mean specifically in relation to the subject teaching of these three school subjects in Swedish primary school and in upper secondary school. The starting point in the argumentation is taken from Hannah Arendt's thoughts on education, man and existence (2004, 1958/2013). The argument leads to the notion that the citizen-forming task of subject teaching not only needs to include agency dimensions - students' 'doing', their opportunities for action and readiness for action in society and in the world - but also existential dimensions - students' 'being in society and the world', their opportunities to grow as unique people in the meeting with subject teaching. As agency dimensions seem to be more elaborated in current subject didactic research than existential dimensions, the ambition in the article is to elaborate in an in-depth manner how existential dimensions can be depicted and the importance of them

  Läs mer om Agens och existens i ämnesundervisningen

• Demokratilärande på vetenskaplig grund

  2022. Pontus Wallin, Maria Olson, Mikael Persson.

  Övrigt

  Demokratiuppdraget är något av en paradgren för den svenska skolan. I den internationella kunskapsmätningen ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) presterar svenska elever i topp. För att behålla den positionen gäller det att lärare ges rätt förutsättningar för att utveckla det goda arbete som de gör dagligen under och mellan lektionerna. En sådan förutsättning är att lärare har tillgång till forskning inom området och vad den säger om lärande och demokrati.

  Därför publicerar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning med forskning av hög kvalitet från hela världen, som ger lärare möjlighet att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund. I forskningen kan lärare hitta svar på hur olika arbetssätt i undervisningen påverkar elevernas utvecklande av kunskaper, förmågor, attityder och värderingar kopplat till demokrati.

  Läs mer om Demokratilärande på vetenskaplig grund

• Arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande

  2022. Pontus Wallin, Maria Olson, Mikael Persson. Special interest group

  Konferens

  Skolan i Sverige har ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag. Enligt Skollagen ska utbildningen förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Men det finns olika sätt att tolka vad skolans demokratiuppdrag innebär och hur det ska återspeglas i undervisningen. En behovsinventering visar att lärare har behov av vetenskapligt underbyggda arbetssätt för att konkret utforma undervisningen kring demokratiuppdraget. Lärare beskriver bland annat utmaningar med att ta hänsyn till mångkultur, bemöta ickedemokratiska värderingar och att stärka elever att vara självständiga. I en pågående systematisk översikt sammanställer vi forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. En omfattande litteratursökning i flera vetenskapliga referensdatabaser resulterade i drygt 8000 träffar som efter en granskning av två oberoende sakkunniga forskare reducerats ned till ett mindre antal studier som bedömts vara av hög relevans och vetenskaplig kvalitet för ändamålet. Arbetet med att sammanställa resultaten pågår och översikten kommer att publiceras under hösten 2022. I denna text presenteras översiktens första två kapitel. 

  Läs mer om Arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande

• Perspectives on Political Awareness: Conceptual, Theoretical and Methodological Issues

  2022. .

  Bok (red)

  This interdisciplinary volume presents a comprehensive framework to understand political awareness. Political awareness has become an important part of research on political attitudes and political behavior since the publication of John Zaller's work on political opinion. The authors elaborate on his theory and present a new conceptualization, which stipulates that political awareness is the attentiveness, knowledge, and understanding of politics. 

  Hence, the book discusses different aspects, such as the concept of political awareness, its formation, significance, measurement, and exploration. The result is a new framework that addresses conceptual, theoretical, and methodological questions, such as: What does the concept mean? How to study political awareness? How is it connected to other orientations? How do children and youth develop political awareness? 

  Addressing researchers and graduate students, as well as scholars in political science, sociology, and education, this book is a must-read for everybody interested in a better understanding of political awareness. 

  Läs mer om Perspectives on Political Awareness

• Social studies teaching as webs of narratives

  2022. Katarina Blennow, Maria Olson.

  Konferens

  Läs mer om Social studies teaching as webs of narratives

• Introduction

  2022. Niels Nørgaard Kristensen (et al.). Perspectives on Political Awareness, 1-12

  Kapitel

  This interdisciplinary volume presents a comprehensive framework to understand political awareness. Political awareness has become an important part of research on political attitudes and political behavior since the publication of John Zaller's work on political opinion. The authors elaborate on his theory and present a new conceptualization, which stipulates that political awareness is the attentiveness, knowledge, and understanding of politics. Hence, the book discusses different aspects, such as the concept of political awareness, its formation, significance, measurement, and exploration. The result is a new framework that addresses conceptual, theoretical, and methodological questions, such as: What does the concept mean? How to study political awareness? How is it connected to other orientations? How do children and youth develop political awareness? Addressing researchers and graduate students, as well as scholars in political science, sociology, and education, this book is a must-read for everybody interested in a better understanding of political awareness.

