Avhandlingar och uppsatser

Här samlar vi forskning från olika lärosäten som är relevant för vårt fält. Det är forskning som på ett eller annat sätt rör svenska som andraspråk och flerspråkiga elevers lärande från förskolan till vuxenutbildningen.

Här nedan finns ett begränsat urval av forskning sorterat på år. Det kan vara avhandlingar samt licentiat-, master och magisteruppsatser från universitet och högskolor. Det finns även ett fåtal uppsatser på kandidatnivå där innehållet är av särskilt intresse.

Till varje post finns en kort presentation där man kan se vilken typ av forksning det är och vilka som deltagit. Följ länkarna för att läsa mer!

Ta gärna kontakt med NC om du känner till någon avhandling eller uppsats som kan vara av intresse för andra.

 

2023

Josefin Nilsson

Avhandlingen undersöker ämneslärares möjligheter att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för nyanlända elever på högstadiet. Undersökningen är gjord i samband med att lärarna deltagit i kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som erbjudits kommunen inom Skolverkets riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och ungdomars utbildning.

Avhandlingen har en lingvistiskt etnografisk ansats och ramas in av ett ekologiskt och kritiskt perspektiv. Under två år följde Josefin två högstadielärare och materialet består av intervjuer med dem, rektorer och elever samt av lektionsobservationer. Ytterligare ett viktigt underlag är ljudinspelningar från gruppsamtal och workshops i samband med kompetensutvecklingen.

I avhandlingen framkommer att lärarnas möjligheter at utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för de nyanlända eleverna är beroende av lärarnas didaktiska agens. I avhandlingen framgår att lärarnas didaktiska agens rörande de nyanlända eleverna till stora delar begränsas av både praktiska förutsättningar, som till exempel exempelvis schemaläggning och tillgång till studiehandledare, samt motstridiga förväntningar och krav. Josefin ser också hur lärarna tillsammans, med en kollektiv agens, kan öka sitt handlingsutrymme och jobba mot de förutsättningar de nyanlända eleverna behöver.

Läs mer om avhandlingen: ”Vi ser om de flyter typ.” Att utveckla språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever – möjligheter och begränsningar ur lärarperspektiv.

Sofia Engman

I studien till sin masteruppsats ser Sofia Engman vikten av textsamtal för att fånga, och utveckla elevers läsförståelse. Det är lätt hänt att tro att alla elever förstår texten på djupet medan det i samtalen kan visa sig att att en vag uppfattning av vissa ords betydelser kan skapa en ytligare förståelse, något som individuella läsförståelse uppgifter kan missa. Studien är genomförd med elever i mellanstadiet som läser svenska och svenska som andraspråk.

Att läsa kamratposten. Textrörlighet och ordförråd i ett andraspråksperspektiv

Emma Gyllerfelt

I sin doktorsavhandling med fokus på nyanlända elever i slöjdundervisningen visar Emma Gyllerfelt hur slöjdundervisning och dess lärmiljö ger nyanlända elever i årskurs 8 och 9 möjligheter till multimodal interaktion, delaktighet och även möjligheter att visa sina kunskaper utan att språkkunskaper i svenska blir avgörande. Genom användning av olika multimodala resurser kan slöjdlärare och nyanlända elever skapa mening kring komplexa och abstrakta begrepp. Undervisningen kan på så sätt även bidra till elevernas språkutveckling i stort.

Slöjdundervisning med nyanlända elever – om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum

Helén Egerhag

I sin doktorsavhandling vill Helén Egerhag bidra med kunskap om läsförmåga på svenska som andraspråk med särskilt fokus på ordavkodning, ordförråd och läsförståelse. Resultaten visar att många elever som läser på svenska som ett andraspråk presterar sämre än elever som läser på svenska som förstaspråk inom dessa områden men att riktade insatser kan göra skillnad.

Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk – undervisning och tidiga insatser

Erika Bomström Aho

Genom observationer och intervjuer mejslar Erika Bomström Aho fram bild där kunskaper i svenska, och kunskaper uttryckta på svenska, har mest betydelse för både elever och lärare på språkintroduktion

Villkor för lärande. Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektiv

Kristina Aldén

Verksamma lärare ser att användning av multimodala resurser för meningsskapande kan påverka nyanlända och flerspråkiga elevers lärandemöjligheter och delaktighet. Det framkommer i Kristina Aldéns mastersuppsats om lärarkognition i språkligt heterogena klassrum. De deltagande lärarna använder multimodala resurser framförallt i en stöttande funktion. Lärarna ger även uttryck för behov av egen kompetensutveckling för att kunna stötta sina elever att både bli kritiska läsare och skapare av multimodala texter där de kan kommunicera sitt lärande.

Multimodala resurser för meningsskapande: En studie av lärarkognition i språkligt heterogena klassrum

Mari Ylenfors

I sin licentiatuppsats vill Mari Ylenfors undersöka och bidra med kunskap om grundskolors arbete för att utveckla litteracitetsförmågan hos flerspråkiga elever som möter svårigheter med läsning och skrivning. Licentiatuppsatsen, som består av dels en enkätstudie, dels en fallstudie, visar konkreta exempel på litteracitetspraktiker med ett flerspråkigt perspektiv. Dock verkar inte skolorna ta tillvara elevernas olika språkliga förmågor vid kartläggning av läs- och skrivsvårigheter.

Ett integrerat perspektiv på litteracitetsundervisning för flerspråkiga elever

Emma Hall

Historikern Emma Hall har i sin avhandling vid Malmö universitet intervjuat tolv unga med erfarenhet av flykt. De kom till Sverige mellan 2009 och 2015 och kategoriserades då som ensamkommande. Gemensamt för dem är flykten från sina respektive hem som följdes av en lång och svår resa genom Europa. 

