Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Kandidatprogram i biogeovetenskap

Biogeovetenskap ger dig kunskaper och färdigheter inom både det biologiska och geovetenskapliga området.

Dessa kunskaper ska utgöra grund för vidare studier i natur- och miljövård, som är programmets huvudinriktning. Utbildningens integrerade karaktär ger dig en god vana att applicera ett helhetsperspektiv i miljöfrågor, vilket är en ovärderlig förmåga i ditt framtida arbetsliv. Under utbildningen tillägnar du dig också en metodik för att kunna analysera miljöproblem av skilda slag, såsom inventeringsmetodik, provtagningstekniker, med mera. Utbildningen ger dig också en god bakgrund för att arbeta med geografiska informationssystem GIS.

Kandidatprogram i biogeovetenskap ges av Institutionen för naturgeografi och är ett samarbete mellan Institutionen för biologisk grundutbildning och Institutionen för geologiska vetenskaper.

  • Programöversikt

    Programmet är en treårig utbildning på grundnivå som leder fram till en kandidatexamen i biogeovetenskap. En stor del av studierna består av exkursioner till och fältkurser i olika delar av Sverige. Deltagande i fältkurser och exkursioner är alltid obligatoriskt. Fältundervisningen är ofta förlagd till sommartid men kompensationsledighet ges under vinterhalvåret. Ett viktigt syfte med utbildningen är att kunna tillämpa biogeovetenskapliga kunskaper inom praktiskt natur-och miljövård. Programmets sista år innehåller därför med en miljövårdskurs för biogeovetare och ett självständigt arbete i biogeovetenskap.

    År 1

    Hösttermin

    Geologiska vetenskaper, 15 hp

    Naturgeografi, 15 hp

    Vårtermin

    Celler, gener och populationer, 15 hp

    Organismernas mångfald och evolution, 15 hp

    Sommartermin

    Floristik, 5 hp

    Östersjöns miljö för biogeovetare, 8 hp

    Faunistik, 5 hp

    År 2

    Hösttermin

    Kvartärgeologi och hydrologi, 10 hp

    Fysiologi, 15 hp

    Vårtermin

    Ekologi I, 15 hp

    Sommartermin

    Marinekologi, 6 hp

    Svenska landskp, 2,5 hp

    Moss- och lavfloristik med inventeringsmetodik, 6 hp

    År 3

    Hösttermin

    Moss- och lavfloristik med inventeringsmetodik, 6 hp (forts)

    Landskapsanalys och marklära (GE5041), 15 hp (kursen är uppdelad på två delar under terminen)

    Geografiska informationssystem (GIS), 7,5 hp

    Landskapsekologi och marklära, 15 hp

    Vårtermin

    Miljövård för biogeovetare, 10 hp

    Biogeovetenskap, examensarbete, 15 hp

  • Mer information

    Biogeovetenskap är en tvärvetenskaplig miljöutbildning som inriktar sig mot naturvård och de miljökonsekvenser som blir följden av människans utnyttjande av naturens resurser. Du lär dig att se och förstå samspel i naturen och hur vi människor påverkar den.

    Biogeovetenskap ger dig en bred kunskapsbas som bygger på fördjupade kunskaper inom geovetenskap som biogeografi, GIS, marklära, kvartärgeologi, klimat och inom biologi som zoologi, floristik, marinbiologi, ekologi samt natur- och miljövård.

    Examen och efter examen

    Kandidatprogrammet i biogeovetenskap leder till följande examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i huvudområdet biogeovetenskap.

    Som biogeoveterare kan du sedan välja att läsa något av våra internationella masterprogram:

    Geomatik med fjärranalys och GIS
    Landskapsekologi
    Miljövård och fysisk planering
    Polara landskap och kvartära klimat

    Eller ett masterprogram med biologisk inriktning:

    Biologi
    Biodiversitet och systematik
    Ekologi och biodiversitet
    Marinbiologi
    Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling

    Notera särskilda behörighet för vissa program. Som biogeovetare finns det också möjlighet att söka flera andra masterprogram som har krav på en naturvetenskaplig kandidatexamen.

