Stockholms universitet logo, länk till startsida

Helena BodinProfessor

Om mig

Jag är professor i litteraturvetenskap på Institutionen för kultur och estetik, med uppdrag som ledamot i det litteraturvetenskapliga ämnesrådet vid IKE, styrelsen för SUITS (Stockholm University Institute for Turkish Studies) och Lärarförslagsnämnden för de historisk-filosofiska institutionerna. Jag är också sammankallande för det ämnesöverskridande Äldretextseminariet. Jag intresserar mig mycket för hur litteraturen fungerar vid gränser av olika slag – mellan språk, folk och nationer, mellan konstarter och medier. Under 2012-2020 arbetade jag halvtid vid Newmaninstitutet i Uppsala med teologiska kulturstudier som ansvarsområde.

Undervisning

Jag har undervisat på alla nivåer i litteraturvetenskap, inom Humfak:s forskarskola "Världslitteratur och textkulturer" och inom lärarutbildningen, och handlett många kandidatuppsatser och flera magister- och masteruppsatser. För närvarande ger jag storföreläsningarna om dels den äldsta, dels den kristna litteraturen på grundkursen i litteraturvetenskap. Jag undervisar även på delkurserna om den äldsta respektive moderna litteraturen samt inom lärarutbildningen. Därtill leder jag masterseminariet i litteraturvetenskap (studiegången allmän och svensk litteraturvetenskap) i nära samarbete med Axel Englund som ansvarar för masterprogrammet i litteraturvetenskap.

Inom forskarutbildningen är jag huvudhandledare för Andreas Wahlbergs arbete om Erik Lindegren och teatern. Jag har också varit huvudhandledare för Cecilia Aare, som disputerade i litteraturvetenskap i mars 2021 med avhandlingen Reportaget som berättelse, och för Jonas Thungren Lindbärg, som disputerade i idéhistoria i juni 2021 med avhandlingen Between New and Old Rome.

Forskning

2016–21 har jag deltagit i det RJ-finansierade forskningsprogrammet Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik, med Stefan Helgesson som PI. Under programmets avslutande tre år (2019–21) har jag ingått i dess styrgrupp som koordinator för den grupp som arbetat med ”World-Making: Genres, Crafts and Languages”. Hösten 2021 publicerade vi Literature and the Making of the Worldsom jag redigerat tillsammans med Stefan Helgesson och Annika Mörte Alling. Mitt delprojekt har gällt Konstantinopel (dagens Istanbul) kring år 1900. Inom det har jag tidigare publicerat artiklar om Elsa Lindberg-Dovlettes skildringar av haremslivet i Konstantinopel i början av 1900-talet (t ex i antologin World Literatures), om kosmopolitiska och flerspråkigt vernakulära litterära världar i skandinaviska berättelser från Konstantinopel (i Dragomanen 2017TFL 2018:1-2, och Textual Practice 2020:5), och om heterografi (användningen av ”främmande” skriftsystem) i västliga litterära texter (JWL 2018:2). Forskningsmedel från RJ knutna till en gästforskarvistelse vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul har gjort det möjligt att inleda arbetet med en bok på svenska med planerad utgivning på Makadam förlag 2023/24 utifrån det rika svenska och skandinaviska material som Konstantinopelprojektet rymmer. 

Parallellt intresserar jag mig också för litterär flerspråkighet och flerskriftlighet, särskilt runt Östersjön, och samarbetar då med svenska och nordiska forskare. Det har resulterat i ett kapitel om den finlandssvenske författaren Tito Collianders flerspråkighet och hans användning av kyrillisk skrift i sina memoarer, publicerat i The Aesthetics and Politics of Linguistic Borders: Multilingualism in Northern European Literature (2020), samt i ett specialnummer av Edda (03/2020) med temat "Flerspråkig litteratur och läsare i interaktion", som jag gästredigerat tillsamman med Julia Tidigs. Min artikel där gäller flerspråkighet och flerskriftlighet i Göran Tunströms skådespel Chang Eng. Hösten 2021 publicerades The Routledge Handbook of Literary Translingualism, där jag tillsammans med Julie Hansen skrivit kapitlet "Nordic Literary Translingualism".