Mellan rörelse och stillhet: minne och flykt i unga människors berättande 2009-2021

Viktoria Waagaard

I forskningsarbetet till avhandlingen Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt följer Viktoria Waagaard undervisningen i samhällskunskap hos två högstadielärare under tre år. Lärarna som undervisar i språkligt och socioekonomiskt heterogena klasser arbetar aktivt för att utveckla elevernas ämneslitteracitet.

Läs mer om: Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt

Ann Ohlsson

Ann Ohlssons licentiatavhandling är en fallstudie där hon med hjälp av klassrumsobservationer, fokusguppssamtal och intervjuer med elever undersöker elevers meningsskapande kring vad det innebär att skriva texter av vetenskaplig karaktär i kursen svenska 3 på gymnasiet. ”Även om studien är genomförd inom ämnet svenska har den relevans för ämnet svenska som andraspråk”, säger Ann Ohlsson i en intervju med NC. Ett övergripande resultat är att elevernas meningsskapande om vetenskaplig text till stor del kännetecknas av en föreställning om objektivitet. Resultaten visar även att eleverna är osäkra på den egna röstens och argumentationens roll i texter av vetenskaplig karaktär.

Läs mer om: Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text.

Andreas Nuottaniemi

Andreas Nuottaniemis forskning handlar om flerspråkighet och undervisning ur ett kritiskt, rumsligt perspektiv. Efter att nära ha följt en grupp ungdomar på språkintroduktionsprogrammet under en längre tid ser han att de ofta möts av hinder när de vill delta i samhället på lika villkor. I det mediala och politiska samtalet framställs det svenska språket idag ofta som en form av "nyckel" till framgång i skola och yrkesliv för nyanlända, men med utgångspunkt i ungdomarnas egna erfarenheter visar Nuottaniemi hur svenska snarare är del av rum som ungdomarna sällan har möjlighet att ta i anspråk.

Läs mer om avhandlingen Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid

 

2022

Baran Johansson

Baran Johansson har i sin avhandling vid Umeå universitet undersökt tvåspråkiga elevers läsande och skrivande på persiska och svenska i årskurs 4 till 9. Huvudsyftet med avhandlingen är att undersöka lässvårigheter i ett tvåspråkigt perspektiv. Elevgruppen bestod av 26 elever med och utan lässvårigheter som läser och skriver på två olika alfabetiska språk, persiska och svenska. 

Läs mer om avhandlingen Two Languages, Two Scripts: Bilingual and Biscriptal Children with and without Reading Difficulties Read and Write in Persian (L1) and Swedish (L2)

Jasmine Bylund

Jasmine Bylund kartlägger i sin avhandling, "Everyday Language Practices", språkanvändningen bland ungdomar i förortsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Studien visar att språkliga hierarkier påverkar hur ungdomar ser på sig själva, sin plats i samhället och hur väl de lyckas i skolan. 

Läs mer om Jasmine Bylunds avhandling

Sara Snoder

Sara Snoder undersöker i sin avhandling "Det är inte så att vi exkulsivt pratar svenska" hur flerspråkiga lärare på grundkolan ser på och använder flerspråkighet i undervisningen. Studien bygger på intervjuer med fem lärare på låg- och mellanstadiet.

Läs mer om Sara Snoders avhandling

Denis Tajic

I avhandlingen "Mellan policy och praktik: En studie om nyanlända elevers pedagogiska och social inkludering i skolan" undersöker Denis Tajic hur formella och informella strukturer påverkar de nyanlända elevers inkludering och hur dessa uppfattas av eleverna själva och skolpersonalen. Studien baseras på observationer och intervjuer i två mångkulturella grundskolor i olika kommuner.

Läs mer om Denis Tajics avhandling

Ulrika Lögdberg

Välbefinnande och hälsa skapas i utrymmet unga har i vardagen att agera och vara, och är beroende av historiska och politiska processer. Det visar Ulrika Lögdberg, Högskolan Kristianstad, i sin avhandling "Understanding young people’s well-being within a translocal everyday life" som bygger på observationer och intervjuer med elever i en språkintroduktionsklass.

Läs mer om Ulrica Lögdbergs avhandling

Johanna Mufic 

Johanna Mufic disputerade i oktober 2022 vid Linköpings universitet med avhandlingen "'Quality Problems' in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society”, om hur begreppet kvalitet konstrueras på olika arenor inom komvux och vilka effekter detta får. 

Läs mer om Johanna Mufics avhandling

Karin Senter

Avhandlingen ger en inblick i några ungdomars språkliga vardag. Karin Senter har genomfört en talspråksstudie, men inkluderar även andra sociala aspekter som är centrala för skapandet av ett vi i förorten.

Läs mer om Karin Senters avhandling

 

2021

Anna Winlund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk. Bland annat detta såg Anna Winlund när hon följde undervisningen för en grupp elever med kort skolbakgrund under ett läsårs språkintroduktion. Avhandlingen består av fyra olika delstudier som behandlar olika sidor av undervisningen.

Läs mer om Anna Winlunds avhandling

Frida Siekkinen 

Frida Siekkinen har i sin avhandling studerat hur elever på en högstadieskola upplever det att särskiljas och kategoriseras som att vara i behov av ämnet svenska som andraspråk. Siekkinen undersöker också vad dessa elevkategoriseringar, att var den som läser svenska eller vara den som läser svenska som andraspråk, får för konsekvenser för eleverna i skolvardagen.

