Profiles

Caroline Gustavsson

Caroline Gustavsson

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Telefon 08-120 768 16
E-post caroline.gustavsson@hsd.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 20 A, plan 3,4,5
Rum P321
Postadress Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Mitt namn är Caroline Gustavsson. Jag är docent i religionspedagogik och sedan 2017 verksam som lektor i religionsdidaktik vid Stockholms universitet. I min forskning har jag särskilt intresserat mig för unga människors meningsskapande och religionskunskapsämnets plats i en tid av religiös förändring. Jag är också intresserad av begreppsbildning och har arbetat med förståelsen för bland annat begreppen ”livsåskådning”, ”delaktighet” och ”kallelse”. 

Undervisning

Jag undervisar i Ämnesdidaktik/religionskunskap inom ramen för KPU och inom ramen för lärarutbildningen i SO åk. 4-6. Jag är kursansvarig för uppsatskursen på avancerad nivå samt handledare och examinator för självständiga arbeten på grund- och avancerad nivå.

Forskning

Jag disputerade 2013 vid Stockholms universitet i pedagogik med den religionspedagogiska avhandlingen ”Existentiella konfigurationer. Om hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang.”. I studien undersöker jag hur unga vuxna mellan 19-29 år beskriver och förstår sina liv och vilka existentiella frågor som är centrala för de unga vuxna samt vilken betydelse det sociala och kulturella sammanhanget har för deras meningsskapande. Länk till avhandlingen.

Under de senaste åren har jag intresserat mig för och skrivit om hur yngre människor idag talar om tro och religion och bland annat vilken betydelse det kan få för religionskunskapsämnet i den svenska skolan. Ett intresse som bland annat skrivits fram i två antologier som gavs ut under 2015.

Jag har ett självklart intresse för religionskunskapsämnet i den svenska skolan och bland annat för frågan huruvida ämnet kan uppfattas bidra till eller stjälpa uppväxande generationers förståelse för tro och religion. I det sammanhanget har jag bland annat skrivit om livsåskådningsbegreppet.

Under 2013 och 2015 hade jag min huvudsakliga tjänst vid Svenska kyrkans forskningsenhet där jag inom ramen för en post.dok tjänst genomförde den studie som jag redovisar i boken ”Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning” utgiven vid Artos förlag 2016. Länk till förlaget. Inom ramen för studien har körsångare i en ålder mellan 19-40 år, samt präster och kyrkomusiker i fyra olika slags församlingar i Sverige intervjuats. Studien kretsar kring frågor om innebörden av begreppet delaktighet och visar att det inte går att se ett självklart samband mellan att delta och att vara delaktig. En kort presentation av studien presenteras i artikeln ”Ett pedagogiskt perspektiv på Svenska kyrkans gudstjänst”, i Svensk kyrkotidning nr 2, 2016. Länk till artikeln

Mellan 2017-2019 har jag haft finansiering för att som forskare följa den prioritering på gudstjänst som man gör i Asarums pastorat i Blekinge. Det övergripande syftet med forskningsprojektet har varit att bidra till en analys av den gudstjänstprioritering man gör i Asarums pastorat. Det vetenskapsteoretiska syftet är därtill att undersöka hur olika aspekter av delaktighet utmanas, formas och förändras i gudstjänstpraktiken, under den pågående gudstjänstprioriteringen. En fråga i det sammanhanget är om församlingsbor tydligare kan identifiera sig med gudstjänsten som en följd av prioriteringsarbetet och om deras vilja till engagemang i kyrkan förändras. Länk till information om forskningsprojektet.

Under 2018 har jag varit följeforskare i ett projekt kring lärande och undervisning i Västerås pastorat. Det vetenskapsteoretiska syftet har varit att undersöka hur förståelsen för lärande och undervisning formas och förändras under arbetet med en Pastoral för undervisning. Projektet redovisas i rapporten "En process på riktigt".

Från och med våren 2019 är jag forskare i Västerås stift för att följa deras satsning på Livslångt lärande.

Jag driver också, tillsammans med religionssociologen Anneli Winell, ett projekt om ”kallelsebegreppets giltighet” och vigningstjänst i en tid av religiös förändring. Studiens övergripande syfte är att undersöka och fördjupa förståelsen av hur blivande präster och pastorer idag beskriver sin kallelse, identitet och kommande uppgift inom Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan, samt hur kan vi förstå dessa beskrivningar i en tid av religiös förändring. En studie som möjliggör spännande jämförelsemöjligheter med också annan professionsutbildning såsom lärar- och sjuksköterskeutbildning. 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Caroline Gustavsson.
  • 2019. Caroline Gustavsson. Svensk kyrkotidning (5), 144-147

    Gustavsson ställer i artikeln frågor som rör de senaste årens gudstjänstförnyelse i Svenska kyrkan. Hur hr de församlngar som undersökts i artikeln valt att förhålla sig till huvudgudstjänsten i sitt förnyelsearbete? Hur har man valt att arbeta med barnens plats i gudstjänsten? Hur har kyrkoherdens roll och ansvar beskrivits?

