Så lyckas du med hemtentan

På universitetet är hemtententamen, eller hemtenta, en av de vanligaste examinationsformerna. Undrar du hur du ska plugga inför din tenta, hur du ska strukturera ditt svar och hur språket ska vara? Här får du svar!

 

Kan du inte se filmen? Informationen i filmen finns också att läsa nedan.

 

Vad är en hemtenta?

Hemtentamen är en examinerande uppgift som du skriver hemma och ofta har lite längre tid på dig att arbeta med. Den kallas olika saker på olika institutioner, till exempel inlämningsuppgift, examinationsuppgift, exa, pm med mera. Uppgiften i sig består ofta av 1-4 frågor som du ska besvara i en längre text. Varje fråga kan i sig bestå av flera olika frågor. Nedan beskrivs hur du kan ta dig an en hemtenta utifrån följande exempelfråga:

Redogör för Butlers (2006) och Hirdmans (2009) syn på begreppet genus och jämför deras olika syner. Reflektera sedan över hur genus syntes i verksamheten under din VFU-period och koppla det till kurslitteraturen.

När du vet att du ska få en hemtenta på en kurs, bör dina förberedelser börja så fort kursen är igång. Du bör till exempel:

  • skaffa dig grepp om vad som är viktigast i kursen genom att läsa kursmålen och gå på all undervisning
  • anteckna på föreläsningar, seminarier, lektioner och när du läser
  • skriva ner tankar och funderingar som dyker upp
  • sammanfatta det du läser – men skriva med egna ord och bara ta med det viktigaste
  • diskutera kursinnehållet med dina kurskamrater.

Läs igenom tentafrågorna noga och gärna flera gånger. Det bör du göra så fort du fått dem. Var också noga med att följa instruktionerna om hur din text ska ut och var och när den ska lämnas in.

  • Stryk under verben (de ord vi fetat i exemplet ovan) eftersom de ger dig en ledtråd om vad du ska göra i texten.
  • Skriv ner frågan i det dokument som ska bli din färdiga hemtenta.

Om frågan egentligen består av flera frågor kan du punkta upp dem och göra varje punkt till en slags mellanrubrik som hjälper dig att se vad du ska ha med i ditt svar. Det kan till exempel se ut så här om du skulle svara på vår exempelfråga:

 Butlers syn på genus
 Hirdmans syn på genus
 Likheter och olikheter
 Exempel på hur genus syntes på VFU:n
 Likheter och olikheter med kurslitteraturen

Se till att du har klart för dig vad läraren menar med de olika verben. Några som ofta förekommer i instruktioner är:

Verb

Förklaring

Redogör för Förklara med egna ord hur något är. Du ska oftast utgå från kurslitteratur och skriva en självständig kortversion av det du läst där.
Utred/jämför Klarlägg vad något betyder och jämför olika sidor av ett ämne eller en fråga så att du ser vad som hör ihop med vad, vad som är likt något annat eller skiljer sig från det.
Reflektera Tänk igenom något på ett strukturerat och ingående sätt med distans till dina egna åsikter och värderingar.
Analysera Bryt ner en helhet i smådelar för att förstå helheten bättre.
Dra slutsatser Vanligen nästa steg när du gjort en analys – vad kan du se med hjälp av analysen?
Diskutera

Presentera olika perspektiv i en frågeställning.

Förklara varför man betraktar ett visst fenomen på ett visst sätt inom olika teorier.

Ställ olika synsätt motvarandra och kommentera dessa.

 

Problematisera Visa hur exempelvis ett begrepp förändras när man ser det ur olika perspektiv.

Ett hemtentasvar (det vill säga svaret på en fråga) är oftast uppbyggt av tre delar: en inledning där du berättar vad texten kommer att handla om, en huvuddel där du svarar på frågan och en avslutning där du sammanfattar och eventuellt drar slutsatser. Här följer ett förslag på hur frågan vi hade med som exempel skulle kunna disponeras.

Förslag på disposition

I denna fråga kommer Butler (2006) och Hirdmans (2009) olika syner på genus att utredas och jämföras med varandra. Jag kommer att reflektera över hur genus syntes i skolan när jag var ute på min praktik och jämföra mina observationer med kurslitteraturen.

Butlers (2006) menar att genus är …

Hirdmans (2009) syn på genus skiljer sig delvis mot Butlers genom att … Samtidigt är de överens om att …

Under min praktik märkte jag vid flera tillfällen att … Det kan man jämföra med det Hirdman (2009) beskriver i …

Sammanfattningsvis kan konstateras att…

Din lärare läser för att kunna sätta ett betyg och ge dig ett omdöme om vad du kan. Därför kan det vara smart att försöka anpassa din text till de förväntningar som lärare brukar ha på akademiska texter. Det betyder att din text ska ”se ut” och ”kännas” akademisk – inte som en dagbok, artikel, recension eller argumenterande uppsats (om du inte läser en kurs i kreativt skrivande och får en sådan uppgift förstås). Att skriva akademiskt betyder inte att man ska krångla till det. Däremot ska du tänka på att:

  • Strukturera texten tydligt.
  • Fokusera på att skriva om ämnet, inte redogöra för egna åsikter eller tankar. (Om du inte skriver en reflektionsuppgift förstås.)
  • Referera ofta i din text till de källor du använder som stöd för ditt resonemang.
  • Skriva så enkelt att du själv förstår – om du inte förstår vad du skriver, så gör nog inte läsaren det heller.
  • Välj att använda skriftpråkliga ord och uttryck framför mer vardagliga och talspråkliga.

