Forskningsområdet är väl etablerat och det består av flera olika inriktningar med den gemensamma nämnaren att undersöka hur socialpolitiska förändringar och omorganiseringar påverkar äldre medborgares livsvillkor och möjlighet att få vård och omsorg vid behov. Det sociala arbetet med äldre vuxna, både utan och med äldreomsorgsinsatser, förväntas bli alltmera centralt och viktigt i samhället i takt med en högre andel äldre i befolkningen.
Forskningsområdet åldrande och äldreomsorg innefattar olika ämnesområde. Ett över lång tid beforskat område på institutionen berör äldreomsorgens vardag och villkor med inriktning mot arbetsvillkor i hemtjänst och äldreboende. Denna tradition har kopplat samman feministisk omsorgsforskning, socialpolitisk välfärdsforskning och forskning om välfärdstjänsternas organisering. I flera av dessa projekt kontrasteras den svenska äldreomsorgen såväl mot andra länders äldreomsorg som mot andra former av omsorg.
Forskningens inriktning har över tid breddats och detta gäller ämnesområden såväl som metod och teoretiska perspektiv. Aktuella projekt handlar bland annat om yrkesrelaterat hot och våld i öppna sociala insatser; hur etniska och språkliga utmaningar och möjligheter hanteras i omsorgens vardagspraktik; personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande; delaktighet för äldre personer och anhöriga i utskrivningsprocessen från sjukhus; samt delaktighet i biståndshandläggning och i vardagen på äldreboende. Vidare studeras åldrande och social ojämlikhet samt psykosocial motståndskraft i en åldrande befolkning. Forskningen består också av en socialgerontologisk inriktning på äldres förändrade familjerelationer i det senmoderna samhället, med fokus på teman såsom intima relationer på äldre dar, åldrande styvfamiljer samt att skiljas sent i livet.
Forskargruppen arbetar med en metodologisk mångfald: intervjuer med äldre inom och utanför den offentliga äldreomsorgen, deras anhöriga, omsorgspersonal och beslutsfattare. Deltagande observationer av olika former av omsorgsarbete och enkätstudier till personal och lokala politiker. Vi gör policy- och diskursanalyser, liksom analys av offentlig statistik. Exempel på teoretiskt perspektiv som används i vår forskning är bland andra feministisk kritisk teori, intersektionalitet, arbetslivsinriktat perspektiv; teorier om etnicitet och rasifiering samt livsloppsperspektiv.