Högre försörjningsstöd kan möjliggöra en mer ambitiös klimatpolitik
För att genomföra en nödvändig men kostsam klimatomställning krävs ett brett folkligt stöd. En ny studie från Stockholms universitet visar att i länder med ett generösare försörjningsstöd till samhällets mest utsatta – är även acceptansen för höjda skatter på fossila bränslen större.
Under de senaste åren har forskning visat att ett brett folkligt stöd är viktigt för att kunna genomföra en nödvändig klimatpolitik. En ny studie från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har undersökt hur välfärdsstatens utformning kan bidra till att minska motståndet mot höjda skatter på fossila bränslen. Sådana skatter är ofta impopulära eftersom de slår hårdast mot låginkomsttagare och andra ekonomiskt utsatta grupper. Studien är nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Regulation & Governance.
Forskarna har jämfört 20 europeiska länder vid en och samma tidpunkt och har bland annat tittat på nivåskillnader i ländernas försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, och människors attityder till skatter på fossila bränslen. Studien visar att i välfärdsstater där generositeten i försörjningsstödet är högre, är stödet för kostsamma klimatåtgärder som ökade skatter på fossila bränslen också högre.
– Välfärdsstatens trygghetssystem tycks ha en betydelse för människors acceptans för nödvändig men kostsam klimatpolitik. Vi ser att stödet för skatter på fossila bränslen är högre i länder med en mer generös välfärdsstat, säger Arvid Lindh, docent i sociologi och forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Arvid Lindh och Kenneth Nelson, författarna bakom studien, undersökte även betydelsen av ersättningsnivåerna i andra typer av socialförsäkringar, t ex pension och arbetslöshetsförsäkring. Där fanns dock inte ett lika tydligt samband med attityderna. Deras studie är den första som visar att det är nivån på försörjningsstödet för de mest utsatta som verkar spela störst roll, snarare än de bredare socialförsäkringssystem som riktar sig även till medelinkomsttagare.
– Det sticker ut jämfört med tidigare forskning, att det framförallt verkar vara systemen som stödjer dem som har det tuffast som är av betydelse. Detta hänger samman med att brist på ekonomiska marginaler ofta är en huvudanledning till att motsätta sig bränsleskatter. Många som själva har det bra ställt vänder sig också emot att dessa skatter slår hårt mot utsatta grupper som inte har råd, säger Arvid Lindh.
För att kunna dra slutsatser av det här slaget har forskarna gjort en komparativ studie där de jämfört 20 olika europeiska länders socialförsäkringssystem, data som de kombinerat med enkätdata om bland annat människors upplevelser av sin ekonomiska situation och attityder till kostsamma klimatåtgärder. Nivån på försörjningsstödet varierar betydligt mellan länderna. I Sverige ligger försörjningsstödet på omkring 40 procent av en genomsnittlig nettolön för en arbetare, medan motsvarande siffra i länder som Polen, Portugal och Spanien ligger strax över 20 procent, alltså betydligt mindre generöst.
Utifrån de tvärsnittsdata som finns tillgängliga kan forskarna inte fastställa ett kausalt samband, att det verkligen är just försörjningsstödet som orsakar attityderna. För att pröva tolkningen av sina resultat har de dock fört in ytterligare variabler i analysen, till exempel huruvida man upplever att man har svårt att klara sig på sin inkomst, vilket även visade sig vara knutet till en lägre generositet i välfärdsstaten.
Sammantaget pekar studien på att socialpolitiska program som stärker den ekonomiska tryggheten och förbättrar villkoren för låginkomsttagare kan möjliggöra en ambitiös klimatpolitik som stöds av fler.
Men medan andra forskare försökt hitta nya lösningar för att kompensera dem som drabbas negativt av klimatåtgärder, betonar Arvid Lindh och Kenneth Nelson också vikten av att skala upp de befintliga trygghetssystem som redan finns i välfärdsstaten för att omfördela resurser i befolkningen och förbättra levnadsvillkoren.
– Det räcker inte att visa att välfärdsstaten har betydelse. Ur ett policyperspektiv är det även viktigt att visa specifikt vilka instrument som spelar roll. Vår studie visar att försörjningsstöd till utsatta grupper är en viktig byggsten i välfärdsstaten för att underlätta klimatomställningen, som är en akut fråga idag.
Fakta
Studien bygger på en analys av 34 932 respondenters svar från 20 olika länder i Europa; Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Schweiz, Slovenien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Datamaterialet består av enkätdatabasen European Social Survey som bl a innehåller individers åsikter om skatter på fossila bränslen, och information om hur de upplever sin ekonomiska situation, kombinerat med databasen SPIN på socialpolitiska enheten på SOFI (Social Policy Indicator Database) där man mäter hur olika länders socialförsäkringssystem är utformade, däribland det behovsprövade försörjningsstödet.
Läs den vetenskapliga artikeln ”Decarbonization Politics for All: Means-Tested Social Assistance, Eco-Social Values, and Public Support for Increased Fossil Fuel Taxes in Europe” i Regulation & Governance av Arvid Lindh och Kenneth Nelson
Text: Elin Sahlin
Senast uppdaterad: 9 september 2025
Sidansvarig: Samhällsvetenkskapliga fakulteten