Att vara och inte vara - Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

 

Tidigare år: 2020–2007

Helena Reierstam

I denna avhandling har Helena Reierstam studerat lärares förhållningssätt till bedömning, dels i gymnasieskolor med engelska som undervisningsspråk och dels i kommunala högstadie- och gymnasieskolor med nyanlända elever. Resultaten visar att eleverna inte får samma förutsättningar att lära sig ämneskunskaperna som modersmålstalare.

Läs mer om Helena Reimerstams avhandling

Linda Wikström

Magisteruppsats med syftet att beskriva och analysera hur nyanlända högstadieelever, i reguljär klass, stöttas i SO-undervisningens ämnesspråk utifrån ett lärar- ochelevperspektiv. Vidare undersöktes hur stöttningen omsätts i undervisningspraktiken.

Läs mer om Linda Wikströms magisteruppsats

Angelica Granqvist

Syftet med studien och masteruppsatsen "Swedish as a Second Language – a Parallel School Subject in Practice" är att undersöka av vilka skäl flerspråkiga gymnasieelever väljer att läsa sva mot bakgrund av att tidigare forskning liksom den pågående allmänna debatten vittnar om att ämnets legitimitet är starkt ifrågasatt.

Läs mer om Angelica Granqvists masteruppsats

 

Lisa Loenheim 

En studie om hur 190 gymnasieelever tolkar olika typer av språkliga sammansättningar. Avhandlingen visar att betydelsen hos ett sammansatt ord är inte självklar. Inlärning av olika sammansättningar, liksom språkinlärning generellt, tar tid och kräver mycket repetition. 

Att tolka det sammansatta Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Läs Skolportens intervju med Lisa Loenheim

 

Åsa Bjuhr

En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan. Avhandlingen visar att de nyanlända eleverna på språkintroduktionsprogrammet känner sig inkluderade i klassen men exkluderade från skolan. Väl på ett gymnasieprogram blir känslan blir den omvända.

Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan

Läs Skolportens intervju med Åsa Bjuhr

 

Annika Karlsson

Avhandlingen handlar om på vilka sätt flerspråkiga elever använder språkliga resurser i ett NO-klassrum där translanguaging används som läranderesurs. Annika Karlsson har genom observationer och videoinspelningar under tre år följt undervisningen i ett flerspråkigt NO-klassrum från årskurs 4 till 6. Samtliga elever har arabiska som modersmål och var sedan lågstadiet vana vid att använda både svenska och arabiska genom en tvåspråkig undervisning. Fokus i avhandlingen är elevernas samtal och hur de använder sina språkliga resurser för att skapa förståelse för ämnesinnehållet.

Det flerspråkiga NO-klassrummet En studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Läs Skolportens intervju med Annika Karlsson

 

Anna Lindholm

Avhandlingens syfte är att belysa lässtrategiers betydelse för utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Detta görs genom att utforska lässtrategier i ett undervisnings-, läsutvecklings- och individperspektiv.

Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet 

 

Robert Walldén

Avhandlingen undersöker hur två lärare kommunicerar undervisningsinnehåll, upprätthåller sociala relationer samt organiserar informationsflöden inom undervisning i svenska som andraspråk och geografi på en grundskola där majoriteten av eleverna har migrationsbakgrund.

Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

 Läs en sammanfattning av avhandlingen på Skolverket.se

 

Robin Samuelsson

Avhandlingen undersöker hur andraspråks- och begreppsutveckling kan uppstå genom interaktion i förskolans miljöer, specifikt studerar avhandlingen hur olika typer av interaktion, som leken, kan stötta barn. Datainsamlingen har skett under två separata perioder. Det första fältarbetet följde två nyanlända barn som börjat utveckla andraspråket svenska och under den andra perioden följdes en förskolegrupp under ett naturprojekt om snurrande. Avhandlingens slutsatser pekar mot betydelsen av icke-verbala resurser då barn lär sig andraspråk och om abstrakta begrepp. Ur detta läggs ett nytt sätt att se på stöttning fram, som inkluderar miljön och kroppsliga resursers betydelse för denna sociala process.

Play, Culture and Learning Studies of Second-Language and Conceptual Development in Swedish Preschools.

 

Liivi Jakobson

En studie om skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjarstuderande i svenska som andraspråk. Fokus i avhandlingen är respons inom tre områden: 1) Hur ser lärarrespons ut, vad lärare ger respons på och på vilket sätt 2) lärares uppfattning om respons och 3) hur elever uppfattar respons.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk - teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Läs en intervju med Liivi Jakobson hos Skolporten

 

Ellinor Skaremyr

Avhandlingen behandlar hur språkliga gemenskaper tar form och upprätthålls i svensk förskola när minoritetsspråkiga barn deltar. Delstudie I handlar om hur nyanlända barn kommunicerar när de är nya i svenskspråkig förskola. Delstudie II behandlar en språkrevitaliserande verksamhet för barn med finsk minoritetstillhörighet.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

 

Maria Rubin

Avhandlingen, som är en praktiknära aktionsforskningsstudie, visar på möjligheter och hinder avseende gymnasieelevers ämnesspråkliga deltagande i undervisningen i en kontext där en majoritet av eleverna har undervisningsspråket svenska som sitt andraspråk.

