Stockholms universitet logo, länk till startsida

”Det pågår en massutrotning av växter”

Det mesta vi tror oss veta om utrotning baseras på hur det ser ut för däggdjur och fåglar, men de representerar bara en bråkdel av vår biologiska mångfald. WWF:s senaste Living Planet Report från 2020 var den första där växter togs upp, Aelys Humphreys har skrivit ett av avsnitten. Hon forskar bland annat om vilka växter som har dött ut under de senaste århundradena.

Aelys Humphreys sitter på marken och håller i en växt.
Aelys Humphreys. Foto: Jan-Niklas Nuppenau.

Att arter dör ut är en naturlig del av evolutionen. Men fler och fler studier visar att det utdöende som sker nu går mycket snabbare än vad som kan förklaras av ”normal evolution”. Det verkar inte spela någon roll vad det är för växter, det vill säga det spelar ingen roll vad deras egenskaper är, allt dör ut. Vilket är ett tecken på att det sker en massutrotning. 

– Vi känner till nära 600 växtarter som har dött ut under de senaste 250 åren men vi vet också att det är en underskattning*. Det beror delvis på otillräcklig kunskap om den biologiska mångfalden i många delar av världen. I relativt outforskade delar av världen, till exempel tropikerna i Afrika eller Nya Guinea, hinner arter dö ut innan vi ens hittat eller hunnit beskriva dem som arter. Det är områden som vi vet har hög artrikedom och där vi fortfarande hittar många nya arter, säger Aelys Humphreys vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

 

Vad är risken med att växter dör ut?

Aelys Humphreys porträttbild
Aelys Humphreys. Foto: Niklas Björling.

Alla växter samspelar med andra organismer; djur som agerar som pollinatörer och fröspridare, svampar i jorden där mycket av vårt kol binds, som föda till larver, husrum för att lägga ägg och så vidare. Listan kan göras lång.

– Vi vet inte exakt hur många andra arter en växtart samspelar med men en uppskattning som har gjorts visar att det kan vara upp till tusen arter som på något sätt interagerar med en enda växtart. Utrotningen av växter har därför kapacitet att starta en utrotningskaskad av andra arter. Konsekvenserna av utrotningen av växter kan vara enorma.

 

Skogsavverkning hotar livsmiljön

Det största hotet mot den biologiska mångfalden bland växer är, enligt Aelys Humphreys, utan tvekan förändringar av livsmiljön, till exempel genom skogsavverkning eller på grund av jordbruk.

– I Sverige har till exempel förändrade jordbrukstraditioner lett till att vattendrag har täppts igen och torkat ut, vilket har lett till att vattenväxter har dött ut. Många öppna betesmarker har också växt igen vilket har lett till att ängsblommorna som växer där är på väg att försvinna. 

– Klimatet har hittills haft mycket mindre effekt på växters utrotning än till exempel jordbruket och skogsavverkningen, ingen växtart har hittills dött ut på grund av klimatförändringar vad vi vet. Men tillsammans med förstöring av livsmiljöer kan klimatförändringar snabba på utrotningstakten.

 

Lokal utrotning – ett outforskat område

De hundratals växter som har dött ut under de senaste 250 åren innefattar bara de som helt har dött ut globalt, det vill säga de som inte finns någonstans i världen längre. Men växter dör ut lokalt också. Det betyder till exempel att det finns växter som har dött ut i Sverige men att arten kanske lever vidare någon annan stans.

– Den lokala utrotningen av växter är det ingen som har tittat på systematiskt men studier på lokal utrotning av fåglar och däggdjur tyder på att utrotningshastigheten på lokal nivå är mycket, mycket hög.

I framtiden hoppas Aelys Humphreys kunna forska om den lokala utrotningen av växter mer systematiskt än vad som har gjorts tidigare, för att ta reda på vilka växter som har utrotats även på lokal nivå. Men också för att ta reda på både orsakerna till, och konsekvenserna av, utrotningen.

Original illustration of Hindsia violaceae.
Illustration av den utrotade växten Hindsia violaceae.

* Se bland annat studien Global dataset shows geography and life form predict modern plant extinction and rediscovery publicerad i Nature och studien Inequality in plant diversity knowledge and unrecorded plant extinctions publicerad i Plants People Planet.

 

Mer om Aelys Humphreys forskning

En av de frågor Aelys Humphreys forskar om är hur utrotningstakten för träd ser ut, baserat på ny information från The Global Tree Assessment där utrotningshoten av de 60 000 trädarter som finns i världen har kartlagts. Denna nya information verkar bekräfta att utrotningstakten av träd globalt är snabbare än forskarna tidigare har trott.

WWF:s senaste Living Planet Report som kom 2020 var den första där växter togs upp. Aelys Humphreys har skrivit ett av avsnitten om växter i rapporten. Notera att den svenska sammanfattningen, som finns via den svenska WWF sidan, inte har med växter.

I artikeln Global dataset shows geography and life form predict modern plant extinction and rediscovery publicerad i Nature visar forskarna att hundratals växter dött ut under de senaste 250 åren och att det har skett omkring 500 gånger snabbare än vad som är väntat utifrån ”normala” evolutionära processer. En populärvetenskaplig version av artikeln, Gone but not forgotten – plant extinction in modern times finns att läsa i The Science Breaker.