Mina forskningsintressen rör sedan länge såväl modern som äldre litteratur, särskilt relationerna mellan modern litteratur och den bysantinska, ortodoxa traditionen, som jag studerat ur olika perspektiv – i min avhandling Hjalmar Gullberg och bysantinismen (2002) ur ett översättningsperspektiv, i Bruken av Bysans (2011) ur ett kultursemiotiskt perspektiv, och i Ikon och ekfras (2013) ur ett intermedialt perspektiv. Det rör sig om ett forskningsfält som öppnar sig mot flera ämnen – förutom litteraturvetenskap och kultursemiotik även bysantinologi, slavistik, kyrkohistoria och patristik, konst- och musikvetenskap, intermediala studier samt översättnings- och gränsstudier. Jag samarbetar därför gärna med andra än litteraturvetare, till exempel inom Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII) och Nordiskt Bysantinskt Nätverk (NBN), DINO (Diversity in Nordic Literature). Tillsammans med Ragnar Hedlund har jag redigerat den internationella antologin Byzantine Gardens and Beyond (2013).

Till mina publikationer från de senaste åren hör artiklar om begreppet bysantinism ur ett kultursemiotiskt perspektiv; om Gudsmodern framställd som källa och fontän i bysantinsk hymnografi; om kvinnor och barn på resa i Grekland; om kulturmöten mellan svenskt och ryskt i form av två flickors minnen; om Göran Tunströms roman Tjuven läst inom en senantik ram där den gotiska Silverbibeln spelar en viktig roll; om det kosmopolitiska i bysantinsk tradition (JOLCEL 5, 2021), om Ingrid Ekelöfs roll i bevarandet av Gunnar Ekelöfs verk och hennes nära trettio år långa brevväxling med litteraturhistorikern och kritikern Brita Wigforss. Hösten 2021 publicerades min artikel om Gunnar Ekelöf-rummet på Sigtunastiftelsen i antologin Transforming Author Museums. Under hösten 2022 publiceras också artiklar om receptionen inom modern litteratur av den ortodoxa begravningsritualen och dess hymner, och om Gudsmodern framställd som (en levande) stad i bysantinska hymner och ikoner.

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Narrating the crisis of Constantinople 1908–1922: A lost world in Greek, Armenian, Turkish and Russian

    2022. Helena Bodin. Literature and the Making of the World, 15-49

    Kapitel

    Bodin explores a case of literary world-making which transgresses the languages of national literatures. She examines four novels by Theotokas in Greek, Yessayan in Armenian, Edib Adıvar in Turkish and Zdanevich in Russian. They are all set in Constantinople between 1908 and 1922, a period which meant a protracted political crisis for the then still multilingual, multi-ethnic and multireligious city. By positing Constantinople’s narrated site before the fall of the Ottoman Empire as a Bakhtinian chronotope of threshold, Bodin studies how time and space are fused with language and agency in the selected novels. Irrespective of the author’s ethnicity or the novel’s language, the analyses demonstrate that the novels deploy displaced narration, and that they recollect or reclaim a lost world. Thereby, the act of writing itself is challenged, questioned or interrupted. Together, these novels make a linguistically multifaceted contribution to world literature and crafts Constantinople as a literary world.

    Läs mer om Narrating the crisis of Constantinople 1908–1922
  • Nordic Literary Translingualism

    2022. Julie Hansen, Helena Bodin. The Routledge Handbook of Literary Translingualism, 165-176

    Kapitel

    This chapter surveys the diverse landscape of literary translingualism in the Nordic region. A brief overview of contemporary language situations in the Nordic countries is followed by an examination of translingual aspects of the work of Henrik Ibsen, August Strindberg, Edith Södergran, Karen Blixen, and Kjartan Fløgstad. The subsequent sections discuss trends in Nordic literary translingualism from the late twentieth and early twenty-first centuries, focusing in particular on postcolonial contexts, minority literatures, and migration. The chapter concludes with a consideration of how works by Tomas Tranströmer, Caroline Bergvall, and Cia Rinne invite translingual readings.

    Läs mer om Nordic Literary Translingualism
  • The Gunnar Ekelöf Room and the Poet’s Widow as Archivist and Author

    2022. Helena Bodin. Transforming Author Museums, 154-176

    Kapitel

    The Gunnar Ekelöf Room is a reconstructed memorial museum of the late home of the Swedish modernist poet at the Sigtuna Foundation not far from Stockholm. While Gunnar Ekelöf’s original manuscripts are archived at Uppsala University Library, their copies are accessible in the duplicate so-called Home Archive, set up by his widow Ingrid Ekelöf and housed in the Gunnar Ekelöf Room, as is also the extensive correspondence between her and the literary critic Brita Wigforss. Guided by cultural memory studies and archival studies which regard archives and writers’ houses as texts and media, this chapter explores how the Home Archive through this correspondence recounts its own origin, thereby offering new aspects of the metonymic principles that generally guide archival work.

