Stockholms universitet

Forskningsprojekt Den prissatta hälsan: Kunskapsanspråk och etiska överväganden inom det hälsoekonomiska fältet

Projektet ”Den prissatta hälsan” fokuserar på den svåra konsten att mäta hälsa. Mer precist undersöker det hur kunskapsteoretiska oklarheter och etiska dilemman har diskuterats inom och i relation till hälsoekonomi.

Staty i gjuten brons och sten som föreställer fyra personer, där en är en flicka som vaccineras
Staty till minne av 30-årsdagen av utrotningen av smittkoppor. Den finns vid Världshälsoorganisationens (WHO:s) huvudkontor i Geneve. © WHO / Christopher Black

Det intresserar sig också för hur hälsoekonomiska verktyg anpassats för att fungera i olika skala.

Under det senaste dryga halvseklet har kunskapsområdet hälsoekonomi – med rötter i kretsarna kring Chicago School of Economics – etablerat sig som både akademisk subdisciplin och hjälpvetenskap för vårdplanering och prioritering, och fått stort praktiskt inflytande.

Hälsoekonomi förlitar sig starkt på kvantitativa måttstockar, som QALY:s (quality adjusted life years). Men de data som måttstockarna refererar till är till stor del subjektiva, och vilar på självuppskattningar av exempelvis smärta, rörlighet eller depression. Måttstockarna används också ofta för att jämföra resultat av mycket olika typer av insatser. Mot bakgrund av de kunskapsteoretiska frågor som kan väckas av detta, hur har hälsoekonomer motiverat sina verktyg och beräkningar som underlag för kunskap? Och mot bakgrund av de etiska dilemman som kan urskiljas, hur har beslutsfattare och andra argumenterat kring konkreta användningar av hälsoekonomi, det vill säga för prioritering mellan olika hälso- och sjukvårdsinsatser och i slutändan olika liv? Och, slutligen, hur har hälsoekonomiska verktyg anpassats för att fungera i olika skala, eller mer precist för att hantera global snarare än nationell hälsa?

Analysen fokuserar på en nationell kontext (Sverige) och en internationell (Världshälsoorganisationen, WHO) och bygger på olika typer av skriftligt källmaterial, som forskningsartiklar, handböcker, lagstiftningsmaterial, riktlinjer och offentliga debatter, från 1960-tal och framåt. Den kommer att fylla en viktig forskningslucka, men har också en bredare samhällelig signifikans. Ekonomiska modeller utövar idag oundvikligen ett stort inflytande på fördelningen av sjukvård och välfärdsresurser i stort. Men vilka ekonomiska modeller, vilket förklaringsvärde de ges och hur de används är en annan fråga. Här är historiska perspektiv viktiga för att belysa vad som i grunden står på spel.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Annika Berg

Universitetslektor, docent

Institutionen för kultur och estetik
Annika Berg

researchProjectPageLayout