  Läs mer om Introduction

• Agens och existens i ämnesundervisningen: Medborgarbildningen i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap

  2021. Ann-Sofie Jägerskog, Therese Halvarson Britton, Maria Olson.

  Konferens

  I denna paperpresentation, baserad på en artikel, är syftet att på teoretisk grund, med nedslag i tre skolämnen, dels argumentera för en vidgad förståelse av skolans och ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift, dels visa vad denna kan betyda för ämnesundervisningen. Med inspirerad utgångspunkt i Hannah Arendt (2004, 2013) a) argumenterar vi för vikten av att denna uppgift innefattar både agens- och existensdimensioner, och b) konkretiserar vad de två dimensionerna kan innefatta i skolämnena religionskunskap, psykologi och samhällskunskap (på högstadiet och gymnasiet). Den vidgade förståelsen av ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift innebär en inkludering av existensdimensioner på ett sätt som för med sig både möjligheter och utmaningar. Dessa behöver uppmärksammas och hanteras på ämnesspecifika vis. Ett förslag på hur detta kan göras lyfts fram, där utgångspunkt tas i Eamonn Callans (2016) begreppspar ‘dignity safe’ och ‘intellectually unsafe’ space. Avslutningsvis lyfts möjliga implikationer för utformandet av en ämnesundervisning som innefattar en vidgad medborgarbildande uppgift. Sammantaget är ambitionen att bidra till ämnesdidaktisk forskning och ämnesundervisningsutveckling med utgångspunkt i frågan om ämnesundervisningens medborgarbildande uppdrag.

  Läs mer om Agens och existens i ämnesundervisningen

• Demokrati

  2020. Magnus Dahlstedt, Maria Olson. Perspektiv på skolans problem, 419-431

  Kapitel

  Läs mer om Demokrati

• Från skolans medborgarbildande möjlighet till samhällskunskapsämnets - en väg framåt

  2020. Maria Olson. Utbildning och Demokrati 29 (2), 29-61

  Artikel

  From the citizenship education potential of schools to that of social studies as a subject – a way forward? What is good citizen-ship, and how can schools help to promote and shape it? This text seeks to define a possible path for citizenship-oriented social studies education that is able to respond to this question in a satisfactory way. To that end, I pursue two different lines of inquiry. On the one hand, I proceed from an idea of citizenship drawn from established political theory with a focus on citizenship, specifically the work of Joel Westheimer and Joseph Kahne (2004). On the other, I undertake a far from complete, but nevertheless pertinent, review of research into the subject didactics of social studies – the what, how and why of teaching and learning the subject – in the light of the question of what invitations to citizenship can be traced in that research. Based on these two lines of inquiry, four subject-specific dimensions are distinguished that seem to be necessary points of reference for social studies as a school subject if the aim is to promote citizenship education: a social, a knowledge-related, a personal and an explicitly normative dimension.

  Läs mer om Från skolans medborgarbildande möjlighet till samhällskunskapsämnets - en väg framåt

• Samhällskunskapsämnets medborgarbildande potential

  2020. Johan Sandahl, Maria Olson. Nordic Conference in Social Studies Didactics 2020, 30.3–1.4.2020 in Vaasa, 46-46

  Konferens

  Det demokratiska samhället är beroende av kunniga, engagerade och deltagande medborgare och skolan har därför ett särskilt ansvar att bidra till att nya generationer utbildas för ett liv i demokratin. Samhällskunskap ses som ett av de primära ämnena med ansvar för att bidra till att eleverna får möjlighet att utveckla elevers kunskaper, förmågor och attityder för att delta och agera som aktiva och ansvariga medborgare under och efter sin skoltid i vad som kan beskrivas som medborgarbildning (Campbell, 2012; Sandahl, 2015; Olson, 2012). En grundläggande fråga är vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt som är av särskild vikt i detta sammanhang – en fråga som inte sällan besvaras med att det är disciplinära kunskaper som är helt avgörande för en ämnesundervisning att åstadkomma en sådan ‘effekt’ (Blanck & Lödén, 2017). I detta paper argumenterar författarna för att dessa kunskaper är viktiga och nödvändiga (jfr. Sandahl, 2013; 2015; 2018), men inte tillräckliga. Utifrån Westheimer & Kahnes (2006; jfr Biesta, 2008) idealtyper diskuteras vilka olika möjliga positioner som samhällskunskapsundervisningen kan inta för att bidra till elevernas medborgarbildning.

  Läs mer om Samhällskunskapsämnets medborgarbildande potential

• Den otillräckliga läraren?

  2020. Sara Irisdotter Aldenmyr, Maria Olson. Perspektiv på skolans problem, 85-96

  Kapitel

  Läs mer om Den otillräckliga läraren?

• Ethical and Care-Oriented, but Still Psychological and ‘At Risk’

  2020. Sara Irisdotter Aldenmyr, Maria Olson. Youth on the Move, 167-184

  Kapitel

  Läs mer om Ethical and Care-Oriented, but Still Psychological and ‘At Risk’

Visa alla publikationer av Maria Olson vid Stockholms universitet