Att lära sig ett andraspråk i vuxen ålder innebär hög kognitiv belastning. Forskning om användning av AI vid skrivande på ett andraspråk har visat att ChatGPT kan vara till stor hjälp för att skapa en grammatiskt korrekt text och större variation av vokabulären. Samtidigt kunde det vara svårt för studenterna att hitta sin egen "röst" och inte skapa en typisk AI-känsla vilket ofta innebär frånvaro av känslor i texten. Dessutom är det svårt för läraren att veta vad studenten själv faktiskt har lärt sig. Av vikt är alltså att studenter inte passivt och automatiskt använder AI utan att läraren kan visa hur nya möjligheter till lärande skapas med hjälp av AI.

I studien "Investigating L2 writers’ critical AI literacy in AI-assisted writing: An APSE model" i Journal of Second Language Writing ville forskarna ta reda på hur studenter använder AI vid skrivande på engelska som första- eller andraspråk. Och om deras AI-användning uppvisar ett kritiskt förhållningssätt, så kallad kritisk AI-litteracitet. Vad var då bakgrunden till studien? Jo, under en kurs om akademiskt skrivande vid ett amerikanskt universitet med tio deltagande studenter ägnade läraren två seminarier åt att diskutera och testa ChatGPT. Läraren började med att gå igenom ChatGPT:s fördelar, brister, problematik och akademisk integritet vad gäller AI-användning. Dessutom övade de praktiskt på att använda AI och granska AI-texter kritiskt, till exempel fick studenterna skriva en text som de sedan redigerade med hjälp av AI varpå de diskuterade föreslagna ändringar. Under det andra seminariet fick studenterna bland annat analysera universitetets olika policys runt AI-användning i utbildning och publicering vilket utmynnade i att studenterna utvecklade en policy för sitt eget bruk av AI för kursen.

För att kunna besvara frågan om studenters erfarenhet av AI och kritiska förhållningssätt intervjuade artikelförfattarna kursens studenter, tog del av de texter studenterna skrivit under kursens gång, deras reflektioner runt AI-användning, deras loggdata när de använde ChatGPT samt analyserade en specifik skrivuppgift där studenterna spelade in sin egen skärm och samtidigt pratade högt om hur de interagerade med ChatGPT. Och hur använde studenterna ChatGPT då? AI användes för brainstorming (idéskapande) av studenterna för att få en översikt över alla teman som kursen innehöll eller för att komma över skrivkramp. AI användes också för att skapa struktur. En student hade skrivit upp alla sina idéer på ett A4-blad som hen sedan lät ChatGPT organisera så att studenten sedan kunde bygga vidare på det. En annan student använde AI för att strukturera de olika styckena i sin text till en bättre sammanhängande helhet. Denna student menade att det sparade hen 2-3 timmar i tid. Flera studenter lät ChatGPT redigera deras texter med prompter av typen: Vad tycker du saknas i texten? Vilka delar tycker du att jag borde förbättra? Skapa en övergång mellan stycke xx och xx. Ändra val av ord. Kan jag få feedback på användning av APA för citeringar? Ytterligare ett antal studenter använde AI för hjälp med källor, till exempel översättning av en text på ett annat språk eller för att skapa en engelsk term för ett typiskt kinesiskt kulturellt fenomen, det vill säga kulturspecifika ord som är svåröversatta. Att låta sammanfatta en artikels viktigaste poänger (så slapp hen läsa hela artikeln) förekom också vilket sedan användes som referens i den egna texten.

Till sist ville forskarna också veta om studenterna hade ett kritiskt förhållningssätt till sin AI-användning. De hittade fyra förhållningssätt hos studenterna som även är artikelförfattarnas förslag till en modell för kritisk AI-litteracitet som skulle kunna användas på en skrivkurs.

1) Kritisk AI-medvetenhet. Flera studenter visade medvetenhet om vilken data som AI tränas på, till exempel politiska spörsmål som ofta utgår från data från västerländska samhällen eller att vissa språk och kulturer är underrepresenterade i den data som AI tränas på.

2) Kritisk AI-positionering. Studenterna utvecklade en individuell positionering i hur de använde AI vilket innebär att de insåg att deras egen ’röst’ och originalitet är viktig. Två studenter nämnde att en skribent måste vara nyskapande medan AI tenderar att producera klichéer och generaliseringar. En annan student tog upp att AI kan vara inspirerande men samtidigt hämma kreativiteten och det kritiska tänkandet.