Språkliga redskap – Språklig beredskap: en praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Läs Skolportens intervju med Maria Rubin

 

Monica Bravo Granström

Avhandlingens övergripande syfte är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer. Materialet utgörs av fallstudier genomförda i olika miljöer av språklig mångfald som undersökts med en tvärvetenskaplig, kvalitativ ansats. Fallstudierna inkluderar klassrumsobervationer samt intervjuer med lärare i tyska, svenska och chilenska skolklasser i årskurs 4. Fyra olika typer av strategier för undervisning i flerspråkiga miljöer kunde identifieras och en typ av strategi som inte skänker den språkliga mångfalden någon större uppmärksamhet, utan snarare uppvisar en blindhet inför mångfalden, verkar dominera.

Teachers’ Beliefs and Strategies when Teaching Reading in Multilingual Settings Case Studies in German, Swedish and Chilean Grade 4 Classrooms.

 

Jenny Uddling 

En studie om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum för årskurs 5 och 8, där flera elever är andraspråkselever. Resultaten visar att de naturvetenskapliga lärobokstexterna ställer stora språkliga krav på eleverna. Resultaten visar också att båda lärarna genomförde en omfattande textbearbetning i samspel med sina elever, vilket visade på lärarnas breda repertoar av didaktiska val i samband med textsamtalen. Textsamtalen erbjöd en ökad redundans, möjligheter att utveckla akademiska register och i viss mån att socialiseras till ämnesläsning. Begränsningar var förknippade med att lärarna inte alltid var tillräckligt tydliga med textsamtalens syfte och genomförande, att språkfokuset ibland tog fokus från ämnet och att lärarnas användning av vardagsspråk inte alltid var en tillgång.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Johanna Lindgren Chin

Examensarbete med syftet att undersöka lärares syn på specialpedagogik inom ramen för sfi-undervisningen för kortutbildade elever. Detta genom intervjuer med sex sfi-lärare. I intervjuerna har fokus legat på lärarnas perspektiv när det gäller den egna yrkesrollen, behoven, och olika förhållningssätt.

Sfi-lärarens specialpedagogiska kompetens. En intervjustudie med lärare

 

Helena Colliander

Avhandlingen utforskar vad det innebär att vara och bli lärare för kortutbildade vuxna inom svenska som andraspråksutbildning. Denna empiriska studie är baserad på data från observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare konstruerar sin professionella identitet i relation till sina deltagares särart, d.v.s. kombinationen av att dessa är kortutbildade vuxna som ska lära sig grundläggande litteracitet och ett andraspråk, samtidigt som de etablerar sig i ett nytt samhälle. Detta ses t.ex. i lärarnas undervisning, i hur de tar till vara på möjligheter till lärande och bemöter förändringar.

Resultatet illustrerar också att även om vissa perioder betyder mer för deras yrkesidentitet så är denna något som utvecklas hela tiden. Detta sker i många olika praktikgemenskaper parallellt. Undervisningspraktiken är den mest centrala, men i övrigt varierar betydelsen av de olika praktikerna från lärare till lärare. Läraridentiteten formas också av olika maktaspekter. Samhälleliga krafter, liksom ens egen position i de olika gemenskaper som finns inom andraspråks- och vuxenutbildning, bidrar till formandet av den.

Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Education for Adults

 

Mirjam Hagström

Avhandlingen undersöker hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället. Studien bygger på intervjuer med 45 ungdomar i åldern 16 - 20, som alla studerar på gymnasieprogrammet språkintroduktion. Genom att visa på och analysera så väl likheter som variationer i ungdomarnas erfarenheter framträder en komplex väv av institutionella, strukturella och relationella praktiker som skapar specifika villkor för ungdomarna i studien. 

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasiets språkintroduktion som ung och ny i Sverige

 

Sofia Svensson

Avhandlingen undersöker hur flerspråkiga elever i femte klass konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal om sina egna skrivna och ritade dagbokstexter utan en närvarande lärare.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sara Planting-Bergloo  

En masteruppsats om nyanlända elevers meningsskapande i kemi i gymnasieskolan. Studien undersöker hur medierande artefakter kan utgöra resurser men också hinder för språk- och kunskapsutvecklingen samt ger elevernas egna perspektiv på undervisningen.

Nyanländ till den svenska kemiundervisningen: En studie om nyanlända elevers meningsskapande i kemi i gymnasieskolan

 

Anne Reath Warren

Avhandlingen undersöker möjligheter och utmaningar för att utveckla flerspråkig litteracitet i tre olika former av undervisning: modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i Sverige samt community language schools i Australien.

Developing multilingual literacies in Sweden and Australia

 

Jenny Nilsson Folke

Avhandlingen handlar om nyanlända elevers möte med den svenska skolan samt deras villkor för lärande och inkludering i olika övergångar inom det svenska skolsystemet.

Lived transitions - experiences of learning and inclusion among newly arrived students

 

Jöran Petersson

Avhandlingen undersöker om några områden i matematiken är särskilt svåra för andraspråkare och om det finns skillnader i provresultat mellan nyanlända och tidigt anlända invandrare. Avhandlingen ger två huvudresultat. I del 1 är det att förstaspråkare och andraspråkare visar olika kunskapsprofiler på prov i matematik. I del 2 är huvudresultatet att elevers kunskaper i matematik verkar variera beroende på om eleverna har invandrat tidigt eller sent till grundskolan.

Det visar sig vara två grupper med olika behov och förutsättningar. Genom att skilja mellan andraspråkare som invandrade tidigt respektive sent i grundskolan, konstaterar denna avhandling att det inte är nog att ta hänsyn till socioekonomisk bakgrund och kompetens i undervisningsspråket. Ett nödvändigt tredje perspektiv blir att ta med den matematiska kompetens som särskilt nyinvandrade elever kan ha med sig från tidigare skolgång på sitt första språk.

