Stockholms universitet

Ett forskningsprojekt för de yngsta förskolebarnens språkutveckling

Anna Palmer är projektledare och forskare i det ULF-projekt som handlar om att arbeta med 1-3-åringars svenska språkutveckling och ordförråd. Tillsammans med pedagoger och strateger har metoder och moduler utprovats som ger varje barn uppmärksamhet och stöd att utvecklas språkligt. I de lekfulla workshops som genomförs på en utbildningsplats bubblar hela gruppen av prat, både barnen och pedagogerna. Föräldrarna som blir inbjudna genom veckobrev, delad dokumentation, böcker i hallen och samtal med forskarna märker skillnad.

En vuxen sitter med ett barn och pratar och leker.
En-till-en-interaktion i ULF-projektet. Fotograf: Dijana Barun.

Syftet med ULF-projektet är att utifrån arbetssättet SEMLA utveckla metoder och moduler som stärker de yngsta förskolebarnens svenska ordförråd och språkutveckling. Forskargruppen består av två forskare från Stockholms universitet, Anna Palmer och Hillevi Lenz Taguchi, och personal från två förskoleavdelningar, två förskolestrateger, ledningspersoner och trettio förskolebarn i åldrarna 1-3 år. 

Upplägget I ULF-projektet

Varje vecka kommer barn och pedagoger på besök till Björkbackens utbildningsplats för att ha workshopar ihop med förskolestrateger och forskare. Barnen får pröva olika spännande material i nära interaktioner med de vuxna. Hela tiden med fokus på att prata med barnen. Ett mål är att pröva och utveckla metoder som kan stötta barnen i deras språkutveckling och skapa större ordförråd. När barn får delta i intressanta samtal med vuxna utvecklas deras språk och barnen lär sig snabbt många nya ord. Förskolepersonal och föräldrar är alltså viktiga när barnen bygger upp sitt ordförråd. Anna Palmer är projektledare och har sedan flera år tillbaka arbetat med SEMLA – socio-emotionellt och materiellt lärande – för de äldre barnen i 4-5-års ålder, något som fungerat utmärkt. Nu ville hon utveckla arbetssättet för 1-3-åringar också. 

Tygbitar mot ett förnster i ULF-projektet. Fotograf: Dijana Barun.

- Det vi ser är att barnen blir mer och mer vana vid att få uppmärksamhet av vuxna och att de pratar mer och mer, det bubblar prat. De är på väldigt gott humör och de är få konflikter mellan barnen i våra workshopar. Vi vuxna pratar inte alls med varandra utan bara med barnen. Och vi håller kvar samtalen med varje barn så länge vi kan, tills barnet tröttnar. Vi försöker ha hög kvalitet i interaktionen med barnen. Alltså inte bara ”titta lampan, titta bollen” utan ”Nu ska vi rulla bollen genom röret och se vad som händer då, nu rullar du bollen, nu rullar jag bollen, igår rullade jag bollen, jag kommer att rulla bollen imorgon”. Alltså att hela tiden jobba med både grammatik och innehåll och inte förenkla, berättar Anna Palmer.

Pratglad undervisning med de yngsta

En skål fylld med plastinsekter.
Insekter i ULF-projektet. Fotograf: Dijana Barun.

- Vi har till exempel en skål med plastinsekter. Där finns fluga, humla, geting, myra och trollslända och då använder vi de rätta namnen och visar barnen på vingarna och benen och hur de flyger. Några barn blir jätterädda fast de är av plast. Känslorna är också en del av lärandet och vi pratar mycket om det, sätter ord på det barnen upplever och känner. Vi översätter också insekternas namn till barnens förstaspråk. De flesta av barnen har två språk och en del har fler. Och en del av pedagogerna kan också flera språk, så vi kan hjälpas åt att översätta. Att transspråka som det heter.

- De första åren är viktiga, då barnets utveckling fullkomligt exploderar. Barn upprepar och undersöker, försöker hitta samband och ser detaljer. Vi tittade också på fåglar, och särskilt på näbben. Har alla djur en näbb? Nej, kon har en mule, katten har en nos. Vi går in i det som barnen är intresserade av och håller på med och pratar och fantiserar och skojar, säger Anna Palmer.

Det unika är fokuset på barnen

Ett barn i en spegelkub i ULF-projektet. Fotograf: Dijana Barun.

SEMLA är en förkortning av socio-emotionellt och materiellt lärande som är ett mångvetenskapligt arbetssätt för barn i 4-5 års åldern som utvecklats under flera år av de bägge forskarna. I detta projekt utvecklas SEMLA för 1-3-åringar ihop med pedagoger och barn. I SEMLA för de yngsta barnen har olika lärmoduler inretts. En modul kan till exempel vara ett rum med vatten i olika kärl. Här övas handens grov- och finmotorik samtidigt som ord som ösa, hälla, flyta, sjunka med mera används. I en annan modul finns det speglar, något som barnen tycker är mycket roligt. Här finns humor, ljus och projektioner med mera. 

Ett barn som leker med former på en spegel med ljus i.
Spegllek i ULF-projektet. Fotograf: Dijana Barun.

Mycket av innehållet i SEMLA arbetar många pedagoger redan med, det unika i projektet är pedagogernas fokus på barnen. Att ingenting annat stör, inga mobiltelefoner eller andra aktiviteter som dukning för matstunder eller andra som kommer in i rummet. Barnen är blyga och försiktiga de första gångerna, men efter några träffar förstår de att här får de ta all plats, här lyssnar de vuxna verkligen och här kan de lära sig något mer.
- SEMLA bygger på ny utvecklingsvetenskap och kognitionsvetenskap, i linje med aktuell forskning och utvecklingen av förskollärarutbildningen och förskolan. Det kommer att behövas litteratur och arbetssätt som bygger på ny kognitionsvetenskap, så det vi gör är helt rätt i tiden just nu, säger Anna Palmer.

Den 7 november har du chans att själv lyssna på Anna Palmer när hon berättar om projektet i en öppen föreläsning. Läs mer och anmäl dig, kostnadsfritt:
BUV Alumnevent - Arbetssättet SEMLA och de yngsta barnens språkutveckling och ordförråd

Fakta

Arbetssättet SEMLA och de yngsta barnens språkutveckling och ordförråd, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Järva stadsdelsförvaltning perioden 2023-2024.

Slutrapporten från forskningsprojektet kommer att presenteras under våren 2025. 

researchProjectPageLayout