    Läs mer om The Gunnar Ekelöf Room and the Poet’s Widow as Archivist and Author
  • From Adam to Tsar' Kosmos: Cosmopolitanism in the Byzantine Tradition

    2021. Helena Bodin. Journal of Latin Cosmopolitanism and European Literatures (JOLCEL) 5, 28-51

    Artikel

    Setting out from the short dialogue in which the Cynic philosopher Diogenes of Sinope, upon being asked “Where are you from?,” replied “I am a citizen of the world” (a cosmopolitan), the purpose of this article is to explore cosmopolitanism in Byzantine tradition, which surpasses the actual empire in both space and time and includes even later Orthodox Christian practices. This is done by considering its significance for literary world-making within the framework of languages used in Byzantine tradition, most importantly Greek. Textual examples from the first centuries AD, of importance for later discussions in Byzantium, present Adam, Moses and Christian believers as citizens of the world (cosmopolitans). In subsequent examples from the twelfth century, Orthodox Christian monks are instead called citizens of heaven (ouranopolitans), and the Constantinopolitan writer John Tzetzes records the many languages of the capital of the empire, which often has been described as a cosmopolitan city. Furthermore, examples of hymnography, homilies, and icons from the Orthodox Christian celebration of Pentecost are examined. The Pentecostal miracle offers a multilingual event which unites and enlightens kosmos in contrast to the confusion of tongues in Babel. As a whole, the article is inspired by discussions of cosmopolitanism as a travelling concept and as a controversial concept that encompasses both unity and plurality. It is proposed that cosmopolitanism in Byzantine tradition borders between homogenising (monolingual) and heterogenising (multilingual) modes.

    Läs mer om From Adam to Tsar' Kosmos
  • "So let me remain a stranger": Multilingualism and Biscriptalism in the Works of Finland-Swedish Writer Tito Colliander

    2020. Helena Bodin. The Aesthetics and Politics of Linguistic Borders, 242-262

    Kapitel

    This chapter examines the intriguing multimodal genre of "biscriptalism". It ties also into the role of the reader in the construction of literary multilingualism. The Finland-Swedish, polyglot writer Tito Colliander's memoirs show how Colliander embodied the three roles of author, translator and stranger in the Orthodox Christian diaspora, in both Finland and Estonia, ever since his decision to become a Russian-Orthodox Christian. The use of spoken Russian and Cyrillic script is analysed in order to discuss what these devices meant for Colliander's poetics and identity, also taking into account religion as an important parameter of diversity in the study of literary multilingualism and translingual life writing. It is demonstrated that the experience of translating, mediating and going in-between is crucial to Colliander's life and work: multilingualism and biscriptalism play decisive roles in his diaspora Orthodox Christian identity, but the reader is also invited to continue this task of the translator and to experience the in-betweenness of Colliander's stranger.

    Läs mer om "So let me remain a stranger"
  • Flerspråkig litteratur och läsare i interaktion

    2020. Julia Tidigs, Helena Bodin. Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning 107 (3), 144-151

    Artikel

    Gästredaktörerna Julia Tidigs' och Helena Bodins introduktion till specialnumret "Flerspråkig litteratur och läsare i interaktion".

    Läs mer om Flerspråkig litteratur och läsare i interaktion
  • Skriftens roll i skådespelet: Flerspråkighet och flerskriftlighet i Göran Tunströms Chang Eng

    2020. Helena Bodin. Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning 107 (3), 196-210

    Artikel

    Artikeln undersöker användningen av flerspråkighet och flerskriftlighet i bokutgåvan av Göran Tunströms drama Chang Eng. Ett skådespel (1987). Dramat tar upp det siamesiska tvillingparet Chang och Eng Bunker (1811–1874) och deras livshistoria, inklusive den freakshow (missfostercirkus) där de uppträdde. Med fokus på skådespelets användning av flerspråkighet (svenska, engelska, franska och thai) och flerskriftlighet (latinskt alfabet och thaiskrift) visas hur skriftens visuellt-spatiala modalitet och bokmediets materialitet gör läsningen av Chang Eng till ett skådespel som utspelar sig på boksidorna. Härvid är också den av dramats personer som kallas Romanen viktig. Kunskapen om Tunströms synsätt, presenterat i Under tiden (1993), att ord är skrift och att ord är kroppsliga leder fram till att en läsare som jag, som annars inte behärskar thai, kan läsa ut skådespelets avslutande ord i thaiskrift. Den heterografiska relationen mellan de båda skriftsystemen inom bokens materiella form speglar Changs och Engs sammanvuxna, enda kropp – Chang Eng.