Mathematics achievement of early & newly immigrated students in different topics of mathematics

 

Susanne Duek

I avhandlingen studeras litteracitetspraktiker hos en grupp nyanlända barn i åldrar mellan fyra och tio år vars föräldrar inte har någon eller endast en kort skolbakgrund från ursprungslandet. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel.

Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn

 

Anna Sahlée

I avhandlingen utforskas bland annat frågan om hur språket, som system och som aktivitet, hos elever som läser svenska som andraspråk kan avgränsas och karaktäriseras. Syftet med avhandlingen är att utforska skolämnet svenska som andraspråk i relation till språket hos de elever som läser ämnet. Ansatsen är språkvetenskaplig. Det betyder att även om utgångspunkten är ämnet svenska som andraspråk så är det språket – eller språk – som är i fokus i denna avhandling. 

Språket och skolämnet svenska som andraspråk - Om elevers språk och skolans språksyn

 

Hassan Sharif

Avhandlingens syfte är att belysa och analysera en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända. Mer specifikt är Hassan Sharif intresserad av att med utgångspunkt i ungdomarnas sociala, utbildningsmässiga och språkliga tillgångar samt dispositioner och migrationserfarenheter analysera hur eleverna förhöll sig till och såg på introduktionsutbildningen på gymnasienivå och dess betydelse för deras fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt” Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Sari Vuorenpää

Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning inom skolår F-3.

Litteracitet genom interaktion

Läs Skolpotens intervju med Sari Vuorenpää

 

Helen Avery

Denna studie fokuserar på de riktade stödåtgärderna för att förbättra lärandet för elever med invandrarbakgrund: t.ex. modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet.

Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school

Henrik Nilsson

Avhandlingen undersöker hur två mångkulturella låg- och mellanstadieskolor, en kommunal och en fristående muslimskt profilerad skola hanterar segregationen och att skillnaderna i resultat växer mellan skolor och mellan elever med olika social bakgrund.

Kultur och utbildning – en tolkning av två grundskolors mångkulturella kontexter

 

Leena Hamberg

Den här studien visar att ambitionerna med arbetslinjen kan komma att skymma sikten för annat väsentligt. Detta gäller inte minst individers språkutveckling och kraven på språkliga färdigheter i arbetslivet. Blundar man för komplexiteten i språkfrågan, finns det risk för att arbetslinjen vänds till en nackdel för de nyanlända.

Samverkan i och med språket: Systemisk-funktionell analys av språkanvändning i en kommunal gränsaktivitet med nyanlända flyktingar som målgrupp

 

Anna Åhlund

Den här avhandlingen undersöker klassrumssamtal som involverar elever med svenska som andraspråk, som läser på språkintroduktionsprogrammet. Studien utforskar hur svenskan framstår som en flerpartsprestation av både läraren och eleverna.

Swedish as multiparty work: Tailoring talk in a second language classroom 

 

Camilla Lindahl

Denna studie utforskar döva och hörselskadade elevers lärande i naturvetenskap i ett tvåspråkigt NO-klassrum där meningsskapandet sker genom svenskt teckenspråk och skriven svenska.

Tecken av betydelse: En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum

 

Aina Bigenstans

I denna avhandling undersöks utmaningar och möjligheter för lärare med utländsk lärarexamen som efter språkstudier och kompletterande utbildning börjar arbeta i svenska förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Studien bygger bland annat på intervjuer med 21 lärare under deras första terminer som nyanställda lärare. I gruppen ingår förskollärare, klasslärare och ämneslärare som har delgett sina erfarenheter och reflektioner av sådant som de har upplevt som utmaningar. Viktigt har också varit att uppmärksamma hur lärarna har lyckats hantera utmaningar de mött i sitt yrkesutövande.

Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola

 

Catarina Economou

Avhandlingen är en didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk inom gymnasieskolan. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i den senaste tidens kritik som riktats mot det svenska skolväsendet, särskilt när det gäller att elever med utländsk bakgrund inte får samma möjligheter eller uppnår samma resultat som svenskfödda elever.

”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

 

Josefin Nilsson

Sin masteruppsats gör Josefin Nilsson en etnografisk studie om utveckling av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisning för nyanlända högstadieelever i ämnet biologi. En studie som beskriver och analyserar tre lärares reflektioner.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande

 

Anniqa Sandell Ring

En masteruppsats vars studie vill bidra med fördjupade kunskaper om processen att kartlägga nyanlända elevers tidigare erfarenheter och kunskaper.

Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper Om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning.

 

Sejla Kilim

Masteruppsats med syfte att undersöka och beskriva hur ett antal skolor kartlägger nyanlända elevers förmågor och kunskaper och hur man utifrån kartläggningen planerar och anpassar undervisningen av nyanlända elever.

Vikten av pedagogisk kartläggning i arbetet med nyanlända elever

Maria Kouns

Avhandlingen undersöker två fysiklärares och en svensklärares planering och genomförande av terminslånga undervisningsförlopp i två gymnasieklasser i syfte att ge fördjupad förståelse av förhållandet mellan språk och kunskapsbildning. Maria Kouns.

Läs mer om Maria Kouns avhandling

 

Samira Hajjouji Hennius.

I den här avhandlingen undersöks möjliga förutsättningar och hinder för deliberativa samtal i ett språkligt och kulturellt heterogent klassrum där vuxna studenter från olika håll i världen utför gemensamma skrivuppgifter i smågrupper inom undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå.

