Forskningsprojekt Arbetsplatslärande och digital teknik i förskolan
Användningen av digital teknik i förskolan har länge väckt diskussion inom både forskning och politik. Denna studie undersöker hur förskolepersonals lärande och pedagogiska arbete formas i vardagen, i en kontext där arbetsvillkoren alltid varit föränderliga som en följd av den pågående digitaliseringsdebatten.
I Sverige har flera digitaliseringsinsatser för utbildning genomförts sedan 2017. Parallellt med att den senaste föreslagna digitaliseringsstrategin upphävdes 2022, har läroplanen för förskolan reviderats, där målet om att barn ska ges förutsättningar att utveckla digital kompetens har tagits bort. I den nya läroplanen, som började gälla den 1 juli 2025, betonas i stället att förskolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där analoga verktyg ska vara förstahandsvalet. Val av lärverktyg ska anpassas efter barns ålder och mognad.
Samtidigt behöver förskolans personal fatta välgrundade beslut om när och hur digital teknik kan användas på ett pedagogiskt och meningsfullt sätt – med andra ord, behöver de digital kompetens. Enligt Skolverket uppger dock många att de saknar tillräcklig kompetensutveckling om digital teknik.
Det saknas forskning inom detta område och huvudsyftet med detta projekt är att undersöka hur arbetsplatslärandet sker om digital teknik i förskolan och hur dessa villkor och förutsättningar påverkar förskolepersonals pedagogiska arbete i vardagen, och hur personalen navigerar ett föränderligt politiskt landskap.
Projektbeskrivning
Inom studien definieras kompetensutveckling som de metoder och aktiviteter som används för att öka pedagogers kunskap och förmåga att genomföra och utveckla sitt arbete. Utifrån internationella enkätstudier inom forskningsfältet Early Childhood Education and Care (ECEC) framgår det att kompetensutveckling om digital teknik ökar förskollärares teknikkunskaper och pedagogiska arbete med digitala verktyg.
Arbetsplatslärande förstås inom denna studie som det kontinuerliga lärandet som sker genom det dagliga arbetet, vilket inkluderar både relationen mellan individers potentiella lärandemöjligheter och personliga engagemang i dessa. Där formella lärsammanhang (ex. kompetensutvecklingsinsatser) som icke-formella lärsammanhang (ex. förskollärares egna lärstrategier) är en del av det.
I vissa svenska kommuner finns särskilda pedagoger som ansvarar för kompetensutveckling om digital teknik, IKT-pedagoger. IKT står för informations- och kommunikationsteknik. Termen används i förskolor och skolor som synonym med digital teknik som används i pedagogiska sammanhang. IKT-pedagoger har i uppdrag att stödja förskolepersonal genom att exempelvis möta dem, ge kurser och besvara deras frågor.
Samtidigt skriver Skolinspektionen i sin kvalitetsrapport att förskolepersonal generellt upplever att den kompetensutveckling de får inte täcker deras behov och ibland tas den inte alls till bruk. Det framgår även inom svensk forskning att förskollärare söker informella sätt för kompetensutveckling om användningen av datorplattor genom att exempelvis ställa frågor i pedagogiska online forum för förskollärare.
Denna studie avser att tillmötesgå forskningsbehovet genom att undersöka hur förskolepersonals pedagogiska arbete och lärande med digital teknik organiseras, gestaltas och utvecklas i förskolan samt hur personalen navigerar ett föränderligt politiskt landskap. Studien består av intervjuer, videoobservationer och reflekterande samtal som ägt rum genom fältarbete, det vill säga långa och upprepade besök, på olika förskolor i olika kommuner. Studien har potential för att bli ett vetenskapligt underlag för beslutsfattare, förskolerektorer, IKT-pedagoger och förskolepersonal för att utveckla dessa praktiker genom att behandla didaktiska frågor som hur pedagogiskt arbete sker för att utveckla förskolebarns digitala kompetens både utifrån förskolepersonalens och IKT-pedagogernas arbete.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Marianne Gallardo
Doktorand
Medlemmar
Gustav Lymer, huvudhandledare
Eva Svärdemo Åberg, bihandledare
Janne Kontio, bihandledare