Forskning om den svåra konsten att mäta hälsa
Annika Berg, docent i idéhistoria, har beviljats forskningsmedel för tre år av Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.
Projektets titel är Den prissatta hälsan: Kunskapsanspråk och etiska överväganden inom det hälsoekonomiska fältet.
Detta projekt undersöker hur kunskapsteoretiska oklarheter och etiska dilemman har diskuterats inom och i relation till hälsoekonomi. Under det senaste dryga halvseklet har detta kunskapsområde – med rötter i kretsarna kring Chicago School of Economics – etablerat sig som både akademisk subdisciplin och hjälpvetenskap för vårdplanering och prioritering. Det har fått stort praktiskt inflytande, men betydligt mindre publik uppmärksamhet.
Hälsoekonomi förlitar sig starkt på kvantitativa måttstockar, som QALY:s (quality adjusted life years). Men de data som måttstockarna refererar till är till stor del subjektiva, och vilar på självuppskattningar av exempelvis smärta, rörlighet eller depression. Måttstockarna används också ofta för att jämföra resultat av mycket olika typer av insatser. Mot bakgrund av detta, hur har hälsoekonomer motiverat sina verktyg och beräkningar som underlag för kunskap? Hur har beslutsfattare och andra argumenterat kring konkreta användningar av hälsoekonomi, det vill säga för prioritering mellan olika hälso- och sjukvårdsinsatser och i slutändan olika liv? Och hur har hälsoekonomiska verktyg anpassats för att fungera i olika skala, eller mer precist för att hantera global snarare än nationell hälsa?
Analysen fokuserar på en nationell kontext (Sverige) och en internationell (Världshälsoorganisationen, WHO) och bygger på olika typer av skriftligt källmaterial, som forskningsartiklar, handböcker, lagstiftningsmaterial, riktlinjer och offentliga debatter, från 1960-tal och framåt. Den fyller en viktig forskningslucka, men har också en bredare samhällelig signifikans. Ekonomiska modeller utövar idag oundvikligen ett stort inflytande på fördelningen av sjukvård och välfärdsresurser i stort. Men vilka ekonomiska modeller, vilket förklaringsvärde de ges och hur de används är en annan fråga. Här är historiska perspektiv viktiga för att belysa vad som i grunden står på spel.
–Hälsoekonomi kan kanske låta lite torrt och tråkigt, men det är ett ämne som väcker många brännande frågor, och ett fenomen som griper in i många människors liv på ibland livsavgörande vis. Ändå har det hittills fått förvånansvärt lite uppmärksamhet, och väldigt lite från idéhistoriskt håll. Jag ser mycket fram emot att ta mig an detta projekt, säger Annika Berg.
ANNIKA BERG är universitetslektor och docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på medicinens – inklusive hälsovårdens och psykiatrins – sociala, kulturella och politiska historia. Och även på frågor om makt, samhällsstyrning och socialpolitik. Annika Berg är studierektor för idéhistoria på grundnivå och avancerad nivå.
Senast uppdaterad: 14 november 2024
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik