Profiles

Johanna Prytz

Forskare

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
E-post johanna.prytz@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 563
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

fil.dr i nordiska språk

Projektdeltagare i utvecklingsprojektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever under 2017–2019.

Undervisning

Tidigare undervisning i urval:

  • Vetenskapliga verktyg 3hp, Språkkonsultprogrammet, kurs 4
  • Grammatik 7,5hp, kandidatnivå
  • Projektseminarier och självständigt arbete 15hp, kandidatnivå
  • Språkanalys med svensk fonologi och grammatik, 6hp, Grundlärarprogrammet skolår 4–6
  • Svenska språkets uppbyggnad, 6hp, Grundlärarprogrammet skolår F–3
  • Svenska språkets struktur I 7,5hp, Svenska I
  • Svenska språkets struktur 7 hp, Svenska II inom ämneslärarprogrammet
  • Framträdande och retorik 3,5hp, för blivande grundskollärare, yrkeslärare, fritidslärare, förskollärare samt barnskötare som ska bli förskollärare

 

Forskning

Jag disputerade i juni 2016 på en avhandling om objektslösa satser i svenskan.

Min forskning kretsar kring svenskans syntax och semantik, mer precist kring olika verb-objekt-relationer och vilka objektstyper och verbtyper som kan antas vara grammatiskt relevanta och därmed grundläggande för (det svenska) språksystemet.

Den semantisk-syntaktiska analys jag i min avhandling applicerar för att urskilja olika typer av objekt hänger tätt samman med den interna eventstrukturen hos olika typer av verb. Även distinktioner mellan kategorier som transitiva och intransitiva verb samt objekt och adverbial aktualiseras i min forskning.

På ett mer övergripande plan kretsar alltså mina forskningsintressen främst kring den mänskliga språkförmågan, och då speciellt områden som syntax, semantik, syntaxteori, argumentstruktur och eventstruktur, medan den empiri jag analyserar kommer från nutida svenskt språkbruk.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Johanna Prytz (et al.).

    The aim of this thesis is to define the essential syntactic-semantic properties of three types of objectless sentences in present-day Swedish. The three types of objectless sentences are labeled descriptively as follows: Implicit Object Read type (IOR) with pseudo-transitive verbs like läsa ‘read’; Implicit Object Open type (IOO), which involves various sets of transitive verbs like öppna ‘open’ and bära ‘carry’; and Implicit Object Kill type (IOK), which typically involves destruction verbs like döda ‘kill’. The study is framed within Ramchand’s (2008) syntactic model with a three-partite decomposed verb phrase, which distinguishes between two types of objects: RHEMES, which are inserted into a complement position in the verb phrase, and UNDERGOERS, which are inserted into a specifier position.

    In this work, IOR is argued to be an objectless version of pseudo-transitive verbs with optional RHEMES, whereas IOO and IOK are argued to involve ‘true’ transitive verbs with omitted UNDERGOER objects. As a consequence, the IOR verbs are analyzed as sharing their structure with some verbs usually regarded as intransitive, such as springa ‘run’ and arbeta ‘work’, which can also marginally take RHEME objects. This opens up for a discussion on the transitive- intransitive distinction and the object status of RHEMES, as well as a discussion of lexical knowledge versus encyclopedic knowledge. The distinction of optional RHEMES and syntactically obligatory UNDERGOER objects is argued to arise from event structural differences among sets of verbs, as well as from different verb-object relations that are made possible within the three-partite verb phrase. The structural verb-object relations are argued to be influenced further by encyclopedic associations of particular verbs and by knowledge about the world.

    In contrast to IOR, IOO and IOK are both argued to involve the omission of an UNDERGOER object of a true transitive verb. In the case of IOO, the object referent is salient and specific, whereas for IOK, the object referent is non-specific. Thus, the restriction on IOO as well as on IOK can be informally phrased in terms of the object only being omissible if it is interpretable, or somewhat more formally, if the free variable can be bound. However, the variable binding is assumed to occur in two distinct ways, further motivating the distinction of IOO and IOK. Whereas the free variable of an IOO object is pragmatically bound, the variable of an IOK object is instead bound by an existential operator above the VP.

Visa alla publikationer av Johanna Prytz vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 19 november 2018

Bokmärk och dela Tipsa