Forskningsprojekt Socialt arbete med samsjuklighet (SAMS): en fallstudie om klienter med komplexa vårdbehov
Socialt arbete med samsjuklighet (SAMS): en fallstudie om klienter med komplexa vårdbehov, konkurrerande behandlingsmål och professionella gränsdragningar
Ska behandling till personer med substansbruksproblem primärt syfta till abstinens eller till att lindra skadorna av fortsatt bruk? Den frågan ställs på sin spets för personer med samsjuklighet, dvs multipla problem såsom beroende och psykisk sjukdom. Trots konsensus om behovet av effektiva och tillgängliga insatser vet vi inte tillräckligt om socialtjänstens arbete med samsjuklighet.
Projektbeskrivning
Syfte och frågeställningar
En kärnfråga, nationellt som internationellt, är om behandling till personer med substansbruksproblem primärt ska syfta till abstinens eller till att lindra skadorna av fortsatt bruk. Den ställs på sin spets för personer med samsjuklighet, dvs multipla problem såsom beroende och psykisk sjukdom, vilka har särskilt svårt att uppnå de i Sverige vanliga kraven på nykterhet/drogfrihet. Trots konsensus om behovet av effektiva och tillgängliga insatser vet vi lite om socialtjänstens arbete med samsjuklighet. Det saknas långsiktiga lösningar för denna marginaliserade målgrupp, då vården generellt fokuserar på ett problem i taget och förutsätter att substansbruket upphör. Ansvarsfördelningen mellan olika vårdgivare är oklar, och statliga utredningar har nyligen föreslagit omfattande organisatoriska reformer och ökat nyttjande av skadelindrande insatser.
Projektet gör en fallstudie av socialt arbete med samsjuklighet som inte kräver abstinens som mål. Det innefattar en djupgående etnografisk studie av en socialtjänstenhet som arbetar skadelindrande samt en kartläggning av det vårdsystem som enheten och dess klienter interagerar med i strävan efter varaktiga lösningar på akuta problem. Projektet är framåtblickande och synliggör de potentiella konsekvenser som organisatoriska och vårdideologiska förändringar har för klienter och personal. Viktiga frågor som ställs är: vad karaktäriserar ett adekvat och långsiktigt hållbart socialt arbete med samsjuklighet enligt klienter och socialtjänstpersonal, och hur kan professionella gränsdragningar och vårdideologier koordineras för att utveckla vårdsystemets effektivitet? Svaren på dessa frågor ger direkt användbar kunskap om ett praktikfält i omvandling.
Data och metod
Forskningen genomförs vid en verksamhet i Stockholm som har utvecklat ett specifikt arbetssätt där de strävar efter att möta klienternas behov utifrån en intensiv form av case management. Genom etnografiska metoder och kvalitativa intervjuer analyserar projektet hur socialt arbete med samsjuklighet kan gå till i praktiken. Data samlas in genom att följa klienter och personal i vardagen när de navigerar i vårdsystemet (sk ”go-along”- intervjuer) och genom att samtala med berörda parter (tre workshops och totalt ca 75 intervjuer med klienter, personal och externa aktörer) om hur hjälpen till personer med samsjuklighet kan och bör utformas i takt med organisatoriska förändringar.
Samhällsrelevans och nyttiggörande
För att förbättra praktiken kring samsjuklighet behövs kunskap om klienternas behov och vårdvägar, insatsernas form och innehåll, och samverkan mellan olika aktörer (socialtjänst, hälso- och sjukvård, tvångsvård, civilsamhälle etc.). Stödet till personer med samsjuklighet i Stockholm utgör ett viktigt fall att kartlägga och följa över tid. Det belyser och förstärker de utmaningar som andra, mindre kommuner står inför i arbetet med att hjälpa personer med svåra, komplexa och dynamiska behov. Resultaten förväntas därmed vara av stort värde i en nationell och internationell kontext. Projektet berör flera viktiga aspekter på området, som brukarinflytande, sammanhållna insatskedjor, klienter med komplexa behov, tillgänglighet, lågtröskelverksamheter, vetenskap och beprövad erfarenhet samt ambitionsnivåer för skadelindrande socialt arbete. Via samproduktion med praktiken bidrar det till praktik- och teoriutveckling i termer av kunskap om professionella gränsdragningar, evidensskapande interventioner och god vård i en komplex verklighet.
Genomförande
Projektet har planerats i nära samarbete mellan forskning och socialtjänst i syfte att skapa användbar kunskap. Det utförs genom forskargruppens arbete med att leda undersökningarna, samt genom workshops med representanter från det sociala arbetets praktik, klienter och viktiga aktörer på fältet där forskningsdesign utvecklas och resultat tolkas och sprids tillsammans.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Eva Samuelsson
Universitetslektor, docent
Medlemmar
Mats Ekendahl
Professor
Patrik Karlsson
Professor
