I dagens snabbt föränderliga värld där begrepp som fake news och alternative facts fått fäste behöver universitet och lärosäten revidera vilken kunskapssyn som förmedlas till studenter och hur den förmedlas. Hur tentor och andra examinerande moment utformas positionerar studenten i relation till kunskap och påverkar studentens syn på sig själv som kunskapsaktör. Juuso Henrik Nieminen och Laura Ketonen utforskar i ny artikel i Higher Education begreppet epistemic agency som en möjlighet att få syn på just detta. I artikeln påtalar forskarna hur dagens examinationer ger litet utrymme för studenter att utveckla ett aktivt aktörskap, utan i många fall snarare utgör ett hinder för studenter att producera, använda, kritiskt granska och förändra den rådande kunskapen inom fältet. Detta beror till stor del på att jämförelse, betyg och anställningsbarhet prioriteras i den nyliberala akademiska kontexten. Att exempelvis be studenter redogöra för ”centrala begrepp” i en examination, menar författarna, bör betraktas mer som disciplinärt navelskåderi än ett sätt för studenter att uppvisa samhällsrelevanta kunskaper. För examinationer bör beaktas i en större samhällskontext där den kunskap som avhandlas genom tentan tydligt bör relateras till samhället och syfta till samhällsförändring. Examinationer som är meningsfulla även utanför klassrummets fyra väggar positionerar studenten som medborgare med kapacitet att påverka och förmågan att skapa förändring i samhället, även om det är i väldigt liten skala. Det kan handla om att använda sin kunskap till gagn för familj, vänner, klasskompisar eller till och med sina lärare. Det skulle kunna handla om att skriva en Wikipediasida om ämnet för kursen, att utveckla ett träningsprogram för en släkting, samla in autentiska data från kommunen som analyseras eller att utforma en kampanj på sociala medier mot desinformation.

Avgörande för att examinationerna sätter studentens epistemic agency i fokus är att den utgår från studenten, att den är verklighetsförankrad och samhällsorienterad genom att den har en tydlig målgrupp, men också att den är kunskapsfokuserad och disciplinspecifik. I artikeln lyfts vikten av att kunskap (eng. kowledge) sätts i centrum snarare än den kunnande (eng. the knower). Det gäller så väl uppgift som feedback. För även den respons som ges på examinationer bygger på specifika föreställningar om vad kunskap är. Ofta utgår feedback på universitet från rätt-och-fel och positionerar studenter som icke-vetande. Det är också en vanlig kommentar från studenter, att de bara får veta vad som var fel, aldrig vad de gjorde rätt. Ett förslag som ges i artikeln för att komma tillrätta med detta är att involvera målgruppen för examinationen. Att till exempel släktingarna får ge feedback på träningsprogrammet som studenten utformat för dem. Men eftersom de inte har den teoretiska kunskapen eller är insatta i forskning, kan det ingå i examinationen att studenterna reflekterar över användarnas återkoppling med hjälp av kursens teoretiska litteratur.

I artikeln lyfts att denna typ av examination kan passa bättre i vissa typer av utbildningar än andra, men att det inte i sig behöver utgöra ett hinder. Dock kan det medföra motstånd från studenter från exempelvis naturvetenskapliga ämnen. Examinationsformerna kan också behöva granskas etiskt då de skulle kunna medföra risker för studenter eller målgruppen.

Kommentar: Artikeln är ett välkommet tillskott för att tänka kritiskt kring vad examinationer är och kan vara, och innebar något av en aha-upplevelse, genom att sätta sökljuset på hur examination och feedback positionerar studenter som icke-innehavare av kunskap. Dock använder författarna ett teoretiskt invecklat språk som gör den något svårtillgänglig och på vissa sätt motsägelsefull. I artikeln nämns heller inget om vilka krav denna typ av examination ställer på bedömningar. Tips! I detta temanummer diskuteras ytterligare en artikel av Juuso Henrik Nieminen som utgör ett komplement till den syn på examinationer som framkommer här.

Text: Kjerstin Andersson Bruck, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Studien
Nieminen, J. H., & Ketonen, L. (2024). Epistemic agency: A link between assessment, knowledge and society. Higher Education, 88(2), 777-794.

Nyckelord: Examination, kunskap, samhällsförändring, aktörskap