Författarens hand: handskriftens litteraturhistoria
På den här kvällskursen behandlas, utifrån olika litteraturvetenskapliga perspektiv, hur skilda skrivpraktiker, skrivunderlag och handskriftssystem har bidragit till att forma – och samtidigt speglats i – litteraturen från antiken till idag.
Vi skriver inte som förr. Den som sätter pennan till papperet för något mer än sin signatur märker snart av sin ovana hand. Inte heller barnen skriver som förr enligt återkommande larmrapporter från skolan. Men innan handskriften blev ett medium i kris var den under tusentals år det litterära skapandets förutsättning. En vacker handstil var varje författares prydnad, men den kunde på omvänt vis även leda till ett slitsamt arbete som kopist. Litterära texter formades av skriftsystem som alfabet eller stenografi, inskriptionsmedier som griffeln eller fjäderpennan och materiella underlag som vax eller papper. Men hur påverkar skrivandet för hand litteraturens uttrycksformer? Spelar det någon roll om den hand som skrivit också är den som komponerat texten? Kursen ”Författarens hand” undersöker hur olika handskriftssystem, skrivpraktiker och skrivunderlag har bidragit till att forma – och samtidigt speglats i – litterära klassiker från antiken till idag.
Under kursen studeras sambandet mellan handstil och litterära uttryck. Vi läser antika diktare som Catullus och Horatius, medeltida författare som Héloïse och Abélard, renässansförfattare som Erasmus och Luther. Alla skriver de om sitt eget skrivande, och deras litteratur formas också av deras förmåga – eller oförmåga – att greppa pennan. Ett kurstillfälle ägnas åt brevromanen, där författarna ständigt stressas i sitt skrivande på grund av den postvagn som snart avgår, från Rousseaus Julie eller den nya Heloise till Richardsons Pamela och Goethes Werther. Vi studerar också hur tjänstemannafiguren i 1800-talsromanen – från C.J.L. Almqvist till Charles Dickens och Flaubert – alltmer framträder som den moderne författarens dubbelgångare, och en amerikansk skrivare som Herman Melvilles ”Bartleby” går under när skrivkrampen – eller är det den nya stålpennan? – infinner sig. Slutligen ser vi närmare på hur handskriften sätts under konkurrens av nya medier som skrivmaskiner och ordbehandlare, och hur då grafologin, läran om sambandet mellan handstil och personlighet, plötsligt uppstår som en sidoeffekt.
-
Kursupplägg
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen.
-
Schema
Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen. -
Kurslitteratur
Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart. -
Möt oss
Möt våra lärare
Foto: Sören Andersson / Stockholms universitetLärare på kursen är Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar på läsandets och skrivandets historia och teori, men också om hur litteraturen formar den människa som läser och skriver den.
Han har också i ett särskilt projekt forskat på handskriftens litteraturhistoria ur ett mediehistoriskt perspektiv. Kursen utgår från forskningsprojektets problemställningar, där målet framför varit att analysera handskriften som ett medium bland andra. De skönlitterära texter som projektet undersökt och de resultat som den utmynnat i ligger till grund för kursen.
-
Kontakt
Studievägledare Litteraturvetenskap
- Besöksadress
Manne Siegbahnhusen, hus A
Rum: 201
Frescativägen 24E
- Mottagningstider
Besök efter överenskommelse
Litteraturvetenskap
- Besöksadress
Manne Siegbahnhusen, hus A
Rum: 257
Frescativägen 24E
- Mottagningstider
Besök efter överenskommelse