    Läs mer om Skriftens roll i skådespelet
  • ‘The clamour of Babel, in all the tongues of the Levant’: multivernacular and multiscriptal Constantinople around 1900 as a literary world

    2020. Helena Bodin. Textual Practice 34 (5), 783-802

    Artikel

    With a focus on the crafting of Constantinople as a literary world, this article considers how the city’s particularly rich and composite soundscape, linguascape and scriptworld around 1900 contributes to a vernacular poetics. Such a poetics, I suggest, could be described in terms of a heterolingual and multivernacular foregrounding of linguistic difference and asymmetry. Issues relating to the materiality of language and linguistic diversity, including the role of scripts, are explored in a selection of ten Western European travelogues and narratives set in Constantinople during the last period of the Ottoman era (1876–1922) and written in Italian (De Amicis), French (Loti), Danish (Jerichau-Baumann), Norwegian (Skram), and Swedish (Lindberg-Dovlette and Beyel). Proceeding from the soundscape via the linguascape to the scriptworld of the city, it is demonstrated how these ‘-scapes’ and worlds are established, rendered, thematised, transcribed, and inscribed as heterolingual, multivernacular and multiscriptal in Constantinople as a literary world. Different textual and paratextual strategies are identified and analysed with regard to their auditory, visual and material features. However, as a part of monoscriptal Western European literature using Roman script, this literary world becomes cosmopolitanised. In this case the vernacular poetics did not embrace the many scripts of Constantinople.

    Läs mer om ‘The clamour of Babel, in all the tongues of the Levant’
  • ">

    "I Sank through the Centuries": Late Antiquity Inscribed in Göran Tunström's Novel The Thief

    2018. Helena Bodin. Reading Late Antiquity, 225-242

    Kapitel

    A unique treasure has been kept in Uppsala University Library in Sweden since the 17th century: the Gothic Codex Argenteus. The aim of this chapter is to examine Göran Tunström's novel Tjuven (1986; The Thief) about a fictive theft of the codex, and its use of Late Antique writing techniques and texts, both real and fictive, from the perspective of cultural memory studies with a particular interest in media studies, guided by Astrid Erll's Memory in Culture (2011), based on semiotic models. The different functions of the codex, the novel and the library, respectively, are discussed as memory media. This is done in order to inquire into the identity of the thief and to demonstrate the importance of media for the plot. Late Antique writing techniques and intertexts, together with the role of the historian Procopius of Caesarea (early 6th century) in the novel are explored. The motif of writing on skin in The Thief, particularly the writing of history on female skin, is examined. By focusing on how Late Antiquity is inscribed in Tunström’s novel, it is demonstrated how the obsession with writing is vital for all these aspects of the mediation of cultural memory.

    Läs mer om "I Sank through the Centuries"
  • Heterographics as a Literary Device: Auditory, Visual, and Cultural Features

    2018. Helena Bodin. Journal of World Literature 3 (2), 196-216

    Artikel

    Heterographics (“other lettering”) refers to the use of two scripts in one text or a translation of a text from one script to another. How might the occasional use of heterographics in literary texts highlight issues of cultural diversity? Drawing on intermedial theory and studies of literary multilingualism, literary translation, and pluriliteracies, this article examines various functions of heterographics in selected contemporary literary texts. Examples of embedded Greek, Chinese, Cyrillic, and Arabic script are analysed in works published in Swedish, French, and English between 2004 and 2015, selected because they thematise cultural diversity and linguistic boundaries. The conclusion is that heterographic devices emphasise the heteromediality of literary texts, thereby heightening readers’ awareness of the visual-spatial features of literary texts, as well as of the materiality of scripts. Heterographics influence readers’ experiences of cultural affinity or alterity, that is, of inclusion or exclusion, depending on their access to practices of pluriliteracies.

    Läs mer om Heterographics as a Literary Device

Visa alla publikationer av Helena Bodin vid Stockholms universitet