Till Zoominariet

Presentationen rapporterar om projektet Den osynliga processen – kognition och arbetsminne i dialogtolkning (2017–2023), finansierat av Vetenskapsrådet.

Projektet var explorativt och syftade till att undersöka kognitiva resurser i dialogtolkning (DI), med fokus på monitorering och arbetsminne. Vi ville undersöka och kartlägga de kognitiva processerna som används under dialogtolkning. Vi undersökte också vilka specifika krav som ställs på arbetsminnet under dialogtolkning jämfört med andra typer av tolkning. Begreppet arbetsminne i tolkning är väl beforskat när det gäller simultantolkning (Ghiselli, 2022; Garcia et al. 2020; Mellinger & Hanson, 2019 och Wen & Dong, 2019), men inte i lika hög utsträckning i dialogtolkning (Tiselius & Albl-Mikasa 2019).
 
Vår presentation kommer att fokusera på de kvantitativa och kvalitativa metoderna vi använt och hur väl de passade till denna typ av undersökning.  Vi använde psykometriska tester (letter span, operation span, matrix span, 2-back, Barrouillet, arrow flanker) för att undersöka arbetsminne hos erfarna tolkar i offentlig sektor och tolkstudenter. Vi använde också videoinspelningar av simulerade tolkade möten med erfarna tolkar (n=8) och olika grupper av tolkstudenter (n=5, n=5, n=2). Data samlades också in genom bakgrundsenkäter, retrospektiva intervjuer och blickspårningsglasögon som tolkarna bar under tolkningen. Vi kommer att diskutera betydelsen av olika metoder, och deras tillämpning, för trovärdiga resultat men också för att föra fältet framåt.
 
De mest framträdande resultaten av projektet är: a) definitionen av monitorering i dialogtolkning; b) modellen av monitorering i dialogtolkning; c) identifieringen av processpann (processing span och dess möjliga koppling till en universell kognitiv begräsning av arbetsminne, d) ökad insikt om hur tolkerfarenhet påverkar tolkningen, och; e) ökad insikt om hur språkriktning påverkar blickriktning. Dessutom bidrog projektet till metodutveckling genom att: 1) vidareutveckla ögonspårningsmetoder för att undersöka kognition i dialogtolkning (blickfixering, blicklängd och blinkningar); 2) vidareutveckla uppgiftsspecifika rollspel som eliciteringsinstrument, med bland annat användning av analyspunkter (rich-points) för att undersöka kognition; 3) utveckla av metod för att undersöka textuella och temporala egenskaper av den kopplade turen för att undersöka processpan; 4) använda av psykometriska tester för att kartlägga dialogtolkar; 5) testa digitala verktyg för att värdera språkkompetens hos dialogtolkar.

Referenser

García, A. M., Muñoz, E., & Kogan, B. (2020). Taxing the bilingual mind: Effects of simultaneous interpreting experience on verbal and executive mechanisms. Bilingualism: Language and Cognition, 23(4), 729–739. doi: 10.1017/S1366728919000063

Ghiselli, S. (2022). Working memory tasks in interpreting studies: A meta-analysis. Translation, Cognition & Behavior, 5(1), 50–83. 1doi: 10.1075/tcb.00063.ghi

Mellinger, C. D., & Hanson, T. A. (2019). Meta-analyses of simultaneous interpreting and working memory. Interpreting, 21(2), 165–195. doi: 10.1075/intp.00026.mel

Tiselius, E. & Albl-Mikasa, M. (2019). Cognitive processes in dialogue interpreting: Introduction. Translation, Cognition, Behavior 2(2). 233–239. doi: 10.1075/tcb.00027.tis

Wen, H., & Dong Y. (2019). How does interpreting experience, working memory and short-term memory: A meta-analysis. Journal of Cognitive Psychology. 31(8), 769–784. doi: 10.1080/20445911.2019.1674857

Elisabet Tiselius

Birgitta Englund Dimitrova

Om Högre seminariet i översättningsvetenskap