  • 2018. Caroline Gustavsson. British Journal of Religious Education

    This paper introduces existential configuration as a concept possibly used to describe, talk about and discuss peoples’ meaning-making, not least in religious education classrooms. The article builds on an interview study of 21 Swedish young adults from 19 to 29 years of age. Many of these young adults displayed complex methods of meaning-making that challenge some established ways of conceptualising it. Findings showed that the young adults did not all share a single political, philosophical or religious outlook on life. Some had religious beliefs and some did not, but this does not mean that the latter group did not interpret and/or desire to understand their existence. The article argues that a person having any specific outlook on life cannot be assumed if the concept is understood as a cognitive decision in relation to life questions. Based on analysis of empirical material, the article suggests the concept of existential configuration as an alternative way to conceptualise people’s meaning-making. Concepts suggested here are potentially of value for religious educators in helping open classroom dialogue on issues of existential meaning and for enabling deeper understanding of how individuals interpret and understand life in relation to others.

  • 2018. Caroline Gustavsson. Interkulturell religionsdidaktik, 252-253

    I det här kapitlet presenteras ett antal språkliga redskap för en gränsöverskridandeinterkulturell religionsundervisning. Lärare vid Stockholms universitet bidrar därtill med konkreta exempel på hur begreppet existentiella konfigurationer och tillhörande begrepp, kan användas som redskap för blivande lärare i religionskunskap. Begreppen kan möjliggöra för gränsöverskridande, interaktion och ömsesidighet i klassrummets interkulturella miljö.

  • 2017. Caroline Gustavsson. Mending the world? Possibilities and Obstacles for Religion, Church, and Theology, 455-468
  • 2016. Caroline Gustavsson.

    Den religiösa socialisationen har förändrats och allt färre deltar regelbundet i Svenska kyrkans gudstjänster. I det perspektivet utgör gudstjänstmedverkande körsångare en intressant grupp som i motsats till många andra möter kyrkans budskap med viss regelbundenhet. Körsångarna är i det perspektivet en betydelsefull grupp för att fördjupa förståelsen för hur kristen tro och gudstjänst idag upplevs. Vilken betydelse har gudstjänstdeltagandet för körsångarna själva och betraktar de överhuvudtaget gudstjänsten som ett sammanhang av betydelse för deras personliga meningsskapande?

    Inom ramen för föreliggande studie har körsångare i en ålder mellan 19–40 år intervjuats för att på olika sätt belysa frågor av detta slag. I studien har också präster och kyrkomusiker i de aktuella församlingarna intervjuats.

    Samtalen med körsångarna har givit rum för reflektioner kring bland annat vad som sägs och hörs under en gudstjänst, hur körsångarna upplever utrymmet för erfarenheter och livsfrågor samt reflektioner kring meningsfullhet och närvaro. Frågan om förhållandet mellan att delta och vara delaktig har framträtt som en avgörande faktor.

    I kyrkliga sammanhang är delaktighet ett ofta använt begrepp och betraktas då vanligtvis som något a priori gott. Men vad betyder delaktighet och blir man delaktig genom att delta?

    Studien visar att det inte finns något självklart samband mellan att delta och vara delaktig i en gudstjänst. Resultaten pekar mot vad som i ett pedagogiskt perspektiv kan beskrivas som delaktighetens kris.

  • 2016. Caroline Gustavsson. Prismet 67 (3), 201-214

    In the Lutheran Church of Sweden, Guidelines for the Confirmation Work serves as a framework for the confirmation process and presents the conditions within which Swedish church congregations can conduct high-quality confirmation work. The latest version of the document was presented in 2008; the previous version was released in 2000 and the version before that was published in the late 1990s. The present article aims to contribute to a perspective on the 2008 edition by exploring the discourses that are reflected in the document. The analysis reveals three dominant Orders of discourse: the target group, the context, and the content. The results raise the question of how guidelines can be expected to balance the expectations and visions from the national church, the dioceses, and the congregations.

Visa alla publikationer av Caroline Gustavsson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 15 augusti 2019

Bokmärk och dela Tipsa