I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• A Prima Vista

  2021. Mikael Persson, Anna Backman Bister.

  Bok (red)

  Antologin A prima vista är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Eskilstuna kommun och Kungl. Musikhögskolan för att bedriva praktiknära forskning i musikundervisning. Projektet är utöver resurser från de båda parterna, delfinansierat av den nationella satsningen på praktiknära forskning, ULF-avtal, via Uppsala universitet.

  Texterna i antologin behandlar praktiknära forskning på två olika nivåer. För det första presenteras de fyra olika delprojekt som genomförts som mindre forskningsprojekt där en lärare från Eskilstuna kommun genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med en forskare från Kungl. Musikhögskolan. Dessa projekt handlar om teman som bland annat berör ledarskap, musikdidaktik, digitalisering och normkritik. På en övergripande nivå analyseras och diskuteras samarbetsprojektet från olika infallsvinklar. Bland annat dis- kuteras praktiknära forskningsprojekt i relation till definitioner och terminologi, syfte och funktion, etiska aspekter, att organisera för praktiknära forskning samt praktiska utmaningar och vinster med deltagande i praktiknära forskningsprojekt. I anslutning till denna övergripande nivå har lärarna själva skrivit ett kapitel i boken utifrån sina perspektiv. Vidare har rektorer, administrativ personal och ansvariga chefer fått komma till tals för att redogöra för sina perspektiv.

  Sammanfattningsvis spänner denna antologi över ett stort antal olika aspekter av praktiknära forskning som vi hoppas kan bidra till att inspirera till att initiera och utveckla liknande praktiknära forskningsprojekt.

  Läs mer om A Prima Vista

• En normkritisk blick på musikundervisning

  2021. Mikael Persson, Eva Sand. A prima vista, 121-142

  Kapitel

  Läs mer om En normkritisk blick på musikundervisning

• Estetisk eller teknisk kompetens inom yrkeslärarutbildning

  2021. Mikael Persson. Yrkesdidaktiska dilemman, 65-96

  Kapitel

  Många av de yrken som finns representerade inom yrkeslärarutbildningar ställer krav på såväl teknisk som estetisk kompetens. Balansen dessa emellan kan däremot se lite olika ut beroende på yrket. För floristen eller skräddaren är det väsentligt att skapa en produkt som är vacker att titta på för kunden, för kocken är det viktigt att kunna servera måltiden på ett sätt som förstärker smakupplevelsen. Förutom att reparera bilar bygger bilmekanikern om och lackerar bilar. Allt detta är aktiviteter som kräver ett mått av estetisk kompetens. I det här kapitlet argumenterar jag för att elevernas interaktioner i yrkeslärarklassrummet påverkar utrymmet för estetik. Mer specifikt har jag tittat på hur uttryck för humor, självsäkerhet och osäkerhet påverkar utrymmet för eleverna att utveckla teknisk respektive estetisk kompetens i undervisningen. Analysen bygger på detaljerade analyser av videotranskriptioner av elevers interaktioner i undervisningssituationer. Materialet har analyserats med hjälp av begrepp hämtade från samtalsanalys och diskursiv psykologi. Resultaten kan sammanfattas som att uttryck för självsäkerhet och humor på andras bekostnad begränsar utrymmet för estetiskt erfarande medan osäkerhet och humor om samhälleliga fenomen öppnar utrymme för estetiskt erfarande.

  Läs mer om Estetisk eller teknisk kompetens inom yrkeslärarutbildning

• Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning

  2021. Mikael Persson. A prima vista, 185-202

  Kapitel

  Läs mer om Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning

• Samverkan mellan skolhuvudman och akademi

  2021. Mikael Persson. A prima vista, 163-184

  Kapitel

  Läs mer om Samverkan mellan skolhuvudman och akademi

• En kulturskola för alla?

  2024. Mikael Persson (et al.). Fritidsdidaktiska dilemman, 219-244

  Kapitel

  För kulturskolan att nå ut till målgrupper i alla områden i samhället är en viktig utmaning utifrån ett demokrati- och jämlikhetsperspektiv. För närvarande har kulturskolan svårare att nå elever från såväl föräldrar med lägre utbildningsbakgrund samt föräldrar i områden med en hög andel utlandsfödda. Det här kapitlet kommer att diskutera på vilka olika sätt som utmaningen att nå ut till målgruppen i ett förortsområde med hög andel utlandsfödda beskrivs av lärare och ledare inom kulturskola och skola. 

  Intervjuerna som ligger till grund för artikeln har genomförts som en del av ett praktiknära forskningssamarbete och frågeställningen har väckts av ett behov artikulerat av lärare och skolledare inom det undersökta området. Teoretiskt bygger analysen på ett diskurspsykologiskt och policyteoretiskt perspektiv genom vilket olika tolkningsrepertoarer eller förklaringsmodeller om hur själva problemet med att bredda rekrytering till kulturskolan definieras. 

  En förklaringsmodell kan exempelvis vara “Bristande förståelse för det svenska samhället”. Denna tolkningsrepertoar eller förklaringsmodell bygger på idén om att andra samhällen som elevernas föräldrar i synnerhet kanske inte har samma tilltro till och kunskap om hur samhälleliga institutioner, såsom kulturskolan, kan utgöra en resurs för enskilda individer som vill lära sig mer om instrumentspel exempelvis. En väg framåt utifrån denna förklaringsmodell betonar behovet av att skapa nätverk med lokala organisationer samt att skapa personliga varaktiga relationer till personer i området. 

  Eftersom olika förklaringsmodeller presenterar olika lösningar på problemet som i sin tur blir olika genomförbara och kan vara konfliktfyllda i viss utsträckning. Att identifiera dessa olika dilemman och spänningar tror vi kan fördjupa samtalet om och förutsättningarna att mer gemensamt pröva olika sätt att jobba för att uppnå en kulturskola för alla. 

  Läs mer om En kulturskola för alla?

Visa alla publikationer av Mikael Persson vid Stockholms universitet