"Vi kan skriva förargument och sedan motargument": Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå


Ulrika Wernesjö

Denna avhandling utforskar förhandlingar om tillhörighet bland ensamkommande unga flyktingar i Sverige. Avhandlingen syftar vidare till att belysa metodologiska aspekter av att föra fram sina röster.

Conditional Belonging: Listening to Unaccompanied Young Refugees’ Voices

 

Mozhgan Zachrison

Denna avhandling är en kvalitativ studie som utforskar de sociokulturella influenserna på vuxna invandrares andraspråksinlärning och den kommunikativa interaktion genom vilken de använder språket. Enligt denna avhandling har svenskundervisning för vuxna immigranter mer fokus på kultur än på själva språket, vilket tar tid och kraft från själva språkinlärningen. Eleverna ska fostras till att bli bra svenskar och tänka som svenskar, snarare än att lära sig svenska.

Invisible voices – Understanding the Sociocultural Influences on Adult Migrants' Second Language Learning and Communicative Interaction

 

Ali Reza Majlesi

Denna avhandling är en empirisk, kvalitativ studie om uppkomsten av s.k. ”learnables” i svenska som andraspråksutbildning. Studien antar ett dialogiskt och praxeologiskt perspektiv, och analysen baseras på videoinspelade lärare-elev-interaktiviteter i klassrummet.

Learnables in Action – The Embodied Achievement of Opportunities for Teaching and Learning in Swedish as a Second Language Classrooms

 

Katrin Ahlgren

Avhandlingen består av två fristående, men ändå sammanhängande studier. I den första undersöks hur några personer förhåller sig till svenska språket och till sig själva som andraspråkstalare med hjälp av begreppet narrativ identitet. Den andra studien är en tematisk analys av andraspråkstalarnas metaforanvändning.

Narrativa identiteter och levande metaforer i ett andraspråksperspektiv

 

Annika Norlund Shaswar

Avhandlingens syfte är att undersöka fem kurdiska sfi-studerandes skriftbrukshistoria samt deras nuvarande skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfi-studierna.

Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning: En studie av fem kurdiska sfi-studerandes skriftbrukshistoria och skriftpraktiker

 

Layal Kasselias Wiltgren

Avhandlingen bygger på ett årslångt fältarbete i en högstadieskola i utkanten av Stockholm med fokus på hur ungdomar samspelar kring och uttrycker etnicitet, nationalitet och flerspråkighet samt hur de på ett kreativt sätt uttrycker och därmed skapar etniciteter och fyller dem med innebörder.

STOLT! Om ungdomar, etniciteter och gemenskaper

 

Lotta Olvegård

Avhandlingen undersöker flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan genom funktionella textanalyser av läroböcker och genom enskilda textsamtal med gymnasielever.

”Herravälde. Är det bara killar eller?” - Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan.

 

Lili Sara Schmidt

Studie i syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation. Masteruppsats.

"Hon har SFI-uttal" En perceptionsstudie om hur vuxna andraspråksinlärare uppfattar modersmålssvenska och andraspråkssvenska.

 

Ingela Berggren

Studie i syfte att undersöka vad iPad i sfi-undervisningen innebär för den enskilde individen då det gäller att bli litterat från att ha varit illiterat. Kandidatuppsats.

iPad i sfi-klassrummet Illiteratas tankar och upplevelser av iPad vid läs- och skrivinlärning

 

Ellinor Skaremyr

Studie i syfte att undersöka hur två nyanlända barn i förskolan, som är nya i det svenska språket och nya i förskolan, deltar i språkliga händelser och med vilka kommunikativa redskap. Licentiatuppsats.

Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan

 

Anna Kaya

En fallstudie om genrebaserad undervisning i en förberedelseklass år 4-6. Studie i syfte att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända elever. Kandidatuppsats.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

 

Robert Walldén

Studie i syfte att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi. Magisteruppsats.

Stapplande steg mot ökad mångfald En multimodal diskursanalys av texter om familjer och relationer

Karin Sandwall

Avhandlingen handlar om invandrares möjligheter att lära sig svenska på sådana praktikplatser som erbjuds inom ramen för sfi-utbildningen, dvs. inom den grundläggande utbildningen i svenska som andraspråk som vuxna invandrare i Sverige erbjuds.

Att hantera praktiken – om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser

 

Anneli Schwartz

Avhandlingen bygger på en etnografisk studie i en förortsskola som har valt en särskild pedagogisk modell för att hantera och genomföra sitt uppdrag. Syftet är att analysera hur elever i två klasser vid en högstadieskola i en mångkulturell förort ger respons på denna pedagogik.

Pedagogik, plats och prestationer - en etnografisk studie om en skola i förorten

 

Eva Skowronski

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka den sociala skolsituationen för elever som har invandrat till Sverige under de fyra sista åren i grundskolan eller under gymnasiet genom att undersöka den sociala interaktionen mellan elever.

Skola med fördröjning – Nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola för alla"

Läs Skolportens intervju med Eva Skowronski

 

Jenny Rosén

Avhandlingen riktar intresset mot diskurs, kategorisering och identitetsskapande inom utbildningsformen Sfi dels historiskt över tid och dels bland deltagare i Sfi vid ett lärcentrum.

Svenska för invandrarskap?: Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare
   

Karin Allard

Avhandlingen beskriver och diskuterar interaktionen i den sociala praktik i vilken flerspråkig språkundervisning för hörselskadade och döva elever äger rum.

Varför gör de på detta viset?: Kommunikativa praktiker i flerspråkig undervisning med svenskt teckenspråk som medierande redskap

 

Jenny Uddling

Studie i syfte att beskriva och analysera hur direktintegrerade högstadieelever stöttas i ämnesundervisningen. Masteruppsats.