Vad som anses vara en bra och neutral akademisk stil kan variera lite mellan olika ämnen och institutioner. De flesta är dock överens om att akademiskt text kännetecknas av:
 

Koncentration

Akademiska texter läses för att få information om något – inte för nöjes skull. Därför ska språket vara koncentrerat och ge så mycket information som möjligt med så få ord som möjligt. Ofta innebär det att man får en text med många substantiv. De är nämligen den ordklass som bär på mest information:

Okoncentrerat: Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande. (12 ord, 25 % substantiv.)

Koncentrerat: Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling. (5 ord, 60 % substantiv.)
 

Objektivitet

Objektivitet handlar om att de tolkningar som görs i texten ska baseras på det som kan observeras, på fakta och inte på vad någon tycker, känner eller anser. Den innehåller alltså inga känslor eller ogrundade uppfattningar.

Subjektivt: Det känns som att många elever i gymnasiet tycker att matematik är svårt.

Objektivt: Uppsatsens resultat samt tidigare forskning tyder på att många gymnasieelever tycker att matematik är svårt.
 

Opersonlighet

Opersonlighet hänger ihop med objektiviteten och innebär att du som skribent inte syns för mycket i texten. Det finns inget generellt förbud mot ordet jag, men det är bra att inte överanvända det. Ord som du, man och vi bör undvikas helt. Man har en oklar betydelse och du och vi antyder att skribenten talar till sin läsare. Det gör man inte i en akademisk text. Använd gärna passiv form, där det fungerar. Om du har en mycket personlig stil behöver den också tonas ned.

Personligt: I denna uppsats undersöker jag studenters skrivutveckling.

Opersonligt (och i passiv form): I denna uppsats undersöks studenters skrivutveckling.

Obs! En del institutioner tycker inte att ordet jag ska förekomma överhuvudtaget. Du behöver själv ta reda på vad just din institution och dina lärare tycker.
 

Skriftspråklighet

Skriftspråk och talspråk skiljer sig åt och den akademiska genren är mycket skriftspråklig. Det är många olika komponenter som tillsammans gör en text skriftspråklig, bland annat koncentration och att det finns en stor andel substantiv. En annan är att skribenten undvikit ord, ordformer och uttryck som används i talspråk, som i dessa exempel:

Talspråkligt: prata, kolla, jobba, våran, medans, utav, eftersom att

Skriftspråkligt: tala, undersöka, arbeta, vår, medan, av, eftersom

Ett snabbt sätt att avgöra hur tal- eller skriftspråklig en text är, är att titta på ordlängden. Många korta ord ger en talspråklig text, färre och längre ord en skriftspråklig:

Talspråkligt: Och sen så skulle vi kolla om vi kunde få prata med nån som jobbade där.

Skriftspråkligt: Vi undersökte därefter möjligheten till en medarbetarträff.
 

Försiktighet

Försiktighet handlar om att inte vara för säker på sin sak. Genom att uttrycka försiktighet slipper du bli ifrågasatt. Dessutom går det aldrig att vara helt säker i akademiska sammanhang. Därför är det vanligt att se uttryck som tyder på, kan vara en följd av, en tolkning är att … i akademiska texter.

Ej försiktigt: Resultatet visar att matematik är ett svårt ämne.

Försiktigt: Resultatet tyder på att många elever uppfattar matematik som ett svårt ämne.
 

Precision

En akademisk text måste vara klar och tydlig. Välj därför ord med klar och bestämd innebörd och klargör och definiera begrepp som kan vara dubbeltydiga. Begrepp ska användas konsekvent och stämma överens med definitionen. Målet är att texten ska uppfattas på ett så likartat sätt som möjligt för två olika läsare. Det är främst detta drag som gör att mindre insatta läsare gärna beskriver akademiska texter som ”svåra” med ”många konstiga ord”, som i det här exemplet:

Analysen av de sammanlagt femton texterna i avhandlingens båda delstudier har inspirerats av Green (1999) som menar att utveckling av literacy är situerad i sociala praktiker där operationella, kulturella och kritiska kompetenser samverkar.

De typiska stildragen i en vetenskaplig text gör alltså att den ofta blir svårläst för den som inte är van. Det kan ta längre tid att läsa och kräva större insats för att förstå den koncentrerade och precisa texten. Att sätta sig in i stilen är trots det en viktig del av att lära sig ett ämne.

Läs igenom dina svar noga innan du lämnar in. Läs frågorna och svaren i en följd. Se till att du svarat tydligt på frågorna utan att lägga till annan, onödig information. Dubbelkolla dina referenser. Skriv ut texten och läs den högt för dig själv. Då är det lättare att upptäcka språkliga fel. Använd ditt datorprograms rättstavningskontroll det sista du gör innan du lämnar in.

Till sist: Lämna alltid in! Du kanske känner att du inte riktigt blev klar – ofta är det bättre att lämna in ändå och få en komplettering än att lämna allt till en omtenta. Men ta reda på hur det påverkar ditt betyg. Ofta kan du bara få ett E efter en komplettering.

Vill du utvecklas vidare som skribent? Har du svårt att få ordning på skrivprocessen? Eller vill du bli bättre på att läsa kurslitteratur och bli klar med tentan i tid? Studie- och språkverkstaden ger dig tips och råd.

Guide till akademiskt skrivande

Boka handledning i studieteknik och akademiskt skrivande

 

Du kanske också är intresserad av