Hon disputerar om psykologiämnets framväxt och formering i Sverige

Intervju med Ebba Christina Blåvarg, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, som den 12 januari försvarar sin avhandling "Psykologi på schemat. Formeringen av ett skolämne, 1960–2015".

 

Vad handlar din forskning om?

–Min forskning handlar om psykologi som skolämne i Sverige. Jag har studerat hur psykologiämnet har formerats med särskilt fokus på åren mellan 1960 och 2015.

 

Hur kom det sig att du blev intresserad av att forska om just detta?

–Oj, det kommer nog att bli ett långt svar. Jag är legitimerad ämneslärare och även disputerad forskare inom psykologi. För mig är psykologisk kunskap ett självklart inslag i livet. Utifrån det började jag fundera över varför vi inte har psykologi i undervisningen i skolan mer än vi har. Varför förväntas inte alla lära sig om exempelvis grundläggande emotioner och tolkning av sinnesintryck? Något vi som människor inte kommer undan en enda sekund i livet med.

När jag började titta närmare på detta upptäckte jag att psykologi som ämne skiljde sig åt i olika sammanhang. Det som stod i läroplanerna verkade vara något annat än det som stod i läroböckerna. Och det i sin tur skiljde sig från det vetenskapliga ämnet psykologi jag mött som forskare. Hur hade det blivit så här? Var diskursen om psykologiämnet olika i olika sammanhang? Och sedan, den mest påtagliga frågan, vad är egentligen psykologiämnet på gymnasiet?

En annan faktor som bidragit är att, när jag ville skriva om psykologiämnet och lyfta dess aktuella relevans i skolan idag, kunde jag inte hitta någon referenslitteratur att ta avstamp i. Det verkade inte finnas någon vetenskaplig forskning kring psykologi som skolämne. 

 

Vad är det viktigaste du kommer fram till?

–Något som är oerhört grundläggande för mig med den här avhandlingen är att jag har fått chansen att lyfta fram psykologiämnet och dess historia. Redogörelserna för empirin kring ämnet, styrdokumenten, läroböckerna och hela lärardebatten, med sina citat och exempel, är i sig en avgörande och viktig del i avhandlingen. Det är ny kunskap på området som öppnar upp för vidare diskussioner.
 
Från de övergripande analyserna tar jag särskilt med mig de aktiva förändringsvindar som rådde under 1970-talet och mycket de påverkade ämnets utveckling. Hur ämnet efter det kom att förändras så mycket och hur ämnets vetenskapliga sida, som tidigare i princip utgjort ämnet, fick träda tillbaka och hur flera inslag som tidigare inte ansetts vara en del av ämnet blev till dess huvudsakliga fokus. Sen är det också väldigt spännande med de olika tystnader kring ämnet som blev synliga. Kanske särskilt spännande är den tystnad som tog plats på 1990-talet. Hur psykologiämnet då gick från att vara överlag starkt närvarande till att för en tid bli i det närmaste osynligt i flera sammanhang.

 

Vad hoppas du att dina resultat ska användas till?

–Min förhoppning är att min studie av psykologiämnets historiska framväxt ska kunna fylla en lucka som finns i forskningen. Att min studie kan utgöra en grundsten så att vi kan ta diskussionen kring psykologiämnet vidare.

 

Är det något viktigt som händer just nu som har betydelse för psykologiämnet?

–Just nu pågår arbete med den nya ämnesbetygsreformen vilken innebär att alla gymnasieämnen får nya ämnesplaner. Det gäller då förstås också psykologiämnet som tillhör ett av de ämnen som får en lite större översyn och ny en helt ny struktur. En förhoppning med de nya ämnesplanerna i psykologi är att psykologiämnet i någon form ska vara möjligt att lägga in på samtliga gymnasieprogram, att det ska finnas ämnesplaner som kan passa in, inte bara på de program där det står som obligatoriskt. Om det går igenom kommer det till exempel också vara möjligt att läsa ett psykologiämne som riktar sig till den inriktning som skolan ger, kanske juridisk psykologi, reklampsykologi eller djurpsykologi. Men besluten är inte slutgiltigt tagna ännu, så vi får se hur det blir. Det är spännande.

 

Vad händer nu? Kommer du att fortsätta med ny forskning?

Det som händer härnäst är att plocka upp lite olika sidoprojekt kring psykologiämnet som uppstått längs vägen och färdigställa dem. Sedan hoppas jag på att kunna starta upp gemensamma forskningsprojekt tillsammans med kollegor.

Foto på Ebba Christina Blåvarg
Foto: Sören Andersson

Disputation

Ebba Christina Blåvarg försvarar sin avhandling den 12 januari 2024.

Länk till avhandling

Psykologi på schemat: Formeringen av ett skolämne, 1960–2015.

Kontakt

Ebba Christina Blåvarg