Direktintegrerade elevers möjligheter till lärande i ämnesundervisningen (19525 Kb)

 

Katrin Ahlgren

Studie med syfte att undersöka hur några vuxna andraspråkstalare berättar om och reflekterar kring sina erfarenheter av språkanvändning. Licentiatsuppsats.

Narrativ identitet i ett andraspråksperspektiv – Sticka ut eller smälta in?

 

Anna Lindström

I denna D-uppsats jämförs en traditionell läroboksdialog med en autentisk dialog. Resultatet visar läroboksdialogen följer skriftspråkets normer i högre utsträckning än den autentiska som i större utsräckning följer samtalsspråkets normer.

Samtal i tal och skrift − och på video (1055 Kb)

 

Catarina Economou

Studiens syfte är att analysera och jämföra innehållet i ämnesplanerna för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och diskutera dess konsekvenser. Vetenskaplig artikel.

Svenska och svenska som andraspråk i Gy11 – två jämbördiga ämnen? (308 Kb)

Anne Kultti

Avhandlingen syftar till att analysera vilka villkor de deltagande förskolorna ger för yngre flerspråkiga barns språkliga och kommunikativa utveckling och för deras deltagande i olika aktiviteter.

Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande

 

Robert Walldén 

Ett utvecklingsarbete om kamratbedömning med andraspråkselever inom grundläggande vuxenutbildning.

Att lära tillsammans av misstag och språkliga förebilder (291 Kb)

Qarin Franker

Avhandlingen "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker littteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi). Två empiriska studierna ingår i avhandlingen: Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt och Val, vägar, variation.

Läs mer om Qarin Frankers avhandling

 

Pia Nygård Larsson

Avhandling med syftet att med utgångspunkt i ett biologiklassrum analysera, beskriva samt diskutera texter och språkbruk i skolan, med särskilt fokus på flerspråkiga elevers förutsättningar.

Biologiämnets texter: Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

 

Lena Fridlund

Avhandiling med syftet att undersöka hur grundskolan hanterar sitt uppdrag om att vara en skola för alla med en såväl inkluderande som interkulturell intention samtidigt som vissa elever undervisas i ett eget svenskämne med en egen kursplan och andra elever undervisas i förberedelseklasser.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

 

Ulrika Magnusson

Avhandlingen är en undersökning av en- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer (GM), ett begrepp myntat inom systemisk-funktionell lingvistik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

 

Mikael Nordenfors

Avhanding med syftet att beskriva olika aspekter av skriftspråksutvecklingen under högstadiet.

Skriftspråksutveckling under högstadiet

 

Mariana Sellgren

Studien har fokus på elevernas deltagande i muntlig interaktion och skrivande av text. Licentiatuppsats.

Den dubbla uppgiften: Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO

 

Anders Skans

En studie i syfte att bidra med kunskap om de didaktiska frågorna i förhållande till uppdraget att arbeta interkulturellt. Litentiatuppsats.

En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken

Eva Norén 

Avhandling med syftet att undersöka och analysera praktiker i flerspråkiga matematikklassrum i grundskolan i Sverige.

Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning

 

Mikael Olofsson

I studien analyseras ett antal texter skrivna av sfi-deltagare på Nationellt sfi-prov 15. Elevtexterna analyseras utifrån två olika bedömningsmodeller – dels den nu gällande bedömningsmodellen som utgår från en kommunikativ språksyn, dels en för undersökningen utarbetad modell som bygger på SFL och genreteori. Kandidatuppsats.

Bedömning av skriftlig färdighet inom sfi utifrån ett genreperspektiv (1229 Kb)

Bilaga till Mikael Olofssons uppsats (829 Kb)

 

Maria Kouns

Studiens syfte är att från ett språkdidaktiskt perspektiv försöka förstå vilka möjligheter en ämneslärares undervisningsstrategier skapar för andraspråkselever att utveckla en språklig repertoar i ämnet. Licentiatuppsats.

Inga IG i kemi A! En språkdidaktisk studie av en kemilärares undervisningsstrategier i en gymnasieklass med elever med svenska som andraspråk

 

Eva Lundin

I läroplanen för årskurs 3 2009 används begreppet genrer för första gången som särskiljande mellan olika texter. Studiens fråga är vilken implicit kunskap undersökningens flerspråkiga elever besitter om genreskillnader när det gäller skriftlig produktion. Magisteruppsats.

Tre genrer i trean. En studie av flerspråkiga elevers instruerande, berättande och beskrivande texter

 

Monica Lindvall

Studie i syfte att undersöka språkhinder som försvårar för eleverna att nå ämnesmålen. Magisteruppsats.

Vuxnas andraspråksutveckling i ämnesbaserad undervisning (4512 Kb)

Christina Hedman

Avhandlingen baseras på en multipel fallstudie av tio spansk-svensktalande ungdomar i åldrarna 13-16 år, som utifrån lärares bedömningar har läs- och skrivsvårigheter. I studien har Hedman gjort jämförelser med dels en en grupp enspråkigt spansk- respektive svensktalande ungdomar med dokumenterad dyslexi och dels med en tvåspråkig grupp spansk-svensktalande ungdomar utan läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för vad tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivutveckling kan innebära för att gynna en säkrare identifiering och hantering av dyslexi hos tvåspråkiga samt att skaffa kunskap om hur skriftspråksproblem hos dessa ungdomar kan kan yttra sig, karaktäriseras och avgränsas.