3) Kritiska strategier för interaktionen mellan människa och AI. Detta handlar om hur man skapar en prompt vilket en student såg som kommunikation mellan människa och AI. Studenten använde ChatGPT för att bekräfta sin hypotes om ett ämne genom att dubbelkolla AI-genererad information mot sin egen kunskap. En annan student menade att man kan finslipa sin prompt flera gånger för att få ett bättre svar av AI men att man måste göra ett gediget förarbete innan man använder AI. Att bara klistra in AI:s svar utan att kasta ett kritiskt öga på innehållet och jämföra med sin egen kunskap står i vägen för lärandet.

4) Kritisk utvärdering av AI:s möjligheter. Studenterna kontrollerade om ChatGPT:s svar passade just för deras ändamål, dvs. de gjorde en bedömning av informationen, kvaliteten och möjliga fördomar hos AI genom att diskutera med vänner, studiekamrater och lärare. Hur denna bedömning görs visade sig vara starkt individuell beroende på studentens språknivå, vad som upplevs som bra skrivande och målgrupp för texten. En student poängterade att ChatGPT är speciellt bra för hur man formulerar sig och strukturerar text i en västerländsk kontext medan en annan student föredrog ett annat AI-baserat hjälpmedel eftersom ChatGPT använde ett för sofistikerat språk för hens språknivå och därför inte matchade det språk hen normalt sett använder.

Ett flertal av studenternas förhållningssätt till AI har en positivt stödjande funktion för lärandet och studenterna uppvisar dessutom ett kritiskt förhållningssätt, enligt artikelförfattarna. Dock menar de att använda AI som hjälp för att sammanfatta en artikels viktigaste punkter kan underminera förmågan till analys och kritisk tänkande. Studenterna ansåg att AI:s största fördel är tidsbesparing i skrivprocessen. Samtidigt varnar artikelförfattarna för att det som upplevs som lägre kognitiv belastning under skrivprocessen kan innebära högre belastning när studenterna tekniskt ska hantera AI och kritiskt bedöma svaren. Artikelförfattarna avslutar med att föreslå att kritisk AI-litteracitet ska vara en del av kursplanernas lärandemål på skrivkurser så att studenterna inte använder AI som ett passivt redskap utan förstår hur de aktivt kan använda sig av och lära sig med hjälp av AI.

Kommentar: Jag blev intresserad av denna artikel eftersom jag undervisar i ett andraspråk/främmande språk och mina studenter övar mycket på att skriva. Numera använder nog de flesta forskare AI i sitt skrivande och det ska vi förstås vara transparanta med och visa hur AI kan fungera som en skrivcoach, inte som en digital gud med svar på allt. Här behöver vi guida studenterna i hur man kan använda AI för att lära sig att skriva utan att AI sköter stora delar av skrivprocessen. Att förhålla sig kritiskt är en färdighet som nog ofta måste övas på så att studenterna förhåller sig kritiskt till det AI producerar (innehåll, språknivå, egen röst och så vidare). Studenternas engelska som andraspråk i artikeln är på en hög nivå. Artikeln ger därför inga svar på hur man skulle kunna använda AI för studenter som är nybörjare i ett andraspråk/främmande språk. I den kontexten kan det vara svårt för läraren att avgöra vad studenten verkligen har lärt sig och det kanske inte ens studenten själv kan precisera. Dock tror jag att ett inledande seminarium om AI som skrivcoach där nybörjarstudenterna får testa olika sätt att använda AI jämte en diskussion om vad de själva uppfattar att de lärt sig av att använda AI kan vara en bra början.

Tips! Läs mer om AI i undervisningen i guiden: Praktiska strategier och etiska aspekter — en guide för universitetsläraren av Alexandra Farazouli  Här hittar du tydliga, praktiska strategier för att använda AI i olika undervisningsfaser, från planering till undervisning och bedömning. Guiden är skriven på engelska och är en öppen webbresurs.

Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska

Studien
Wang, C., & Wang, Z. (2025). Investigating L2 writers' critical AI literacy in AI-assisted writing: An APSE model. Journal of Second Language Writing, 67, 101187.

Nyckelord: AI, andraspråksskrivande, akademiskt skrivande, ChatGPT, kritiskt förhållningssätt