DeepWetlands: Att Kvantifiera förändringar i vattenomfattningen av våtmarker med djupinlärning

Utforska orsakerna till förändringar av arter och egenskaper i terrestra ekosystem: Effekter och följdverkningar

Detta forskningsprojekt fokuserar på effekterna av markanvändningsförändringar och klimatförändringar på nordliga betesmarker, i synnerhet renbetesmarkerna.

CALIPSO syftar till att förutspå ödet för framtida CO2 och klimatförändringar genom ny förståelse av hur kol förloras från växter, jordar och hav. Detta uppnås genom att utnyttja nya observationer, teoretisk förståelse, metoder för maskininlärning och integration av processer med globala modeller.

Forskningsområdet är i Antarktis där inlandsisen är som planetens frysbox. Här tittar forskarna tillbaka i tiden för att kunna förutspå dess framtid. De studerar hur mycket isen kommer att smälta och hur fort det går.

Skogar är naturliga luftkonditioneringsanläggningar: Under varma och torra perioder kan de kyla ner undervegetationen och allt liv under krontaket genom att skugga marken och avdunsta vatten. Denna klimatbuffrande förmåga är dock hotad.

Mänskliga aktiviteter som skog- och jordbruket och industriella produktion använder sig av mycket vatten och påverkar hur vattnet flödas i älvar och floder.

Hur påverkar markanvändning och klimatförändringar markens fertilitet och mängden kol vi kan lagra i jorden? Svaret på denna kritiska fråga ligger i mikrobiell anpassning till den utmanande markmiljön – den centrala hypotesen för projektet.

Naturvårdsverkets utlysning ”Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå” syftar till att öka kunskapen kring hur fragmentering påverkar biologisk mångfald, viktiga ekologiska strukturer, funktioner i landskapet, och hur detta kan mätas.

Globala klimatförändringar är en av de största utmaningarna för mänskligheten. Att utnyttja kolsänkningskapaciteten hos globala jordar har stor potential att mildra sådana förändringar.

Syftet med forskningen är att förstå hur inlandsisen och shelfisen i Dronning Maud Land kommer att förändras under de kommande 280 åren. För att vi ska kunna förbereda oss på höjda globala havsnivåer är den här kunskapen helt nödvändig.

När permafrost, den frusna marken som täcker 22 % av norra halvklotets landyta, börjar tina på grund av klimatförändringarna, frigörs både organiskt material och farliga ämnen som har varit instängda i årtusenden. Detta hotar inte bara ekosystemen, utan även människors hälsa och lokal infrastruktur i Arktis.

I permafrostregionen finns vidsträckta områden med året-runt frusna torvmarker som lagrar stora mängder organiskt kol. I ett framtida varmare klimat kommer upptining av permafrosten medföra ökade utsläpp av växthusgaser, när mer organiskt material blir tillgängligt för nedbrytning.

Projektet utvecklar en ny metodik baserad på nuvarande och framtida rymduppdrag för att spåra dolda förändringar i våtmarksvattennivå, omfattning, lagring och anslutningsmöjligheter, och reda ut kopplingarna mellan människans och klimatets drivkrafter bakom förändring.

Jord kan hjälpa till att mildra klimatförändringar genom att lagra kol, men hur mycket de kan lagra beror på näringsämnets tillgänglighet. Här frågar vi hur jordorganismer som underlättar kollagring hanterar en näringsfattig kost.

Spannmål var en central produkt i det förindustriella Europa och perioder av brist på spannmål ledde inte sällan till armod, svält och sociala oroligheter. Tillgången till spannmål kan spåras i hur spannmålspriser varierade över tid.

Detta projekt utförs genom ett samarbete mellan Sveriges geologiska undersökning och forskare vid Linnéuniversitetet och Stockholms universitet med syftet att utvärdera och utveckla en spatiell modell för förekomsten av sura sulfatjordar.