Dyslexi på två språk: En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter

 

Maria Eklund Heinonen

Avhandling med syfte att undersöka den muntliga delen av Tisus, för att söka utröna hur de godkända testtagarnas inlärarspråk skiljer sig från de underkändas i ett processbarhetsperspektiv, och om PT i sådana fall har något att bidra till muntlig språkbedömning.

Processbarhet på prov: Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare

 

Ulrika Wigg

Avhandlingen har som syfte att belysa, analysera och diskutera hur unga människor berättar om sina erfarenheter av att tvingas bryta upp från sitt hemland och börja om i ett nytt land under sin skolgång. Åtta unga vuxna, fyra kvinnor och fyra män, deltog i livsberättelseintervjuer kring detta tema. 

Bryta upp och börja om: Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet

 

Anne Palmér

Avhandling med syfte att undersöka den muntliga kulturen i två klasser som läser på olika yrkesinriktade gymnasieprogram.

Samspel och solostämmor: Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan

 

Jörgen Mattlar

Avhandling med syfte att studera fem läroböcker i svenska som andraspråk, avsedda att användas på gymnasiet av en målgrupp bestående av unga eller vuxna elever som invandrat till Sverige.

Skolbokspropaganda?: En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)

 

Natalia Ganuza

Avhandling vars resultat visar att ungdomars användning av rak ordföljd inte behöver ha att göra med om man behärskar svenska eller inte: det verkar vara ett medvetet val.

Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings: Subject-verb Order in Declaratives, Questions and Subordinate Clauses.

 

Bosse Thorén

Avhadndling i syfte att undersöka betydelsen av svenskans språkrytm. Avhandlingen visar att både vokal- och konsonantlängd krävs för att svenskans rytm ska bli rätt i teori och praktik.

The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody: Studies in perception and production

 

Anniqa Sandell Ring

Syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. D-uppsats.

Genrepedagogik: En explicit modell för språk- och ämnesundervisning

Hans-Olof Gustavsson

Avhandlingen handlar om lärares och studerandes arbetssätt i sfi och vad deras olika erfarenheter kan innebära för det pedagogiska arbetet i sfi.

"Utan bok är det ingen riktig undervisning": En studie av skolkulturella referensramar i sfi

 

Fia Andersson

Studie i syfte att beskriva och analysera såväl process som innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel med pedagoger som arbetar med flerspråkiga barn med någon problematik inom autismspektrum.

Att utmana erfarenheter: Kunskapsutveckling i en forskningscirkel

 

Barbro Haglund-Persson

Studie i syfte att undersöka språkförmågan, såväl den muntliga som den skriftliga, hos flerspråkiga barn i åldrarna 6-8 år i deras möte med skolan.

Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan

 

Tommaso M Milani

Analys av ett stort antal tidningsartiklar och policydokument rörande svensk språkpolitik och Milani menar att de som tar offentliga ställningstaganden i sådana debatter uttryckligen hänvisar till svenskan som ett rent kommunikationsverktyg.

Debating Swedish: Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden   

 

Lotta Bergman

En studie av svenskundervisning i fyra gymnasieklasser Studie i syfte att undersöka svenskundervisningen på fyra av gymnasieskolans program samt undersöka hur svenskämnets innehåll konstrueras för olika elevgrupper och hur mötet mellan lärare och elever gestaltas i olika svenskämnen.

Gymnasieskolans svenskämnen. En studie av svenskundervisning i fyra gymnasieklasser

 

Catarina Economou

Studiens syfte är att utröna vilket berättigande ämnet svenska som andraspråk har på gymnasiet. Economou undersöker bl.a. vilka skillnader som finns mellan de båda svenskämnena, vilken syn lärare och elever har på ämnet svenska som andraspråk.

Gymnasieämnet Svenska som andraspråk: behövs det?

 

Anders Philipsson

En studie av bruket av verbmorfologi, direkta frågor och indirekta frågor bland inlärare av svenska som andraspråk i gymnasieåldern.

Interrogative Clauses and Verb Morphology in L2 Swedish Theoretical Interpretations of Grammatical Development and Effects of Different Elicitation Techniques.

 

Annette Ewald

Studie i syfte att belysa den betydelse läsning av skönlitteratur ges i skolans mellanår i början av det tjugoförsta århundradet genom att beskriva autentiska undervisningsprocesser och lärares och elevers vardagliga arbete med skönlitterära texter.

Läskulturer – Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår

 

Birgitta Norberg Brorsson

Studie i syfte att ge en djupare förståelse för skolskrivandet och dess villkor i grundskolans senare år.

Man liksom bara skriver: Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8

 

Laid Bouakaz

Studie i syfte att undersöka vilka mekanismer som främjar respektive hindrar föräldrasamverkan med skolan.

Parental involvement in school: What promotes and what hinders parental involvement in an urban school?
 

Carina Fast

Studie i syfte att ta reda på i vilka sociala och kulturella sammanhang barn möter textorienterade aktiviteter, vilka aktiviteter barnen medverkar i och utövar på egen hand samt om barnen i förskola och skola tillåts använda sina tidigare erfarenheter av textorienterade aktiviteter.

Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola

 

Sabine Gruber    

Avhandlingen undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare.

Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik

 

Qarin Franker

Studie som består av tre analyser av alfabetiseringslärares bildanvändning samt en redogörelse för forskning om bilder och bildtolkning. Licentiatuppsats.

Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt

 

Kontakt

Har du kommentarer om sidan eller förslag på relevant forskning som vi borde tipsa om här? Hör gärna av dig till vår webbredaktör.

Webbredaktör för NC
På denna sida