    Följ oss på Facebook

    Följ oss och våra tidigare studenter på Facebook

  • Möt oss

    Möt våra studenter

    ”Vi kan ju faktiskt bidra till att begränsa klimatförändringarnas effekter”

    Johan Eriksson studerar femte terminen på kandidatprogrammet i biogeovetenskap, där man lär sig om berg och jord, vatten och hav, klimat och miljö, och hur de tillsammans samspelar med livet på jorden.

    Johan Eriksson, student på Kandidatprogram i biogeovetenskap. Fotograf Jens Olof Lasthein.
    Johan Eriksson, student på Kandidatprogram i biogeovetenskap. Fotograf Jens Olof Lasthein.

    Hittills har de olika kurserna han gått haft stor koppling till målen i Agenda 2030.

    Studierna innebär fältstudier och exkursioner för att ta reda på vad planeten består av. Man lär sig geologiska tidsskalor, livets utveckling och inte minst vilka processer och kemiska kretslopp som ligger till grund för klimatförändringar. Johan gillar fältstudier där man får känna och se på plats, det skapar både engagemang och gemenskap.

    – När man jobbar i grupp får man se vad man själv och projektgruppens medlemmar är bra på, lära sig att planera, kommunicera och samarbeta för att processa och analysera data. Mina kurskamrater är uppdelade i två grupper, de som är intresserade av havsekologins större frågor, och de som mer vill ägna sig åt till exempel en arts överlevnad och påverkan.

    Johan tycker att marinekologi är intressant. Den kursen innebär bland annat två veckors fältstudier på västkusten för att få artkunskap om alger, sjöstjärnor och krabbor. Därefter följer en ekologisk del för att ta reda på hur vattnet påverkar, vem som äter vem och vad som gynnar olika arter. Studierna görs genom snorkling och på en båt där man tar prover och får lära sig om olika metoder. En av lärarna hade med sig en så kallad remote operated vehicle (ROV), en farkost som man manövrerar utan störningar på havet. Johan imponerades av såväl farkosten som av att läraren själv jobbar i fält och kan ge praktiska tips om arbetslivet.

    – Specifikt är det vattenbruk som intresserar mig just nu. Vi behöver bli bättre på socio-ekonomiska-politiska frågor så att till exempel ostronodlingar kan få statligt stöd, det kan vara en hållbarhetsnyckel.

    Johan längtar efter arbetslivserfarenhet när examen är klar. Men vill man ha påbyggnad så finns masterkurser och andra kurser kring hållbarhet. För visst känns framtiden komplex, med så många olika delar som påverkar miljön. Och även en biogeovetenskapsstudent kan ibland känna sig maktlös inför att jobba med klimatförändringarnas effekter.

    – Samtidigt gör studierna att man blir engagerad och alltmer intresserad, vi kan ju faktiskt bidra till att begränsa klimatförändringarnas effekter genom att till exempel rädda en art!

    Texten är publicerad först i Stockholms universitets magasin 2021, beställ ditt magasin här su.se/magasinet

  • Arbetsmarknad och karriär

    Kunskap inom biogeovetenskap är viktigt när man arbetar med samhällsplanering, naturresursutnyttjande och miljöövervakning. Biogeovetare arbetar främst inom miljömyndigheter på olika nivåer: Miljödepartementet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, länsstyrelserna och kommunerna. Andra arbetsområden finns inom den privata sektorn där biogeovetare kan arbeta som rådgivare och konsult. Inom ideella miljöorganisationer finns många arbetsuppgifter som passar en biogeovetare.

  • Kontakt

    För att dina frågor ska hamna hos rätt person vänd dig till studentexpeditionen vid frågor som rör kursinformation, registrering, schema, litteraturlistor och tentamen. Vänd dig till studievägledaren vid frågor som rör tillgodoräknande, antagning, behörighet samt frågor som rör studieplanering.

    Studentexpedition
    Erik Hansson
    E-post: erik.hansson@natgeo.su.se

    Studievägledare
    Institutionen för naturgeografi
    Elisabeth Sturesson
    E-post: elisabeth.sturesson@natgeo.su.se

    Institutionen för biologisk grundutbildning
    Elisabet Weingartner
    E-post: elisabet.weingartner@su.se

    Programansvar
    Regina Lindborg
    E-post: regina.lindborg@natgeo.su.se