Den kunskap som genereras av religionsdidaktisk forskning är av intresse för både forskarsamhället och praktikerna och är relevant för flera pedagogiska yrkesutbildningar. Vid Institutionen för ämnesdidaktik inbegriper forskningen studier av undervisning och lärande i skolämnet religionskunskap samt studier av församlingsbunden undervisning och relationen däremellan i såväl Sverige som i andra länder. Spänningen mellan det som uppfattas som konfessionellt och icke-konfessionellt i utbildning är av särskilt intresse.

Genom vår praktiknära forskning bidrar vi på olika sätt till att förstå, förklara och utveckla olika arenor för religionsdidaktisk undervisning och lärande. Thérèse Britton (2014) undersöker undervisning i samband med studiebesök i grundskolan och på gymnasiet. Hon bidrar med kunskap om religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter som studiebesök kan generera och undersöker om och hur undervisning kan utveckla elevers förståelse av religion och religiositet. Caroline Gustavsson är följeforskare i två församlingar i Svenska kyrkan, där det ena projektet kretsar kring innebörden av lärande och undervisning och det andra kring innebörden av delaktighet. Gustavsson bidrar med att begreppsliggöra och belysa pågående förändringsprocesser i respektive sammanhang (2018).

Vid institutionen bedrivs olika former av komparativa studier. Relationen mellan församlingsbunden undervisning och skolans sekulära undervisning representeras bland annat av Jenny Berglunds forskning. Hon har studerat muslimska elevers erfarenheter av att delta i, och flytta mellan sekulära skolan och muslimska församlingars undervisning i Sverige och Storbritannien (2017) och bidrar därmed till att belysa elevernas dubbla undervisningserfarenhet och hur detta påverkar deras identitet. Maria Olsons forskning rör skolans demokratiska och medborgarbildande samhällsuppdrag inom ramen för skolämnet religionskunskap. Genom att jämföra religionskunskapsämnet med skolans övriga samhällsorienterande ämnen synliggörs ämnets identitet och berättigande (2013, 2017).

En internationell utblick är viktig både för kännedom om vad som försiggår annorstädes i världen i sig, och för att ge perspektiv på det egna. Undervisningen om religion inom ramen för statligt finansierad skola ser mycket olika ut i olika delar av världen. Den svenska modellen är ur ett internationellt perspektiv ovanlig: den är obligatorisk, icke-konfessionell, förväntas ge kunskaper om olika religiösa och icke-religiösa traditioner och elever med olika bakgrund läser tillsammans. Genom att studera indisk skolundervisning, och hur religion behandlas i det sammanhanget, har Kristian Niemi belyst något av det säregna i en vanlig svensk förståelse om religion och det sekulära. Denna uppfattning är en del av premisserna som formar religionskunskap i svensk kontext (2015, 2018). Berglund har i sin forskning belyst hur denna modell som ofta uppfattas som neutral och objektiv också kan beskrivas som luthersk (2013). I sina internationella komparativa studier menar hon att studiet av ett lands statligt finansierade religionsundervisning kan förstås som ett lackmustest på relationen mellan kyrka, stat och samhälle (2017). I flera studier har hon haft ett särskilt fokus på statligt finansierad islamundervisning i Europa (2015, 2018). På senare år har även Geir Skeie beforskat interreligiösa relationer i och utanför skolan. Genom våra studier på olika arenor bidrar vi till en förståelse för, och möjlighet att lära av, olika religionsdidaktiska traditioner.

Vår forskning bidrar också till begreppsutveckling av betydelse för det religionsdidaktiska fältet. Exempel på detta ger Caroline Gustavsson som arbetat med innebörden av begreppen delaktighet (2016a, 2016b, 2018) och livsåskådning. Hon har bidragit med en begreppsapparat som, med utgångspunkt i begreppen existentiella och delade konfigurationer, ger utrymme för sammanhangets betydelse för meningsskapande (2013, 2016c). Kristian Niemi (2018) har utgått från det teoretiska ramverket tröskelbegrepp, och undersökt vilka begrepp studenter finner särskilt svåra i studiet av religionsvetenskap - men som samtidigt också kan fungera som nycklar in till disciplinen. Genom att fokusera på dessa så kallade tröskelbegrepp kan undervisningen förbättras. Marie Hållander behandlar kunskapsteoretiska och etiska frågor inom ramen för undervisning. Genom att undersöka vittnesmålens betydelse för undervisning bidrar hon med kunskap om den personliga berättelsens funktion inom ramen för religionskunskapsundervisning (2017).

Nationella och internationella samarbeten

Forskarna inom gruppen har ett omfattande nätverk av kolleger i Sverige och samarbetar bland annat genom Nationellt Forum för Religionsdidaktisk/religionspedagogisk forskning (NFR).

Institutionens forskare har en tradition av att samverka med verksamma religionskunskapslärare. Sedan 2018 är vi del av ett nationellt nätverk som anordnar träffar med religionskunskapslärare (Nationell religionsdidaktisk mötesplats). Träffarna organiseras genom ett samarbete mellan Nationellt Forum för Religionsdidaktisk/religionspedagogisk forskning (NFR) och Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR).

Forskarna har också samarbetspartners i andra länder och universitet såsom Stavanger, Trondheim, Warwick, Helsingfors och Åbo.